Juve Talk 3: Konspiration, synfel eller bara ett par fatala misstag
Juve Talk är en panel där Juventus-redaktionen gör sina röster hörda. I Juve Talk ger vi vår syn på det som händer just nu i Juventus och inom italiensk fotboll. Nya avsnitt kommer varje onsdag. Hör av dig till oss om du har intressanta frågor du vill att vi ska ta upp.
Juventus-experterna Mats, Mikael och Björn ställs mot väggen av Johanna.
1. Både domare Bergonzi och Napoli straffade Juventus. Bergonzi skänkte Napoli två straffar och Juventus fick åka hem med en förlust. Hjälp mig att förstå. Vad är det som pågår?
Mikael:
Läsinstruktion: Följande text ska inte tas på blodigt allvar utan läses med viss distans.
Den raljerande icke-politiskt korrekte supportern: Jag vet inte vilken planet den här neongula individen kommer från? Antingen borde han boka in en Lasik-operation omgående eller höra av sig till Synskadades Riksförbund. Det är inte ens första gången i år som han dömer felaktiga straffar mot Juventus. I cupen mot Parma var det samma visa, även då vägrade han att höra efter med den assisterande domaren om hur han uppfattade straffsituationen. Jag tror inte på tillfälligheter. Särskilt inte i Italien. Juventus fortsätter att straffas efter Farsopoli.
Det snackades om att den här säsongen skulle bli Italiens stora revanschår. Mot Juventus då eller? Jag förstår att ni antijuventini måste njuta i fulla drag. För att citera Antonio Labbate på Football Italia: So far this season, the Bianconeri have conceded five-and-a-half penalties – one was awarded and then retracted at Cagliari – in just nine games. Of those decisions, all but one were more than debatable. Det är bara en bråkdel av allt djävulskap.
Den rationellt resonerande: Pågår? Jag vet inte vad du försöker insinuera. Om domarna är ute efter att straffa Juventus kunde dem väl utan problem ha dömt bort Trezeguets (Torino) och Iaquintas (Fiorentina) mål? En domare kan också ha en dålig dag på jobbet, inte sant? Bergonzi ansåg att det var straff. Båda gångerna. I realtid kan man nästan förstå honom. Det är klart att det är tufft att få två matchavgörande straffar emot sig inom loppet av sju minuter, men kom igen, sånt händer. Gå vidare. På en hel säsong brukar det jämna ut sig.
Sedan är det naturligtvis ofrånkomligt att diskussionen om domarstandarden i Italien dyker upp. Säg så här: den är inte Pete Doherty-hög. Hans landsmän håller, trots vissa brittiska brister, högst nivå i Europa. Mot spanjorerna står sig annars de italienska domarna väl i jämförelse. Största problemet med stöveldomarna är nu som alltid: ni befinner inte på festivalen i Rio, låt spelet flyta på för i jösse namn.
Den analytiske Italienkännaren (fördomsfull enligt vissa): Domarkåren är inte längre rädda för att ta svåra beslut mot Juventus. Bergonzi risker inte att låsas in i skamvrån av Moggi. På grund av det massmediala tryck som omger Juventus kan han däremot räkna med att få stå över ett antal omgångar. Om samma tabbar gått Juventus väg hade det inneburit ett långt mycket hårdare straff efter Calciopolis dagar. Juventus domarstatus idag är snudd på lägre än smålagens och man har inte längre något stort inflytande i maktens korridorer. (I Juventus fall kan det dock ändras väldigt fort.) En domare får inte, post-Calciopoli, någon skjuts i karriären genom att hellre "fria än fälla" till lagets fördel och det motsatta för motståndarna. Det har skett ett maktskifte inom italiensk fotboll och det är betydligt mer karriärhämmande att döma bort andra lag idag.
Inflytande och makt är, och har alltid varit, en viktig aspekt av det som styr italiensk fotboll. Det innebär inte att mutor betalas ut till höger och vänster men det finns tydligt uppbyggda strukturer. Om man vill avancera på karriärstegen (gå från domare till domarbas exempelvis) så ligger det i ens intresse att rätta in sig ledet. Att ha väljoljade kontakter betyder inte alldeles oväntat allt.
