Är det dags att tänka om?
Den sista veckan har verkligen fått mig att tänka och den har dessutom växlat upp mina analytiska tendenser kring Juventus och om hur framtiden ser ut. Här kommer en väldigt lång utläggning som jag hoppas att era ögon och hjärna mäktar med - för det kan vara den längsta artikel som publicerats här på juventusdelen av svenskafans
Hur spelar Juventus?
Istället för att övergå i känslostormar där jag spyr ut allt jag har i bröstet så tänker jag utgå från en position där jag försöker vara så objektiv jag bara kan. Jag ska dela med mig av mina frågeställningar, mina fotbollsanalytiska tankar jag hammrat på hemma i TV-soffan och hur jag ser på det som händer inom klubben – inte bara ute på plan.
Jag ska försöka vara så saklig jag bara kan. Inom en veckas tid så har vi blivit utslagna från CL av ett PSV som verkligen körde över oss, och nu denna sena onsdagskväll så har vi precis blivit utslagna från Coppa Italia mot ett Empoli som startade med 4 primavera spelare på Allianz Arena. Mina funderingar och känslor kring vårt spel och de omedelbara känslorna som kommer efter en förlust är dock inga nya känslor för mig. Jag är mest uppgiven då jag verkligen inte ser något jag ens kan analysera vidare. Jag har inte de kunskaperna som är mer djupgående när det kommer till att träna ett fotbollslag, men trots detta så ser jag ofta samma sak. Det spelar ingen roll om vi vinner, spelar oavgjort eller förlorar. Om någon skulle fråga mig följande: hur skulle du säga att Juventus spelar fotboll? Mitt svar hade helt ärligt varit att jag inte vet
Jag har endast en gång tidigare upplevt denna känsla och tänkt dessa tankar som återigen hittat mitt sinne för en andra gång. Första gången var när en viss Hamrén basade över det svenska fotbollslandslaget i 7 år mellan 2009 och 2016. Det var första gången jag kände att jag verkligen inte kunde göra en mer djupgående analys med åsikter kring hur Sveriges sätt att spela fotboll var, jag visste helt ärligt inte det under hela den period han var förbundskapten. Hur mår Juventus? När ska Juventus bestämma sig för sin startelva och sluta med denna inkonsekventa rotation? När ska alla dessa märkliga laguttagningar samt korkade bytena under matchernas gång upphöra? Det har diskuterats många gånger av många högprofilerade fotbollstyckare, dvs dom som faktiskt har kött på benen och får betalt för det till skillnad från mig som bara har erfarenhet av analyser hemma i TV-soffan.
Jag kanske är helt ute och cyklar nu, men jag är så säker som man kan bli på att jag iallafall delvis är rätt ute. Jag tror Motta har tappat omklädningsrummet, jag tror faktiskt det. Något är det i allafall som inte står rätt till, hela laget andas osäkerhet och hela utstrålningen kring laget ger mig verkligen känslan av ett lag som inte tror på sin tränare och hans idéer. Alla känns uppgivna och det ser ut som att ingen är säkra på vad sin roll ute på planen är, vet Motta ens det själv? Jag tror verkligen att han känner pressen nu. Vi kan börja med att peka på att han för första gången startar med både Vlahovic och Muani på planen samtidigt, detta tillsammans med att han för första gången under hela säsongen i min mening gör rätt byten även fast Yildiz bör ha startat matchen Mycket möjlgt att jag skenar nu och kommer med påståenden som är tagna från ingenting, men det känns som att det är någon slags maktkamp mellan Motta och vissa delar av truppen som på något sätt förpestar hela laget. Ryktena om detta när det till exempel kommer till Danilo och Fagioli kastar bara bensin på min eld. Det sas att det bildats ett missnöje inom gruppen för hur han fryst ut dessa och behandlat dom, om dom ryktena nu stämmer eller inte spelar ingen roll i det här sammanhanget då dom inte påverkat min känsla kring detta – men dom stämmer däremot in perfekt i det jag tycker mig kunna se.
