- -
Juventus-Udinese 1-0: Samspel, skönspel, seger
Det blev en skön seger för Juventus som tog emot Udinese på söndagskvällen. Amauri fick spräcka sin liga-nolla i svartvitt och alla gjorde det de skulle och lite till - för laget.
Man ska håll sina vänner nära men sina fiender närmare, så jag följde noga både Palermo-Roma och Inter-Catania. Fick jag ut något av det? Javisst, jag insåg att ingen av dessa båda förmenta rivaler - Roma och Inter (fast man kan undra efter helgens omgång) - utgör någon egentlig omöjlighet att slå. Romas försvar håller inte för en scudetto och Inter har snart inga försvarare kvar. Milans likbleka insats mot Genoa ska vi inte tala om. Bring them on bara!
Så blev det vår tur då. Med en rysk skräckfilm runt hörnet (Zenit) hade Ranieri formerat laget med Iaquinta och Amauri på topp mot Udinese.
* * * * *
Första halvlek
Det var fullt ös från början och redan efter dryga tre minuter satt bollen i nätet bakom Handanovic. Tyvärr offside Iaquinta, men ändå.
Mellberg bryter Di Natale klockrent och visar en del av den stabilitet och det lugn som jag har väntat på. Det är han som är närmast Buffon vid nästan alla igångsättningar av spel. Mitt lilla kalla svenska patriothjärta tinar en aning.
Iaquinta är pigg idag. Jag väntar på ett godkänt mål och hur nära är det inte när Amauri nickar och Iaquinta slänger sig efter returen? Frispark när Camo sparkas ner en bit utanför straffområdet. Kunde blivit något, men resultatlöst.
De Ceglie, som fått chansen när Molinaro (?) vilas till Champions League, gör en fin match på vänsterkanten. Springer kopiösa mängder och bryter in med passningar.
Sammanfattning första
Nedved ser yngre och fräschare ut än någonsin och befinner sig precis över hela planen. Buffon är nyklippt och står knappt att känna igen. Amauri är glödhet och Iaquinta vill verkligen göra mål på sina gamla kompisar - igen. Men varför varför låter vi Udinese få springa fritt mellan vårt mittfält och försvar? Det är farligt, en av deras killar har gjort fyra mål på två matcher!
Andra halvlek
Glada miner på bänken när kameran filmar David Trezeguet, men det är ändå Amauri och kompanjonen Iaquinta som får fortsatt förtroende. De två tanksen borde tillsammans kunna åstadkomma något.
Känslan dyker upp redan i minut 52. Udinese, uppenbart nöjda med rådande resultat, m a s k a r. Det är småskador här och fallolyckor där. Det är ju 40 minuter kvar att spela!
Christian Poulsen får till en dansk rökare, rakt i ribban. Mer sånt, bara ett par decimeter lägre! Hans mittfältskollega Sissoko är dominant på sin yta. Dessa två gör Juve så bra.
Det låg i luften, i bakgrunden hörs Rocky-temat, jublet är öronbedövande. Carvalho Amauri gör 1-0. För framspelet står Camoranesi och Iaquinta.
Första bytet kommer i 79:de minuten, Iaquinta kliver av och Marchionni gör entré. Andra och tredje bytet gör Ranieri i minut 87. Del Piero och Trezeguet ersätter Camoranesi och Amauri.
Det blir lite skakigt i slutet. Floro Flores egen piruett gör en straffsituation tveksam, och Juventus behåller sin ledning.
Sammanfattning matchen
Matcher med 0-0 efter första halvlek, det är en bra deal för Juve. På något sätt finns viljan och styrkan att lösa dödlägen. Jag tror att det är det som kallas vinnarmentalitet. Matchen slutar 1-0.
* * * * *
Bäst idag 1: Mellberg räddar Juve flera gånger genom finnas på rätt plats i rätt tid. Jag gillar det. (Detta betyder inte att han var bäst på plan, bara att jag uppskattade hans insats mycket)
Bäst idag 2: Att hela laget gör bra grejor, alla är helt klart godkända. Kollektivet äger.
Fakta: 1-0 (67' Amauri)
Domare: Andrea De Marco
