Lagbanner
Hemmagjorda hypoteser
Det är inte bara Iaquinta som är frustrerad. Vi måste ha förtröstan.

Hemmagjorda hypoteser

Jag har naturligtvis ingen aning om varför Juventus inte lyckas leverera enligt förväntningarna just nu. Hur skulle jag kunna ha det? Det går ju ändå, i likhet med och med hjälp av pressen, att spekulera i orsaker, kvalificerat eller ej.

Champions League-kvalet
Under hela sommaren var allt fokuserat på Champions League-kvalet. Det var då alla spelare skulle vara på topp. Inte i oktober. En formtopp i oktober kunde ha fört med sig utebliven CL-plats. Nu gick kvalet lättare än förväntat, men det kunde man ju inte veta i juli då träningen drog igång.

Formsvackan
Formtoppen innebär logiskt nog att en svacka kommer. Den är vi i nu. Minns de första omgångarna då Juve tappade två poäng mot Fiorentina borta i slutet och spelade ränderna av nuvarande ligatvåan Udinese. Då var alla överens om att det skulle stå mellan Inter och Juve. Det var inte många veckor sedan. Vi har precis samma lag nu som då, men läget är helt annorlunda.

Visst har ledningen återigen gjort en massa luriga affärer under sommaren, men ställer man nyförvärven mot spelarna som släpptes har vi bättre spelare i dag. Frågan är bara om laget är bättre. Än så länge är det inte det, men det är alldeles för tidigt att döma. Det behövs ett halvår till, minst. Vi har förstärkt med flera bra spelare och inte tappat en enda som betytt något. Ge det lite tid.

Att det skulle förekomma en schism inom laget tror jag inte en sekund på. Det är ett mediapåfund. De tycks ha en tendens att hitta fler kriser i kriserna, för att kunna skriva mer om krisen som blir en djupare kris. Samtidigt skulle ju aldrig någon från klubben bekräfta spekulationerna, om de visade sig stämma. Man får välja vad man vill tro.

Skadorna
Camoranesi, Buffon, Zebina, Trezeguet, Legrottaglie, Iaquinta, Mellberg, Andrade, Zanetti. Det är de nio spelare som är indisponibla just nu. Vissa klart ersättliga, andra betydelsefulla i längden. Lägg till att Chiellini varit borta ett tag och ännu inte är helt kry. Klart det går sämre!

Trezeguets betydelse för målskyttet ska bevisligen inte underskattas. Vi har aldrig haft så svårt att få in bollen under Ranieris ledning. Man saknar inte guldskon förrän straffområdet är tomt. När endast Sissoko levererar frekvent på mitten, och även han börjar vackla, blir saknaden av Zanetti stor. Vi har ännu inte sett honom spela i höst, och han var en av laget absolut främsta aktörer förra säsongen. Klart det märks!

Förväntningarna
För ett år sedan var Juventus en glad och sprallig nykomling med allt att vinna. Relaterat till kraven då överträffade man det mesta. Nu är Juventus en seriös titelutmanare, åtminstone enligt många. Då måste man prestera, varje helg. Nu är det heller inte de vunna poängen som räknas, det är de förlorade. Ofta anses Juventus ha tre poäng redan när Del Piero skakar hand med domare och kollega; tre poäng som bara kan förloras.

Ranieri
Den som såg Juventus spela gudomlig fotboll för ett år sedan kan omöjligen tro att tränaren totalt tappat intelligensen ett år senare. Vi har ett bättre lag nu än då.

Att tro att en tv-supporter skulle veta bättre än de inblandade vill jag inte ens kommentera. Ranieri har garanterat varit med om den här och andra ännu värre situationer tidigare i sin karriär. Han vet nog hur man löser det.

Det är fantastiskt hur många ”Ranieri” det finns. Det är väldigt roligt. Är det egentligen inte det som är grejen med att vara supporter? Att alltid sitta inne med den rätta koden medan alla andra famlar runt bland siffrorna. 

Fiorentina har också haft en svajig säsongsinledning. Sparkade man Prandelli? Roma är i djupare kris än Juve. Sparkar man Spalletti? Milan var i jättekris men har nu trynet över ytan igen. Sparkade man Ancelotti?

Jag kan inte se ett enda argument för att Ranieri ska sparkas.
Det är ovärdigt. 

Jonas Söderström2008-10-10 06:22:00
Author

Fler artiklar om Juventus