Krönikan: Hur långt kan vi gå?
Kampen om Champions League har börjat. Juventus är bland kandidaterna till slutsegern, men resan är lång.
Ända sedan Lo Scudetto bärgades i den 20:e maj har det pratats Champions League. Efter Liverpools demonstration i konsten att bygga en järnridå av en backlinje har vi varit många som längtat. Längtat efter att Champions League återigen ska börja så att vi får ta revansch och uppleva samma glädje som den 22:a maj 1996 då Gianluca Vialli tog tag i de stora öronen och lyfte trofén mot Roms kvällshimmel.
Vi har visserligen bara spelat en match i Champions League, men det känns som om vi är det lag alla måste slå om de vill vinna turneringen. Med tanke på hur Juve spelade igår är möjligheterna stora, men det fina spelet kan också vara det som sätter käppar i våra hjul.
Det viktiga är att spelarna inte blir för bekväma med situationen. En poängförlust den 27:e september mot Rapid Wien skulle kunna skaka om laget rejält och förinta det fina självförtroende laget ser ut att ha byggt upp.
Trots en topprestation i Belgien igår är vägen till Paris på tok för lång för att vi ens ska börja fundera på kvartsfinalspel.
Det är dock inte troligt att Juventus är något lag som har problem att hålla fötterna på jorden. Spelarna vet att det krävs rätt inställning och maximalt arbete varannan tisdags- eller onsdagskväll de närmaste veckorna för att nå slutspel, och sedan samma hårda arbete när åttondelsfinalerna börjar spelas i slutet av februari.
Men jag är som sagt säker på att vi är ett av de lag som har en riktigt stor chans att vinna turneringen, och det finns flera faktorer som stöder det.
Dels längtar alla, i och kring Juventus, efter en Champions League-seger.
Endast tre spelare (Abbiati, Pessotto och Del Piero) i dagens trupp har vunnit Champions League. Dessutom är det i maj tolv år sedan Fabio Capello tog sin senaste, och ända, Championstriumf som tränare då hans dåvarande klubb, Milan, slog Barcelona med 4-0 i Aten.
Att vi dessutom har en enormt stark och mångsidig trupp gör att vi har alla förutsättningar för att lyckas.
Det största problemet är dock inte så litet. Jag har länge försökt resonera kring varför Juve inte lyckats vinna Champions League sedan 1996. Något svar är omöjligt att komma fram till, men jag vet att inhemskt ligaspel är en form som fungerat mycket bättre för Juve.
I ett ligaspel kan man förlora två matcher i rad (tänk Palermo borta och Sampdoria hemma i vintras) och ändå ta hem slutsegern. I Champions League måste du vara på topp varje kväll för att kunna stå som slutsegrare. De senaste slutsegrarna Liverpool lyckades med det. De var på topp i match efter match när åttondelsfinalerna drog igång.
Häromdagen såg jag bitar ur José Mourinhos presskonferens inför Chelseas premiär mot Anderlecht. Han menade att man alltid kan vara säker på att det lag som vinner ligan verkligen är det bästa laget därför att motståndarna kan ha några svackor, men de får ändå chansen att komma tillbaka och utmana om förstaplatsen.
Portugisen menade vidare att vinnaren av Champions League inte behöver vara det bästa laget i turneringen. Har motståndarna en enda dålig kväll, med några skador eller avstängningar, räcker det för avancemang. Så är det ju inte i ligaspelet.
Det Juventus kan göra för att komma närmare en Champions League-triumf är att skapa förutsättningar som gör att vi alltid kan ställa upp med ett lag i mycket bra form i Champions League-matcherna.
Men det skulle i sin tur kunna leda till att ligan blir lidande. För Liverpool spelade det ingen roll. De hade ingen chans att nå topp tre i Premier League, så de satsade allt de hade på Champions League och lyckades.
Men vad gör Capello när vi ska spela kvartsfinal i Champions League och samtidigt ligger på en tredjeplats i ligan?
Han kan välja att satsa på att vinna den där kvartsfinalen, men samtidigt riskera att vi hamnar längre och längre från ett ligaguld.
Kanske lyckas vi gå vidare till semifinal på grund av den satsningen. Men vad händer sedan? Tänk om vi åker ur i semifinal och samtidigt inte har en realistisk chans att vinna ligan?
Personligen vill jag se Juve ge allt för att nå, och vinna, finalen i Paris i maj. Men inte om det betyder att vi hamnar fyra-femma i ligan.
Därför måste laget hitta en balans. Den mentala biten bör inte kunna hindra spelarna. Motivationen kan inte vara annat än på topp. Om Capello och hans team lyckas hålla laget på en maximal nivå av fysisk form tror jag vi kan klara det.
I Juventus vill vi ju vinna allt, både ligan och Champions League.
