Krönika: Livet som Bianconero
En krönika av Shahin Baharan om hur vardagen som Juventusfan och skribent på SvenskaFans kan te sig.
Det hela drog igång en vacker dag framför familjens Panasonic-TV. Jag satt och kollade på VM-98 tillsammans med två av mina kusiner då jag fick en mycket intressant fråga av den äldsta som frågade; ”Shahin, vilket lag håller du på i Italien?”. Jag som enbart hade följt Alessandro Del Piero, och hejade på honom visste inte vad jag skulle svara. Men jag följde ju nästan bara nummer tio i det svartvita laget som jag hade matchtröja och bilder av på väggarna. Jag besvarade hans fråga med att säga; ”Jag hejar på Juventus”, och det var ett ögonblick i mitt liv jag aldrig kommer att glömma. Det låter väldigt falskt att jag började hålla på Juventus på grund av den talangfulle Del Piero, men jag var bara 9 år och trodde för övrigt att Zidane var femtio år gammal.
Många fotbollssupportrar har följt samma öde som mig och i de flesta fallen är det slumpen som avgör vilket lag man börjar heja på. Det startar oftast med en talangfull spelare man tycker om och följer. Efter att ha följt spelaren under ett bra tag köper man hans matchtröja och det är oftast vid det tillfället man faller för ett lag. Färgerna, historian och truppen spelar oftast en stor roll för det lag man väljer och Juventus är ett lag med stark historia, en av världens bästa fotbollsspelare och färger som representerar säsonger som det gått bra, och säsonger där vi haft spelare som Montero och Legrottaglie i backlinjen.
Alla fotbollsslag har ett kännetecken som andra supportrar använder som kritik och kränkningar när de vill förelämpa eller kritisera ett lag. Inter kallas för ”InterLaziale” för deras spelare med det förflutna i Lazio som i sin tur kallas för rasister, som hatar ärkerivalerna Roma som tycker att Juventus är en grupp tjuvar som dopar sina spelare inför varje säsong. I mitt fall som en Juventussupporter, får jag dagligen höra dåliga saker om mitt kära Juventus. Jag tar självklart illa upp och säger emot dem, men vid det här lagret har jag lärt mig att hur mycket jag än försvarar Juventus, lyckas jag aldrig med det. För det enda argumentet anti-Juventus folk kommer med är samtliga; ”Tjuventus”, ”Ni dopar era spelare”, ”Ni köper domarna”, ”Ni har bara falska fans” och min personliga ”favorit” ”Stadio Delle Empty”.
En stor anledning till att vi Juventus-fans går igenom samtliga skitsnack är för att vårat lag är så pass framgångsrikt. Ifall Juventus inte vore ett bra lag hade de aldrig haft medgångsfans som är ett smeknamn för supportrar som hejar på ett nytt lag varje säsong. Men Juventus är inte ett lag fyllt med bara medgångsfans, vi Juventussupportrar är lika mänskliga och lojala som andra fans vilket kanske kommer som en chock till många. Det finns många supportrar likt mig som älskat Juventus sedan de var små och som dagligen följer nyheterna för en uppdatering om hur laget ser ut, vilka som är i form och när Del Piero verkligen gör sin stora comeback, vilket jag tycker han har gjort.
I mitt fall älskade jag Juventus och fotboll så pass mycket att jag sökte ett skribentjobb här på Svenskafans.com. Dåvarande Italienredaktören Tobias Wennerberg, sökte skribenter till de nyuppflyttade lagen och jag som var en liten pojke på 12 år var mycket väl medveten om att mina chanser att bli antagen som Juventusskribent var minimala, men min hobby var fotboll och att kunna skriva nyheter som andra människor, supportrar likt mig läste var en dröm jag enbart vågade tänka på söndagskvällar då jag var tvungen att lägga mig tidigt. Efter att ha skickat in min ansökan var jag ganska säker på att Tobias skulle skicka tillbaka ett mejl där han snällt tackar för min ansökan och skriver att platsen redan är upptagen eller att de söker utbildade journalister. För i mina ögon var Svenskafans större än Aftonbladet och Expressen tillsammans, det var en hemsida med riktiga supportrar som kunde diskutera fotboll i forumen och läsa nyheter av riktigt duktiga skribenter som brann för sitt lag.
