Juventus är ett mittenlag
Juve spelade jämt med och förlorade mot Udinese, ett förmodat mittenlag i serie A. Med tanke på vad vi såg mot Livorno, möjligen med undantag för första halvlek, och mot Cagliari var det inget olycksfall i arbetet. Juventus är helt enkelt inte bättre just nu. Drömmen om Champions League är fortfarande en dröm.
Jag ska börja med att erkänna att jag sällan, för att inte säga aldrig, är överdrivet optimistisk vad gäller Juves framgångar. Om någon vill diagnostisera det som rädsla för besvikelser accepterar jag det direkt.
Ändå sedan den påtvingade revolutionen av både klubb och spelartrupp har jag hävdat att jag kommer acceptera en förlust om laget ändå spelar bra och "faller med flaggan i topp". Där är jag inte ännu. Laget har visserligen förlorat, men spelat bra har man inte gjort trots de två segrarna. Jag var mest stolt över Juve under och efter första halvlek mot Livorno. Jag förväntar mig ändå mycket mer än vad man presterade där.
Kalla mig naiv när jag påstår att jag förväntar mig att en professionell fotbollspelare alltid gör sitt yttersta, i synnerhet när han spelar för Juventus. Få har visat varken hjärta eller hjärna så här långt. Framförallt är det de nya som svikit. De om någon måste ju ha en vilja att bevisa något. Att inte bry sig är respektlöst och oacceptabelt. (Känner att jag börjar glida in mot idiotiska huligandåd signerad vissa andra supportrar av samma liga. Bäst att sätta stopp.)
En dålig match är sånt som händer - tre dåliga matcher är oroande.
Inget kommer någonsin förändra faktumet att det är bättre att spela dåligt och vinna än att spela dåligt och förlora.
Hatet från Roma-håll är inte direkt mindre nu än vad det varit tidigare. Känns faktiskt ganska skönt att inte behöva reflektera så mycket över det. Juventus idag är ju inget att vara rädd för.
:::: :::: ::::
Det kan ju också vara så att en mindre formsvacka är planerad till den här delen av säsongen. I så fall är ju sex poäng bra utdelning. Kanske ska man välja den inställningen istället, att allt är under kontroll och att det blir fyrverkerier om vi bara har lite tålamod?
:::: :::: ::::
Criscitos backspel passar utmärkt mot Roma. De har inga noshörningar som springer över honom utan att märka det. Minns Matri och Larrivey. Med risk för att få käka upp det här med fjädrar och allt om en vecka - Criscito plockar Taddei.
Jag kan tyvärr inte se Del Piero göra något av värde på sommar-Olimpico. Där handlar det mer om erfarenheter än pessimism.
:::: :::: ::::
Marchionni skadad. Salihamidzic skadad. Camoranesi skadad. Nocerino ska inte behöva sätta sin fot vid en sidlinje mer. Vem hade trott att den där bortglömde Olivera-killen skulle kunna komma till nytta igen? "Sydamerikas största talang" (säg till när det blir tjatigt) har inte så mycket att förlora. Han dominerade ju mot Djurgården så Roma ska inte vara några problem.
Om jag får låtsas vara taktisk expert ser jag gärna Nedved framför tre defensiva innermittfältare, om nu alla vingar är trasiga. Eller kanske Palladino på en kant? Det är ju en av fördelarna av att vara supporter - man har alltid den ultimata lösningen i sitt huvud och kan ta åt sig hela äran den dag det funkar.
:::: :::: ::::
Jag ställer mitt hopp till att Juventus i en månads tid fokuserat på Roma-matchen. Att spelarna växer när det behövs. Annars vet ju inte hur det ska kunna gå bra. Jag är ärligt talat livrädd. Ett nytt 4-0 känns mer troligt än otroligt. Jag kan räkna upp så många röda spelare jag fruktar att jag inte är säker på att fingrarna räcker till.
Om Ranieri är en slug farbror är det läge att visa det nu.