För den ambitiöse karriärplaneraren som inget hellre vill än att jobba inom italiensk fotboll på högsta nivå: gå in på figc.it:, studera struttura noga; hitta dina bundsförvanter, slicka uppåt och drömmen kan bli sann. Idealister som placerar moral och etik högt på agendan gör sig emellertid inte besväret.
Björn: Att domare emellanåt begår misstag är inget nytt. Det är mänskligt att fela och domare är mänskliga. Vad som däremot är uppseendeväckande är hur en domaren under en och samma match kan fatta två så totalt felaktiga beslut. Om man är lagd åt det konspiratoriska hållet så skulle man givetvis kunna skrika ut att detta minsann är en hämnd på Juventus, att detta var ytterligare ett sätt att bestraffa klubben efter calciopoli eller dylikt.
Personligen tror jag dock att domaren helt enkelt tyckte sig se att det var straff och inget mindre än just det. Exakt vart domaren befann sig i relation till de två händelserna vet jag inte, men visst kan det vara svårt att se vad som verkligen händer i realtid.
Mats: Jag är ingen stor konspirationsteoretiker. Jag tror helt enkelt att även en domare med de bästa avsikter kan göra två grova felbedömningar under samma halvlek. Visst är det väldigt irriterande, men över 38 matcher tror jag att domsluten jämnar ut sig. Den som vill vara trovärdig vad gäller domarkritik ska helst uppröra sig både över de domslut som drabbar och gynnar det egna laget. Den principen slarvas det en del med. Jag har svårt att förstå dem som accepterar feldömda straffar för det egna laget med ett flin, men inleder hatkampanjer när domsluten går emot. Jag tycker felaktiga domslut är en del av fotbollen, och försöker acceptera det - även när det tar emot.
2. Han är utlånad till Empoli, jämförs med Messi och Del Piero och ikväll kommer han att göra allt för att måla på sin ägare, Juventus. Men hur bra är Sebastian Giovinco egentligen?
Mats: Svårt att säga, har inte sett honom tillräckligt mycket. Att utveckla talanger i mindre klubbar, i syfte att ge dem speltid och erfarenhet, är tveklöst en bra metod. Vad en spelare på elitnivå presterar har dock till stor del med självförtroende att göra, och inget säger att en spelare med stjärnstatus i en liten klubb presterar lika bra när han är en i mängden i en storklubb. Men visst hoppas jag få se Giovinco i Juvetröjan nästa år. "Egna" unga spelare känns alltid roligare än dyra etablerade nyförvärv - om de sedan är bättre är en annan fråga.
Mikael: Just nu är han bara en av många talangfulla spelare som måste etablera sig på seniornivå. Ändå är min bestämda uppfattning att en spelare med den exceptionella spelbegåvningen måste ha goda förutsättningar att lyckas. Samtidigt måste man ha i åtanke att trots att han ofta är en dominant segerorganisatör för Azzurrini, är steget till att bli en stjärna i Serie A fortfarande långt. Det är onekligen en lysande början men många viktiga pusselbitar måste fortfarande falla på plats.
Jag har stora förhoppningar om att en dag se Giovinco i svart och vitt igen. Här har vi en oslipad diamant som sakta men säkert formats i Juventus ungdomsakademi sedan åtta års ålder. Det vore enormt tragiskt om han skulle slarvas bort i oändliga utlåningar där den egna identiteten till slut går förlorad. Skulle allt gå vägen har vi i denne lille torinese en verklig publikfriare. En egen produkt att ta till djupet av våra hjärtan. Claudio Marchisio, Paolo de Ceglie, Cristian Pasquato med flera får gärna följa efter. Vi kan naturligtvis inte räkna med att alla blir startmän i ett lag som Juventus, men hellre att spelare fjorton, femton, sexton utgörs av egna produkter än en Bosman-spelare med samma kapacitet.
Björn: Denna Sebastian Giovinco alltså. Jag såg ett par av hans inhopp under den förra säsongen. Kan dock inte erinra mig att jag tänkte speciellt mycket på honom (kan bero på dålig upplösning på Internet-streamen om inte annat…). Om man ska tro den hyllningskör som verkar sjunga för fulla muggar runt om i fotbollsvärlden så är han dock något utöver det vanliga. Med en fantastisk teknik och en otrolig förmåga att uppfatta spelet är varje talang som besitter de egenskaperna intressant. Att killen är en ”ur-juventino” gör bara saken så mycket härligare.
