Pinturricchios andra prins
Idag finns sju hugade aspiranter till tronen som Juventus hemmagjorda konung, vissa mer lämpade och mer sannolika än andra. Man behöver ju nödvändigtvis inte vara bäst för att bli populärast...
Paolo De Ceglie, 21 år gammal och bördig från Aosta, 11 mil från Turin.
Född bara dryga en och en halv timmes bilkörning från Turin får De Ceglie anses som ett barn av staden. Vi har inte lyxen att kunna vara kräsna med sånt. Att han är en ren produkt att Juventus ungdomsprogram befäster anseendet till orubblighet. Med den bakgrunden sänks kompetenskraven automatiskt.
Att han nu befinner sig i Siena ligger honom inte i fatet. Av de sju kandidaterna till ny supporterfavorit är det ingen som inte representerar eller representerat någon annan klubb. De Ceglie är till och med en av dem med minst erfarenhet från annat än Juventus.
Under året i serie B var han inte den yngling som fick mest uppmärksamhet, delvis beroende på att han inte fick särskilt mycket speltid av Deschamps. Att det skulle bli ännu svårare för honom den här säsongen var inte svårt att förutspå, så en flytt var enda alternativet. Det blev Siena, som köpte 50% av äganderätten. Det är med andra ord långt ifrån säkert att vi får se De Ceglie i Juventus ränder igen.
Såsom han inlett höstsäsongen finns dock all anledning för Juve att slanta upp för den avyttrade halvan. I mötet mot Milan nyligen visade De Ceglie vilken typ av spelare det är Juve fostrat. Jag kan ärligt säga att jag inte ser några svagheter hos De Ceglie. Han har ett majestätiskt löpsteg likt Chiellini, hyfsad snabbhet, bra teknik och framförallt en taktisk mognad man sällan ser hos så unga spelare. Han agerade som om han vore tio år äldre.
Trots sin roll som ytterforward bemästrade han hela vänstersidan. I försvarsspel blev han vänsterback, i offensiven anfallare. Utan att dra för stora växlar påminner han på det sättet om Zambrotta. Kynnet tycks vara likvärdigt vår moderna legendar, men det behövs nog mer för att kunna fastlå något sådant.
I slutet av Milan-matchen skaffade han ett stort övertag på en rutinerad räv som Cafú. Det imponerade, liksom hela hans insats. Om Juve vågar ge honom chansen tror jag inte de skulle bli besvikna. Om inte kan jag tänka mig honom som en truppspelare att kasta in i cupen och när viktiga spelare måste vilas. Inget ont med det, ska vi ha utfyllnad är det bara bra att den är hemmagjord. Det är bättre både för plånbok och själ.
Jag ser redan fram emot nästa tv-sända Siena-match. De Ceglie ska spanas in igen.