Lagbanner
Roma-Juventus 2-2: En dyrbar poäng
Iaquinta når högst i "svartvitt"...

Roma-Juventus 2-2: En dyrbar poäng

Juventus får med sig en poäng, efter att varit det sämre laget sett till spel över 90 minuter. Oavgjort är klart godkänt, dock kostade det oss en långtidsskada på Andrade.

Roma kom till matchen med ett hundraprocentigt facit, och ämnade visa att deras Scudetto-kandidatur skulle tas på allvar. Spallettis mannar hade ett säkert 2-0 i ryggen mot Dinamo Kiev, och Romatränaren valde att inte rotera särskilt bland truppen.

Ranieri målsättning inför matchen var samma som alltid – att vinna. Givetvis var ett oavgjort resultat inget som Claudio skulle tacka nej till.

Inför matchen hade de svartvita ett prekärt skadeläge att hantera. Ranieri valde att vända på steken helt och satsade på en anfallstrident med Trezeguet, flankerad av Del Piero och Iaquinta. På mittfältet ställde Juve upp med Nedved i en offensiv roll, balanserad av Nocerino och Zanetti. I backlinjen blev vi positivt överraskade med Grygera till höger, medan de andra platserna fylldes av Andrade, Criscito och Chiellini.

Första halvlek
I inför-rapporten mindes undertecknad vårt senaste möte mot Roma i den eviga staden. Då lyckades vi spela ut Roma rent taktiskt, och gick ifrån Olimpico med 4-1 efter effektivt kontringsspel. Kanske var det en liknande matchutgång Ranieri var ute efter igår med sitt tremannaanfall i syfte att skapa oreda på kontringar. Någon avsikt att föra spelet såg inte Ranieri ut att ha i varje fall, och planen fungerade mycket väl till en början.

Matchbilden var sig lik från senaste mötet på Olimpico. Roma hade initiativet, medan Juve koncentrerade sig på att hålla försvaret och mittfältet kompakt. Första farliga målchansen skulle Romas stå för – Cassetti avfyrar en kanon som Buffon får fingertopparna på.

Första målet gjorde istället Juventus, efter en fin kontringskombination av tridenten. Del Piero spelade en boll ut mot högerkanten där en för dagen utmärkt Iaquinta chippade in till Trezeguet. Mexes var för givmild i markeringen på sin landsman, och Trezegol nickar klockrent in sitt 100:a Serie A-mål i sjuttonde minuten.

Romalägret ville genast få till en replik – så mycket så att Amantino Mancini fick se gult efter en horribel filmning. Brassen utmanar Grygera till vänster i straffområdet, och hoppar grimaserande i luften, utan att Juventus-backen rör honom (sådant här håller väl inte hederliga Romaspelare på med?). Men Spalletti behövde inte vara orolig - Romas chans skulle komma, först efter att Del Piero haft en frispark strax över mål.

Även om Roma höll i taktpinnen var det inget som direkt skapade för mycket oro för Buffon. Tills dryga halvtimmen spelad det vill säga. Totti stod med ryggen mot mål, med en ivrig Criscito jagandes. Romaikonen tog emot passningen, vände enkelt förbi Criscito, och satte bollen bakom en chanslös Buffon. Visst använder Totti armarna för att ta sig förbi, men Criscito ramlar för att han helt enkelt är för tunn och hamnar i obalans. Lägg därtill att Romaren var offside när bollen slogs så blir det inte bättre. Offsiden var dock inte den lättaste att upptäcka, så visst får vi ha överseende med domaren.

