Fiorentina – Juventus 1-2
Prologen slutade i läktarbråk och tårgas över hela planen. Att matchen mellan Fiorentina och Juventus i söndagens Serie A-möte skulle bli laddad stod bortom allt tvivel. Fiorentoni och hela Florens skulle visa herrarna från Turin att de minsann kunde. 1-2.
För ett par säsonger sedan, fram tills nu egentligen, har det varit mötena med Roma som har känts i särklass mest speciella. Men i dessa dagar, då ett Roma utan Cassano återfinns i mitten av tabellen, är det nog så att matcherna mot Fiorentina känns aningen vassare. Att varenda levande själ i Florens lever för att hata Juventus är sorgligt i sig, men visst ger det mötena den där extra kryddan.
Under den inledande tredjedelen av denna säsong har Fiorentina återfunnit lite av klubbens forna glans. Man återfinns än en gång i toppen av tabellen (tacka Toni för det) och efter att ha slagit självaste Milan hemma på Artemio Franchi var det nu dags att visa Italiens framgångsrikaste klubb att de återigen är att räkna med. En förhandstitt kom i torsdags, den drabbningen slutade 2-2 efter bland annat fem (!) kastade kylskåp och en poliskår som skjuter tårgas över arenan.
Inför detta möte valde Capello, föga förvånande, att ställa upp med absolut bästa manskap. Här skulle inget sparas inte. Buffon, som själv tyckte att Abbiati skulle stå, fick rätt och den utlånade Milan-keepern ställde sig mellan stolparna. Backlinjen utgjordes av Zambrotta, till höger, Thuram och Cannavaro i mitten, samt Chiellini som intog sin vanliga plats till vänster.
Camoranesi fick (tack och lov) nytt förtroende till höger. Emerson och Vieira blev parhästar på mittfältet. Nedved petade en, för stunden, glödhet Mutu och tog plats till vänster. På topp valde Capello, enligt alla odds, att starta med Trezeguet och Ibrahimovic.
Matchen startade i ett relativt högt tempo. Precis som många hade förutspått gick Fiorentina för en tidig knock och efter sex minuter var det sannerligen nära att Luca Toni (vem annars?) satte dit ettan för hemmalaget. Efter att ha nått högst på ett inlägg slaget från vänster prickade den gode Toni ribban. Om bollen hade gått ett par centimeter lägre hade ettan med allra största säkerhet suttit där.
Juventus svarade dock tämligen omgående. Emerson slog en perfekt djupledspass till Ibrahimovic, vars löpning var minst lika perfekt som själva passen. Zlatan kom helt fri mot Freys vänstra stolpe. Med sig upp i kontringen hade han även David Trezeguet. Istället för att försöka skjuta bollen bredvid Fiorentina-målisen valde svensken osjälviskt att passa en helt fri Trez som helt enkelt inte kunde missa det tomma målet. 0-1 var ett faktum och Artemio Franchi var för ett ögonblick en riktigt trevlig (läs: tyst) plats.
Firma Trezeguet-Zlatan, som för övrigt såg ut att hitta varandra riktigt bra, var sedan även nära att producera ett andra mål. Denna gång hittade dock inte Trezeguets, något missriktade, skott in i nätmaskorna.
I den 20:e minuten kom Fiorentinas första, av tre, träträffar för kvällen. Tomas Ujfalusi, som innan han gick till Fiorentina påstods vara nära en övergång till Juve, sköt iväg en riktig projektil som var värd ett bättre öde än att träffa stolpribban, vilket det dock gjorde.
Utjämningen skulle dock komma i den 40:e minuten. Inbytte Pazzini, som ersatte Jörgensen efter 20 minuter, träffade rätt på Pasquals inlägg med pannan. Christian Brocchi var sedan nära att sätta 2-1 straxt innan halvtidspausen, men den forne lagkamraten i Milan, Abbiati, såg till att ställningen var 1-1 i halvtid.
Den första halvleken bjöd på riktigt härlig underhållning från två lag som verkligen ville vinna. Ett högt tempo och tämligen många målchanser samt avsaknaden av tårgas och kylskåp bidrog sannerligen i allra högsta grad.
Den andra halvleken började något mer avvaktande en den första, speciellt från Fiorentinas sida. Det var dock ”La Viola” som genom Pazienza fick den första klara målchansen. Att mittfältaren inte är någon notorisk målskytt syntes dock väldigt väl och Capello tackade säkerligen för att det inte var Toni som fick det läget.
Allt eftersom halvleken blev äldre blev Fiorentina mer och mer försvarsinriktade. Juventus rullade under stora stunder bollen inom laget, och man vaskade även fram ett par halvchanser, framförallt genom Ibrahimovic och Camoranesi. Precis som Jesper Hussfelt uttryckte det, så såg det ut som om det var Juventus som försökte sätta dit tvåan allra mest.
I den 75:e minuten var det dock otroligt nära att det kom för hemmalaget istället. Luca Toni skulle få sin stora chans. Efter att ha sprintat ifrån Juventusförsvaret kom han fri med en utrusande Abbiati. Luca slog bollen perfekt under armen på målvakten och bollen såg ut att gå i mål, Fiorentinaspelarna och publiken började fira men bollen ville något annat. Fiorentinas tredje och sista träff i målburen.
Matchen såg ut att sluta oavgjord. Båda lagen verkade rätt nöjda med delad pott. Ibrahimovic, Trezeuget och Camoranesi hade dock ett ess kvar i rockärmen. I den 88:e minuten slog Ibra iväg en boll mot straffområdet. Trezeguet gick upp i en luftduell med inbytte Pancaro och nickpassade bollen vidare till Camoranesi som kom helt ren med Frey. Ett distinkt avslut på sidan om målvakten och 1-2 var ett faktum. Om arenan var tyst efter Juventus första mål så var den så tyst att man kunde tro att man hade blivit döv nu.
Efter fyra minuters övertid blåste domaren sedermera av matchen. I slutminuterna fick Emerson utgå efter att ha blivit liggande i en duell. Camoranesi och Pasqual passade även på att ”mysa” lite med varandra efter lite gruff vid ena sidan.
Fiorentinas första hemmaförlust var ett faktum, och givetvis var det när Juventus kom på besök. Planens stora giganter för dagen var Lilian Thuram och Mauro Camoranesi. Om dessa båda herrarna spelar på den nivån hela tiden, oj så bra det ser ut då. Plus även till Emerson, Ibrahimovic och Abbiati.
Fiorentoni anno 2005/06 är bra, men Juventus dito är bättre!
