Kazakstan - Armenien1 - 1
Juventus-Parma 3-0: Mycket viktigt, mycket vackert
Det här var precis vad vi alla ville se. En vacker och väl utförd match som slutar med en obestridlig seger. Juventus besegrar ett blekt Parma på Olimpico.
Livestreaming trodde jag att jag skulle slippa för alltid, men vad gör man inte? Jag minns inte att kvaliten var så bra!
Första halvlek
Juventus börjar piggt, och efter sex minuter vaknar kommentatorn också. Det är dock inte Jesper Hussfelt som ska berätta vad som döms fel och rätt ikväll. (Det gjorde han så det räckte sist mot Milan).
Som tur är för Parma har Juventus inte ställt in siktet så här tidigt, det både sparkas och nickas utanför. Parmas Bucci har saken under kontroll. Palladino får en snygg passning efter "a lovely skill" av Camoranesi, men utan självförtroende skjuter han rakt i famnen på Bucci.
I den 16:de minuten får Juve en hörna, Del Piero gör det han är bäst på, och Trezeguet gör i sin tur det han är bäst på - står på rätt plats. Oförskämt lätt får han stå på mållinjen och tåa in 1-0. Tro mig, ett stenblock föll från hans axlar och skytteligan lever.
Parma har sina chanser, och de är mest på grund av svart-vita misstag, som när Camo passar fel och skänker bort ett friläge. Parmas chanser känns inte farliga. Det ett astronomiskt spelövertag för Juventus som rullar boll och skapar lägen.
30 minuter visar klockan när Palladino stjäl en boll, spelar sig fri och skjuter imponerande 2-0.
Sammanfattning första
Propaganda-fotboll är ett trött gammalt begrepp, men på första halvlek passar det perfekt. Vi vill verkligen vinna idag, och det märks. Några saker:
-Jag saknar redan Sissoko, är det inte konstigt hur snabbt man kan bli beroende?
-Känns det inte som om Parma får skylla sig själva när de resonerar sådär gammalitalienskt? "Oavgjort på bortaplan, det är vi nöjda med!"
Andra halvlek
Mycket trevligt spel från Juve i inledningen av andra halvlek. Det är många som vill göra mål. Molinaro får till ett schysst skott på mål och visst luktar det både tre och fyra noll.
Ett ljuvligt samspel med touch-pass mellan Trezeguet och Del Piero är en riktig höjdpunkt. De känner varandra så väl. Så väl att jag får ont i magen när jag tänker på att Treze kanske var nära att lämna i somras.
I 66:e tar Tiago Mendes av sig överdragsbrallorna och gör sig redo för inhopp. Likaså vår Lilla Björn, Pavel Nedved. Det är Camo och Del Piero som får kliva av. Känns mysko. Troglodyten* Nocerino är fortfarande kvar på plan!
Nära 3-0 är det när Nedved måttar från 20 meter.
3-0 på riktigt har vi när Tiago får till en höjdboll, träffar Parmas Morrone i huvudet. Bollen seglar rakt över en olycklig Bucci. En del argumentationer uppstår och Fernando Couto får se rött. Otippat? Nej.
Marco Marchionni kommer in istället för Palladino, som gjort en riktigt bra match.
En välförtjänt seger, när Luca Banti blåser av andra halvlek i 90:de minuten.
Sammanfattning matchen
Det här var precis vad vi alla ville se. En vackert och väl utförd match som slutar med en obestridlig seger. Ranieri har, efter den fina skalpen på Milan, lyckats samla spelarnas koncentration och vilja på ett helt annat sätt än efter Inter-matchen. Jag tror att en del press har släppt. Champions League - vi är på väg!
Fakta
1-0 (16' Trezeguet)
2-0 (30' Palladino)
3-0 (77' Morrone, självmål)
Bäst idag - Spelglädjen. Alla, från Molinaro till Trezeguet, visade varför de fanns på planen ikväll.
Sämst idag - Att det ser mörkt ut för Parma. Vem vill att de ska spela Serie B nästa säsong? Inte jag. Ta er i kragen nu, Parma! Ni kan bättre och hör såklart hemma i högsta ligan.
* Citerat av forum-nicket "CST; La storia siamo noi!". Tack för skönt tillskott till matchrapporten.
Tack också till Jonas S som inspirerat till rubriken.
