Pescara - Juventus: Birindelli!
Pescara mot Juventus, botten mot toppen, precis som alla sportnissar på TV hade uttryckt det.
"Juventus bortaslog idag Pescara med 1-0, detta efter att lagets stora stjärna Alessandro Del Piero, bränt en straff i mitten av matchen. I den 74:e minuten avgjorde istället Alessandro Birindelli istället efter att ha slagit en in hörna signerad Palladino."
Ungefär så kan det låta, ungefär sånt är tugget i sport-världen. Om och om igen. Det låter som att alla vet, eller helt enkelt inte riktigt bryr sig om vem det egentligen är som gör målen. Jahopp, Birindelli gjorde matchens enda mål och Juventus vann. Någon som höjer på ögonbrynen?
Ja, kom igen nu! Det var inte Del Piero som gjorde mål, det var inte heller Nedved, Camoranesi eller Trezeguet. Nej, det var Alessandro Birindelli. En av lagets allra största trotjänare och slitvargar. Killen har varit i Juventus sedan säsongen 1997/1998, men aldrig fått några direkt stora rubriker. Det är egentligen kanske inte så konstigt, han är en relativt tystlåten ytterback som mest har fått gå in och "plocka bort" motståndarstjärnor lite då och då.
Nej, Birindelli har aldrig varit och kommer nog aldrig att bli någon stor fixstjärna. Istället för att spendera sin fritid på flådiga klubbar med vackra kvinnor tycker han om att läsa, laga mat och måla. Hur låter det där egentligen, en fotbollsspelare som tycker om saker som normalt anses vara sådant snofsiga akademiker håller sig med? Enligt mig, riktigt ballt. En kille som har allt: ett liv som fotbollsproffs i en av världens största och bästa klubbar, samtidigt som han gärna sitter med en god bok och en kopp kaffe eller står och målar i sin villa i Toscana.
Matchen mot Real Madrid i CL-returen 2003 är något de flesta Juventusfans kommer ihåg med ett brett leende på läpparna, Del Pieros underbara mål, Nedveds härliga djupledslöpning och Davids otroliga kämpainsats. Det som dock har etsats sig fast på min bror näthina är dock ingen mindre än Alessandro Birindelli. Så fort vi pratar om Juventus och fotboll kommer vi in på Birindelli. Om jag vill reta honom riktigt så brukar jag antyda att Birindelli är dålig, en utfyllnadsspelare som egentligen inte har i laget att göra. Inte för att jag tycker så egentligen, men det är ju så skoj att retas med sina bröder.
Hur som haver: i den matchen, i konkurrens med alla de andra stjärnorna, var det en kille som stod över resten: Alessandro Birindelli. Luis Figo var i storform, han var den spelare som skulle göra skillnaden mellan att åka ut och att gå vidare. Under de dryga 70 minuter Birindelli var på planen syntes Portugals stora son inte till. Han var totalt bortplockad, inte på något osjysst sätt, nej, tvärt om, med otroligt mycket list och rutin. Så fort Birindellis namn står med i startelvan är det den bilden som dyler upp i mitt huvud, "Birindelli är på plan, då kan det inte gå fel på hans kant". Om det stämmer eller ej, det vet jag inte riktigt, men ändock, det känns säkert på något vis.
Sådär, nu har Alessandro fått lite mer utrymme på SvenskaFans och jag och min bror är lite lyckligare. Hur gick det då i matchen? Jo, det blev som bekant 1-0 efter ett mål inslaget med en fin liten touch på en hörna slagen av Palladino. Vem det var som gjorde målet?: ALESSANDRO BIRINDELLI!