Det är verkligen otroligt frustrerande att inte kunna förklara vad det är “jag ser” som enligt mig tyder på slitningar inom laget. Jag tror man har ett öga för sånt, speciellt om man har erfarenhet som spelare i ett lag som inte mått bra. Hela auran genomsyras av den bittra smaken jag själv känt under de tillfällen jag och mina lagkamrater kämpade med under formsvackor. Oftast är det då missnöjet börjar och det bildas en spricka där laget sätts på prov och där relationen mellan truppen och tränaren testas på allvar. Antingen så vinner tränaren gruppen och tar ett ännu fastare grepp om den, där man tillsammans växer sig starkare och att resultaten styrker det. I det andra fallet passerar man gräns där tilliten till tränaren är förbrukad till den grad så att påverkar det lagets förmåga till att rycka upp sig och ta sig i kragen för att hitta blodtörsten eftersom man inte tror på sin tränares ideér - men där man är tvungen att ändå försöka göra det, för annars får man inte spela. Utslagna ur CL och cupen och där nästa års europaspel i det finaste rummet är långt ifrån säkert är något som verkligen på allvar bör skaka om det rejält bakom kulisserna. Så om man ser till dessa resultat och vad det innebär för
Hur mår Juventus?
Hur ser samtalen ut bakom de stängda dörrarna? Hur såg Juventus plan ut inför denna säsong? Hur såg samarbetet mellan Guintoli och Motta ut när det kommer till att bygga vår trupp? Det verkar onekligen så att samtliga nyförvärv som kostat en större summa pengar floppat och att både Luiz och Gonzalez haft problem med skador. Men när det kommer till perioderna där de varit tillgängliga så kan jag tycka att man på något sätt skyddar sin investering genom att investera mer tid på dom för att vända på steken, killen kommer inte börja briljera på träningar och sen under match. Det brukar vara tvärtom, man gör en eller två bra matcher och sen vänder det. Vi har väntat på Koopmeiners i 7 månader nu och det blir bara sämre och sämre, jag ser ingen röd tråd i Juventus på något område just nu. Jag håller med om mina redaktörs-kollegor om att ett nybygge tar tid, det jag dock personligen efterfrågar är att ser det nya huset växa & där man kanske behöver riva en del och bygga om just densamme under tidens gång. Jag ser dock ingenting och jag vet ingenting, även fast jag i denna text tycker mig göra det
Så hur tycker vi gör nu. Jag ska sammanfatta min tes och komma med en slutsats baserat på det. Jag tror inte på Motta, jag tycker att det är dags att klippa och börja om. Varför? Spelet lämnar mycket att önska och det faktum att vi bara blir sämre och sämre så är det nu dags. PSV spelade ut oss i CL, ett slutspel vi tog oss till som oseedade som ett av de sista lagen att kvalificera sig. Det här snacket om att det tar tid att bygga om är enligt mig helt irrelevant i den här sitationen. Det finns inga som helst bortförklaringar till att vi åker ut mot Empoli, ett bottenlag i Serie som dessutom kommer till spel med en reservbetonad startelva där 4 killar primaveran fick starta. Det är en annan diskussion om vi istället skulle diskutera om vi skulle jämföra oss med topplagen, för det hade bara varit orimliga förväntningar. Just nu är vi utslagna från alla turneringar och har endast ligan att fokusera på. Men så som spelet ser och och med vilken takt vi tappar vår identitet på så är det nu dags att dra av plåstret. Fortsätter vi med Thiago Motta så är jag faktiskt rädd för att vi inte kvalificerar oss för nästa års CL vilket skulle vara en katastrof med tanke på de investeringar vi gjort som dessutom tappat i andrahands värde då dom floppat. Och då har jag inte ens nämnt hur attraktionskraften påverkas utan ett Europaspel. En ny tränare oavsett av vilken kaliber han har brukar alltid ge en positiv effekt på laget, där alla känner att man måste ta sin plats i laget för den nya tränaren
Vad sänder detta ut för signaler till omvärlden men framförallt alla juventini? Ska klubben signalera att dessa resultat är okej? Isåfall förklarar det varför mentaliteten ute på planen ser ut dom den gör. Det sträcker sig från högsta hönset, till det totalt värdelösa medicinska team som jobbar fram til oss och till han som klipper gräsmattan på träningsanläggningen. En stark ledare måst in på toppen och förmedla lugn och gå in med en vinnande mentalitet som smittar av sig. Andrea Agnelli, where you at?
Motta sa nyligen i en intervju när han fick frågan om vem han valt som ledare inom gruppen. Hans svar var att det är gruppen som väljer en ledare, det är inget som är upp till han. Jag håller med honom om det, men eftersom det är helt uppenbart att vi saknar en ledare på planen - då är det din uppgift att steppa in. Kostymen är för stor och vinnamentaliteten är bortblåst. Vår klubb har alltid avskytt förluter mer än pesten, men idag ser ingen spelare förkrossad ut efter en plattmatch. Jag ser en själ inom laget som är död, vi kan fortfarande rädda säsongen - och jag tycker at det är dags
Forza Juve - igår, idag och föralltid.