Efter cirka två dagar fick jag tillbaka ett mejl av Tobias, som jag fortfarande har sparat, där han meddelade mig att tjänsten som Empoli-skribent var ledig och att jag var välkommen att ”hoppa ombord”. Valet var lätt och efter att ha skrivit min första text någonsin för Svenskafans.com visste jag att min framtid låg inom journalistiken. Jag ville bli Aftonbladets nästa storstjärna men vågade aldrig tänka mig själv som en medlem i Juventus-redaktionen, det var för stort för mig vid den åldern men jag visste att våra vägar en dag skulle mötas. Efter flera år som skribent för Empoli kom den sorgliga dagen då Empoli åkte ut ur Serie A. Tobias skrev till mig att jag kunde ta över ett annat lag, och han sa redan då att min utvecklingskurva pekade spikrakt uppåt och att ifall det fortsatte på det sättet så kunde jag bli något stort. Jag valde Palermo för att det var ett intressant lag och fick senare lära mig att det fanns många Palermo-fans. Tyvärr hade jag aldrig tiden att skriva många nyheter och det var då jag fick erbjudandet till att bli Juventus-skribent. Detta var ju självklart mitt mål och vid sidan om ville jag att Palermo-fansen fick en skribent som la ner den tid som de förtjänar, för trots att jag tog ”pauser” några veckor hit och dit, visade de alltid sitt stöd för mig och enda anledningen till att jag orkade fortsätta på Svenskafans var på grund av deras underbara mejl.
Tobias som hade erbjudit mig jobbet skulle höra av med resten av redaktionen innan han gav mig mina inloggningsuppgifter, men det dröjde honom en vecka och jag valde till slut att tacka nej till erbjudandet då jag inte orkade vänta längre och då jag fortfarande kände att det fanns mycket kvar att göra som skribent för Palermo. Det dröjde drygt en månad till att Tobias mailade mig en andra gång och skrev att jag kunde göra mer nytta för Juventus än vad jag gjorde för Palermo. Enda sedan dess har jag varit skribent för Juventus och det gick bättre än bra för mig då jag fick igång Juventus-sektionen på allvar och det stormade in mejl ifrån Juventussupportrar som tackade mig för allt hårt arbete som jag la ner på sidan. Men allt var inte bara positivt. När jag hade bytt till Juventus fanns det folk som tyckte att jag bytte för mycket och att jag inte var en riktig supporter. Innan jag lämnade Palermo skrev jag mycket tydligt att jag älskar Juventus och att det kändes fel och omotiverande att skriva för ett lag som jag inte hade i hjärtat.
Sedan dess har jag hört allt ifrån att jag är Juventusfansens kelgris(?) till att jag är Svenskafans egen Cassano, som ställer till med problem vad jag än gör. Men det är inte sant, det finns däremot en text som jag skrev ganska nyligen som väckte många känslor. Det var en matchrapport om Italienska cupmatchen mellan Juventus och Roma där jag kritiserade Totti för att han filmade. Många missuppfattade texten och tog det för givet att jag tycker att Totti är dålig, att Zlatan var oskyldig som en ängel och att jag är en dålig förlorare. Jag vill döda dessa rykten med att säga att jag tycker, och har alltid tyckt att Totti är en gudabenådad spelare, men jag står för mina åsikter att han filmar mycket. Zlatan har ett hett temperament, men jag står för åsikten att ifall Dacourt inte hade sprungit bakifrån så hade Zlatan aldrig tagit honom om nacken. Och nej jag är ingen dålig förlorare, Roma vann den första matchen rättvist, och i den andra matchen hade de fler chanser än Juventus.