Än så länge så tycker jag dock att Giovinco har fått för lite speltid på den allra högsta nivån för att riktigt kunna bevisa att han lever upp till de otroligt högt satta förväntningarna. Missförstå mig inte nu, jag säger inte att han inte är den talang som ”alla” påstår att han är, personligen har jag dock sett för lite för att riktigt kunna avgöra saken själv. Drömmen vore givetvis att han blir precis så bra som han förutspås bli och tillsamman med bland andra Marchisio och Criscito om sisådär fem, sex år spelar CL-final för Juventus.
3.Juventus tar emot Inter på söndag. Den viktigaste matchen på hela säsongen enligt vissa. Vilket är ditt bästa råd till laget och Ranieri?
Mats: Ja, det är viktigaste matchen för säsongen. Matematiskt ger en vinst mot Inter tre poäng, men känslomässigt snarare fem-sex. Trots en helt ny backlinje och en hel del skadeproblem skulle Juve dessutom i så fall ha serieledningen inom räckhåll. Nu tror jag tyvärr att det blir svårt mot Inter. Bortser man från målvakten är dagens Inter starkare än Juve i varje lagdel. Det lär knappast vara skönspel och tekniska finesser som ger ett bra resultat. Ett sjujävla slit och total koncentration och fokus i de avgörande lägena. Där ligger nycklarna till ett bra resultat. Ranieri har säkert lika bra koll på spelartrupp och motstånd som jag har (möjligen till och med lite bättre), och jag litar på att han kör ut en fungerande elva på planen. Koncentration och fokus, pojkar!
Björn: Att slå Inter denna säsong är verkligen inte lätt. De har inlett seriespelet denna säsong på ett alldeles strålande sätt. Om man ska vara lite ful (eller ärlig, välj själv) så skulle man dock kunna påpeka att de faktiskt inte har ställts på något riktigt prov i ligan än så länge. Visst, för den som nu ska sätta mig plats kan man snabbt hojta till med ”men vadå, vi har ju mött Roma, och Napoli som ni fick stryk mot….”. Ja, man har mött Roma och Napoli.
I matchen mot Roma lekte fransmannen Guily extramålis vilket ledde fram till ett tidigt rött kort vid ställningen 0-0. Om ett lag leder och får en man utvisad kan det visa sig vara mycket svårare än vad man kan tro att göra mål på det laget. Att ställa hela laget på egen planhalva och krympa ytorna i ”boxen” kan få de offensivt skickligaste lagen att klia sig i skallen. Att däremot försöka hålla 0-0 med en man mindre under större delen av matchen, nej, det är svårt. Med en man mer och 1-0 i baken rann det snabbt iväg till 4-1.
Ranieri - ställ upp med ett lag som kan sätta press på Inters backlinje. Mittbackarna Cordoba och Samuel är inte världens jämnaste människor, vare sig till humöret eller spelmässigt. Sätt en spelare tight på Mr. Inter, Zlatan Ibrahimovic. Tro dock inte att man måste ha så mycket som tre, fyra man på honom, Zlatan gör mer sällan mål på frilägen än när han får dribbla av lite folk först.
Mikael: Ladda upp som inför vilket stormöte som helst. Lägg inte energi på att insupa alla känslor som vi supportrar har till det här mötet. Det kommer bara att hålla tillbaka er prestation. Den atmosfär som kommer att möta er när ni tågar ut på Stadio Olimpico på söndag är fullt tillräcklig. Låt den energin bära er till oanade höjder. Visa vilka det är som har vinnarmentaliteten i sitt DNA och förbered spelarna på att gå genom eld för att nå dit.
Precis som vår målvaktskung konstaterat, Mister Ranieri, är vi "tjugotvå mot tjugotvå" rejält underlägsna Inter, men placerar man startelvorna bredvid varandra så krymps avståndet. Med rätt inställning är vi snart jämsides och förbi dem. Det är på den här scenen, i de här sammanhangen, som ni föddes för att prestera. Omfamna den här dagen, gör den till er egen. Skriv historia.