Palermo - Lazio0 - 3
Juventus sänkte Lecce
Juventus visade återigen framfötterna när laget hemmaslog Lecce med 3-1. Alessandro Del Piero satte det tredje och sista målet efter en straffspark i slutminuterna. Övriga målskyttar var två ovana sådana, Emerson och Kovac.
Förstahalvlek
Matchinledningen var inte vad jag hade förväntat mig. Lecce igångsatte sin press högt upp i banan, samtidigt som man stressade Juve till misstag. Av detta att döma, kan man dra den slutsats att man försökt efterlikna Bremen i sitt försvar spel. Det är en taktik som brukar vara ganska effektiv mot Juventus, men inte den här gången. Lecces höga försvarspositioner ledde till att laget blev än mer sårbart bakåt. Detta utnyttjade Juve på ett bra sätt, framförallt när Mutu gick till anfall via sin högerkant. ”Den gamla damen” skapade ett par halvchanser i början av matchen, då främst genom Del Piero och Emerson. Men herrarnas huvudspel vållade inga problem för Lecce.
Den bästa chansen att måla fick dock gästerna. Camisar avancerar med bollen längsthögerkanten och drar iväg ett inlägg mot den bortre stolpen. Blasi som skulle ha tagit på sig uppgiften, om att uppvakta Delvecchio, hamnar på efterkälken och missar markeringen. Gennaro Delvecchio tar tillfället i akt och forcerar distinkt in bollen med pannan, bakom en maktlös Buffon. 0-1 Lecce.
I den 16: e minuten tvingades Manuelle Blasi, att utgå med ett jack längst höger sida av ansiktet. Ersättare för den ofullständige italienaren blev ”professorn” Gianluca Pessotto. Övriga försvarsmannar var då Thuram, Kovac (som fick göra sitt första mål i Juventuströjan) och Balzaretti. Just Balzaretti fick ofta besvär på sin kant.
Juventus kom trots allt att replikera Lecces ledningsmål, praktiskt taget i omgående. Mutu ”skottpassar” Emerson efter en korthörna, där den sistnämnda mycket elegant, klackar bollen förbi Benussi i Lecce målet. Därmed hade Juve kvitterat.
Fram till den 35: e minuten utspelades inget intresseväckande i matchen. Men tio minuter ifrån pausvilan, grinade Zlatans största fiende (oturen) honom i ansiktet. Vieira skickade iväg en långboll som förstklassigt togs ner på bröstet av ”trollkarlen från Rosengård”. När denne tagit emot bollen, ryckte han ifrån sin bevakare och langade iväg ett skott, som mycket retfullt smet utanför målramen.
För övrigt var Ibrahimovic tongivande matchen igenom. Personligen så tycker jag, att Ibrahimovic är en klart bättre individ vid de tidpunkter som han har Del Piero vid sin sida. Det är då som han får möjligheten att erhålla en mer centrerad position och därmed komma närmare motståndarens mål. I och med det; drar han på sig mer uppvaktning, samtidigt som han kan ta emot uppspelen och agera targetplayer. Detta är något som man sällan skådar, när han och Trez lirar ihop. Dels för att, Zlatan då hamnar för långt ner i planen eller för att han då söker sig ut mot kanterna. När han väl får tag på bollen, så måste han utmana sin försvare rättvänd och det brukar ge mixade resultat.
Innan förstahalvlek gick mot sitt skede tog Juventus över kommandot i matchen. Kovac fick äntligen göra sitt första mål för Juve, det efter att kroaten nått högst upp på en frispark. Den första halvleken kom att innehålla ett högt tempo där båda lagen försökte spela fotboll. Underhållningsvärdet var inte av högsta kaliber, men vi fick trots det skåda en välspelad match med många halvchanser.
Andrahalvlek
Tio minuter in på den andra halvleken blev gästernas Camorani utvisad efter två gula kort. Konsekvenserna av denna händelse tvingade Lecce till att kapitulera och istället satsa på kontringar. Juventus tog dock över matchen totalt och syditalienarna fick nöjet att skåda Juventusspelarna rulla boll. Lecce begick ”självmord” när Camorani blev portad från matchen. Juventus radade upp halvchanser under resten av matchen. Resterande 35 minuter av spelomgången blev en enda lång väntan på ett till mål för Juves del, som stod och hängde i den kyliga OS luften.
Med en halvtimme kvar att spela, igångsatte Juventus ett uppspel som nådde Zlatan Ibrahimovic. Svensken bröstpassade Nedved, men skottet från Tjecken var på tok för tamt. Momentet senare var Ibrahimovic åter i händelsernas centrum, när han lärde Leccespelarna jonglera med boll. Stillastående som de blev, försökte Zlatan lobba bollen i mål, men försöket var inget annat än skrattretande.
Lecces Babu prövade Buffon med ett frestande skott, men Gigi var med på noterna. Utöver denna möjlighet hade inte Lecce mycket att kontra med. Mer ska man antagligen inte förvänta sig heller (med tanke på att man hade 10man på planen).
Resten av matchen blev en avslagen historia där Juventus totalt ägde matchen. Man kontrollerade varje steg Lecce tog, och det kändes aldrig nervöst för en seger. Tre minuter ifrån fulltid blev Nedved nedkapad och domaren pekade mot straffpunkten. Del Piero steg fram och satte spiken i kistan, därmed var saken biff. Försvaret skötte sig bra, mittfältet med Emerson i den defensiva spetsen var stabilt och anfallet vårdade gott inför framtiden. Inflytelserika denna eftermiddag var Emerson, Mutu och de båda anfallarna.
För egen del så kändes denna seger som en mindre revansch efter det senaste debaclet. Milan slog Palermo med 0-2 på La Favorita och därmed får de nöja sig, med att vara tio poäng bakom oss.
Källa: www.juventus.com
