”Lucky Luciano” – vår räddare?
Efter Björn Dahlbergs mycket uppmärksammade krönika kände jag att jag var tvungen att dela min åsikt med resten av SvenskaFans.
”Lucky Luciano” Moggi var ingen underbar person. Han var ytterst delaktig i Calciopoli, utan tvekan. Han kontaktade domare, domarbaser och motspelare. Det han gjorde, var inte bara en skymf mot klubben Juventus, som alltid stått för ärligt spel, professionellt beteende på, och utanför planen. Fram till då Juventus misstänktes för mutbrott, och till slut fälldes för det, innebar att Luciano Moggi hade dragit Juventus namn och historia i smutsen. Vi blev förknippade med det vi i drygt 110 år tagit avstånd från, fusk.
Det går självklart att diskutera hur mycket Luciano Moggi gjorde, hur bevis samlades och hur objektiv domstolen var. Men det som inte går att diskutera, det som är ett faktum, är tyvärr att vår före detta ordförande, Luciano Moggi hade förstört lite av Juventus genom att försöka påverka resultat och vem som skulle döma matcherna.
Men frågan jag skulle vilja ha svar på har inte att göra med huruvida Moratti var personen bakom degraderingen av Bianconeri till Serie B eller hur mycket Moggi egentligen fuskade.
Det jag skulle vilja veta är, om det nu var en objektiv utredning, är varför gjordes den inte grundligare, varför gick man inte till botten med alla problem?
Vet man något om Italien och landets historia, kan man lista ut att landet inte har varit det hederligaste genom tiderna. Italien har varit ett tillhåll för maffian. Maffian har också haft oerhört mycket makt över städerna, rättsväsendet och olika företag och organisationer (exempelvis fotbollsklubbar).
Skulle man göra en undersökning av alla klubbars historier, och ledande personerna i klubbarna skulle man definitivt (med 99 procent säkerhet) hitta oegentligheter.
Ta Milan som exempel, eller framförallt Silvio Berlusconi. Det finns en anledning varför han sade under rättsprocessen att klubbarna inte skulle straffas, utan att de enskilda personerna som begått brotten skulle straffas. Han har, som Italiens premiärminister, immunitet mot åtal och han ville inte att hans Milan skulle straffas för det han sysslat med.
Utredningen var inte objektiv, det är jag också säker på. Men tack vare Moggis handlingar förtjänade Juventus att bli straffade, och straffet var inte bara degradering till Serie B, det var även en enorm ekonomisk förlust (300 miljoner Euro rör det sig om), spelarförluster med mera.
Det var min pappa som meddelade mig att Juventus skulle bli nedflyttade. Jag var ute på Malmös gator när han skickade ett sms. Det var bland det värsta jag hört, jag trodde först att han skojade. Men när jag kom hem ett litet tag senare och jag läste det med egna ögon så kände det som att någon hade stuckit en dolk i ryggen på mig (klychigt, jag vet). Det var Luciano Moggi. Först vägrade jag acceptera det. Men ju mer tiden led så insåg jag att det var sant. Vår värvningsguru hade inte bara svikit oss, han hade behandlat oss som om vi inte var värda någonting.
Låt oss skämmas för det Moggi gjorde mot Juventus, men låt oss även gå vidare med rak rygg för att vi avtjänade hårdare straff än någon annan och lyckats ta oss tillbaka till toppen.
