Club Brügge 1-2 Juventus
Marschen mot Paris har börjat. Den första trepoängaren är bärgad genom en fantastisk första halvlek och två mål i den andra.
Så var då det hela igång igen. Den största av alla turnering på klubblagsnivå, Champions League. Redan inför den förra säsongen sades huvudmålet vara just denna fantastiska turnering. Hur det gick då vet nog de flesta. Efter att ha underpresterat i årets dittills viktigaste match åkte vi ut mot laget som senare skulle visa sig räcka ända fram, Liverpool.
Ny säsong, samma mål. I år ska bucklan bärgas. Av den trupp som -96 vann CL återstår bara två spelare (inte tre som grabbarna på ZTV trodde), Pessotto och Del Piero. Av dessa två mycket distingerade herrar återfanns, just det, noll på planen igår. Det var ett helt ”nytt” Juventus som visade upp sig igår, framförallt i den första halvleken. Om någon skriver på forumet att den fotbollen Juventus visade upp då är tråkig, då tror jag inte längre på att man som fan för ett annat lag fortfarande kan uppskatta vad de visar upp. Den fotbollen Juventus visade upp då var nämligen fantastisk.
Precis som Glenn Hysén uttryckte det, ”De visar upp en fantastisk offensiv, det är som att se Sovjetiskt klapp-klapp-spel”. Precis så var det. Snabbt, precist och framförallt vackert. Och ja, för er som tvekar, det är fortfarande Juventus jag menar och skriver om. En enda liten sak saknades för att jag skulle vara i fotbollshimlen, målen. Spelet fram tills just den lilla detaljen lämnade inte något att önska. Jag är även tämligen säker på att det i en ”vanlig” match hade stått fyra, fem – noll efter den första halvleken. Så överlägsna som vi var. ”Ett lag på planen” var orden Glenn.
Det som stod i vägen för målen var dock en storspelande Stijn Stijnen i Brügge-målet. Och som han spelade. Den ena fantastiska räddningen efter den andra. Mannen gjorde sitt livs match vid precis rätt tillfälle. Om man ska göra en sådan match, då ska man göra den mot bästa möjliga motstånd då verkligen alla kommer att få se vad man kan mäkta med. Nu vet ni, alla ni som fortfarande tror på en proffskarriär inom fotbollen.
Denne bjässe i målet såg till att Zlatan fick gå av planen utan att ha satt dit bollen i mål, trots ett flertal bra skott och lägen. Han såg även till att Trez endast satte ett, ty det antal lägen han fick var ungefär lika många som det antal gånger Moggi har uttalat sig om att Cassano inte har någon framtid hos Juventus (tacka gudarna för det…). Ett mål blev det dock för den gode David, ett mål som betydde nummer hundra i Juve-dressen. Lite drygt fem säsongen tog det, hur många tog det för Del Piero?
Vår kapten var för övrigt återigen placerad på bänken, och igår gjorde han, Capello, rätt, Ibrahimovic och Trezeguet var helt klart rätt herrar att ställa på banan. Hade Zlatte fått sätta dit ett, ja då hade jag utan att tveka kunnat säga att det var hans bästa match för Juve. Capello valde lite oväntat även att sätta in Blasi som högerback då såväl Birindelli, Zebina och Pessotto är skadade. Det var någon som, efter en CL-match föregående säsong, skrev att Blasi inte ens kan hantera en badboll. Då var jag beredd att hålla med, nu är jag beredd att ge honom en given plats i startelvan, om han spelar som igår det vill säga.
Det är dock lite svårt att framhålla en speciell spelare, alla skötte sig mycket bra. Zambrotta hade fått upp farten i benen igen, Kovac och Cannavaro spelade (oftast) säkert, Emerson och Vieira ägde mittfältet, Nedved såg bättre ut än på länge och Camoranesi lirade verkligen i ordets sanna bemärkelse. Den enda som inte gav ett jättebra intryck var Abbiati i målet. Ett par tappade och konstigt utboxade höjdbollar gör att han har en del att förbättra. Han är nog dock fortfarande lite ovan i sin nya klubb. Han kan inte lastas för Brügges mål då bollen studsade på en Juvespelare innan dess att den hittade fram till nätmaskorna.
Om Juventus visar upp detta spel under resten av denna säsong, ja, då kan det mycket väl räcka hela vägen fram!
