Ja ja, en liten pisk då
Måste man, så måste man. Jag slänger ett litet vedträ på brasan - för att hålla elden vid liv.
Det är tydligen på sin plats att piska upp stämningen inför ett derby eller en så kallad hatmatch. Jag, som Juventus-supporter, har aldrig riktigt känt behovet av att vrida upp tempen eller egga upp motståndarna. Det kan bero på ett par olika saker:
Alla matcher är lika viktiga - finns ingen anledning att ödsla mer tid på en viss
eller
Helt enkelt för klent hatande. Svårt att skriva hatiskt om inget äkta hat finns. Det känns dessutom helt onödigt att egga upp motståndarna när de redan eggat upp sig själva.
Varje motståndare till Juventus känner sig som vår speciellt utvalde rival, men det är ju 19 stycken. Det blir många hatiska upp-snackar-rapporter att skriva. Man kan lätt se det framför sig, där violasupportrar, interisti, romanisti, milanisti och allt vad de heter, står på rad och önskar lite galla:
-Ställ dig i kö, det är fler som väntar, säger juventino.
-Jamen jag var först, säger milanista.
-Nej, jag är störst, säger romanista
-Fast vi är från Florens, de hatar oss mer, säger fiorentinon.
Att så många av italiens lag, kanske alla, så starkt ogillar Juventus, den gamla damen, är förstås inget nytt. I motståndarnas ögon är Bianconeri ofta roten till allt ont, eller som vi ser det - räven i hönshuset och juvelen bland gråstenarna. Så kommer det att förbli.
På söndag väntar just en av dessa uppfunna "hat-matcher". Juventus tar emot Fiorentina, det blekvioletta laget från Florens. Självpåtagna stor-antagonister till Juventus. Något självupptaget och storhetsvansinnigt kan tyckas, åtminstone när man betänker att de egentligen aldrig varit en konkurrent att räkna med. Det förra mötet slutade 1-1, vi var det bättre laget, men en försvarsmiss bjöd in Fiorentina i matchen. Tråkigt, dock ett faktum.
Nåväl, helgens drabbning måste vinnas, precis som alla andra möten. Svart-vitt mot lila, det kan bara gå på ett enda sätt. Det säger sig självt.