Psyklogiskt var baklängesmålet en hård smäll för zebrorna, men för Romas del såg det ut att vara idel lätta steg därefter. Det skulle bli värre för de svartvita. Cirka fem minuter efter kvitteringen fick Totti chansen att göra sitt andra mål. Aquilani, Cicinho och Mancini kombinerade fint i förspelet till Romas andra, och Buffon var förståeligt rasande på Juves hönsgårdsarmé till försvar. 2-1 målet satte ordentlig fart på Juve, och Iaquinta låg bakom en ytterligare målchans för Juventus, men Del Pieros volley gick tyvärr rakt på Doni. Vi gick till halvlek med underläge resultat- och spelmässigt, men i antal målchanser var vi inte långt efter.

Andra halvlek
Ranieri vågade inte riktigt lita på Criscito – han var något för tunn och hade dessutom ett gult kort från första halvlek. In klev istället Legrottaglie, ett byte som gav mer tyngd i mittlåset.

Roma var snabbast ut ur startgropen i andra, och fick till ett par farliga hörnor. De hade inte bara stöd 70 000+ fans, även bollkallarna kunde räknas till truppen. Så fint de la upp bollen till farbror Totti. Juve fick inte samma behandling, men visst måste de få ha lite privilegier på hemmaplan? Just på en sådan snabb variant var Mancini framme, men fastnade med bollen under fötterna, och Zanetti kunde rensa undan.

Fem minuter in i andra kom den inte helt odiskutabla straffen. Nedved rusar fram i straffområdet mellan Cicinho och De Rossi, brassen nuddar hans ben, medan De Rossi rör honom lite i ryggen. Nedved faller, kanske på eget bevåg, men visst var det kontakt av Romaspelarna. Den efterföljande straffen missar il Capitano (!) Jag kan förmodligen räkna Alés straffmissar på ena handen, men jag kommer inte ihåg någon på sista tiden. Oktober har inte varit Del Pieros månad.

En olycka kommer sällan ensam, och två minuter efter straffmissen hade Andrade gjort sitt för en bra tid framöver. Portugisen sträcker sig efter en boll i eget straffområde, men fastnar i gräset och skadar knäet. I skrivande stund har det visat sig att det inte var ett ligament som gått av, utan en trasig knäskål. Även om det är en något mildare skada, så väntas Andrade vara borta i månader.

Roma, stärkta av straffmissen, fick upp ångan igen och fortsatte med sitt fina kombinationsspel. Ett sådant anfall höll på att sätta spiken i Juvekistan; lyckligtvis fick Perrotta ballongträff vid öppet mål. Förutom att Perrotta inte var sylvass vid avslutningar, så var det en annan man som höll oss kvar i matchen: Gigi gjorde flertalet kvalificerade räddningar i andra.

Med cirka 20 minuter kvar så såg Roma nöjda ut, och Juve hade kommit in i spelet. Spalletti hade satt in kvicke Giuly, och Roma verkade farligare på kontringarna. Ranieri satte istället in Palladino för Del Piero. Jag kände att det var synd att byta ut Alé då han kunde ha varit en tillgång vid fasta situationer, och ville att Trezeguet eller Iaquinta byttes ut. Men visst gjorde Ranieri rätt val, och Iaquinta fick till slut sista ordet.

Om det är något som karaktäriserat Juve genom åren så har det varit att aldrig ge upp. Iaquintas ihärdiga jagande innan sitt kvitteringsmål personifierade det här till fullo. Roma gjorde en del misstag under gårdagens match, om det var på grund av underskattning, koncentrationsbrist eller trötthet må vara osagt, men de visade sig vara kostsamma. 

***

Sammanfattningsvis var det ett resultat som vi kunde vara nöjda med då andra toppkandidater också tappade poäng. Men om vi beaktar det vi fick ge i form av skador var det här en svidande ”förlust” då vår kanske säkraste mittback nu är långtidsskadad. Med Grygera tillbaka kan vi kanske hantera situationen, men visst ser det dystert ut fram till Jul. 

Oavsett så tar vi nya tag efter denna första riktiga prövning, och önskar Andrade en snabb och ordentlig återhämtning.

Forza Juve!

Saim Manto2007-09-24 21:42:00
Author

Fler artiklar om Juventus