En annan tabbe av mig när jag skrev texten var att jag var så pass inne i matchrapportern att jag inte såg mina egna misstag. Texten innehöll stavfel och en massa annat som jag inte upptäckte förrän jag hade publicerat texten. Men meddelandet kom fram till folk vilket var det vikigaste. Efter den matchrapporten var jag bokstavligt talat hatad av Romafansen och jag fick läsa allt ifrån hot till kritik som menade att jag var en oduglig skribent. Detta stör mig inte för många tycker även att journalister som Simon Bank är värdelösa, sedan visste jag mycket väl att matchrapporten skulle väcka känslor då fansen här på Svenskafans inte är vana vid att Juventus-redaktionen kritiserar andra lag.
Det känns verkligen som att alla lag får säga och skriva vad de vill om Juventus, men att vi har en uppgift att vara tysta och ta emot kritiken. Jag har personligen tröttnat på det och visade folk att jag inte tänker hålla tyst. Jag visste ju att det fanns konsekvenser till matchrapporten men jag tog den risken. För någon gång måste det ta slut, vi har kallats för ”Tjuventus” och får dagligen höra att våra spelare är dopade. Andra redaktioner har rätten att skoja med Juventus när de vill, men så fort en Juventussupporter eller skribent skriver något negativt om andra lag förstoras det upp och alla andra fans samlar ihop sig till en gemensam grupp och går emot oss Juventusfans. Det är exakt vad som hände efter matchen mot Roma. När det stod klart att Juventus hade åkt ut ur Italienska Cupen började Milan-, Inter- och Fiorentinafans att samla ihop sig och fira segern… att Juventus, den stora ”onda vargen” hade åkt ut ur cupen. Jag blev chockad när jag gick in i Romas forum och såg hur andra supportrar var glada över att Juventus hade åkt ut. Som ifall deras egna lag hade slagit ut oss.
Många fans känner sig drabbade, men om man tänker efter är det vi Juventus-fans som har det svårast av alla. Slumpen avgjorde att vi blev Juventus-fans och jag är mycket stolt över det. Men folk ska veta att även vi har det mycket svårt, för vi kan inte vinna en match utan att få höra att domaren var på våran sida. En spelare får inte spela bra för då tycker folk att han är dopad och fansen får inte vara stolta över sitt lag utan att få höra att de är falska supportrar som enbart gillar Juventus för alla vunna titlar och den makt Juventus har ute i världen. Sommaren 2007 har Juventus byggt om Stadio Delle Alpi, då finns det inga reklamskyltar som står i vägen och många Juventus fans kommer att hitta tillbaka till stadion. Juventus kommer att få det stöd de förtjänar och folk kommer förhoppningsvis att släppa vissa av argumenten som inte stämmer. För det kommer alltid att finnas smeknamn vi måste leva med, det finns alltid något negativ med det positiva för att det ska finnas en viss balans. Vi vinner på plan men får det svårt utanför, andra lag får det svårt innanför plan medan de kan samla ihop sig till en grupp för att gå emot Italiens allra största och bästa lag, Juventus.
När det gäller mig tar min fem års långa resa i Svenskafans slut och jag tackar de som stött mig under min tid som skribent. Den nya Italienredaktören Jonas Söderström, tycker att jag missar för många inför- och matchrapporter så han ansåg att det var bäst att jag slutar som skribent för Juventus vilket jag respekterar. Jag kan dock lova er att det inte är den sista gången ni hör/läser mitt namn då jag är aktuell med flera olika projekt som jag har på gång. Med respekt för Svenskafans.com kommer jag inte att avslöja något, men jag vill tacka alla på Svenskafans.com för alla fina kommentarer och kritik som format mig in till den skribent jag är idag. Jag kommer att åka med på klubbresan den elfte mars så många av oss kommer att träffas snart.
FORZA JUVENTUS!