Första förlusten, vad gick fel?
Lördagens förlust mot Roma på Stadio Delle Alpi öppnade ögonen på många, både på oss Juvefans och hos spelarna själva.
Alessio Tacchinardi sa direkt efter matchen att spelarna har lidit av hybris efter den hypade säsongsinledningen. Men något saknas hos Juventus. Jag hävdar att det beror på alla Juvefans stora favorit Alessandro Del Piero, kontroversiellt kanske, men så har varit fallet de senaste matcherna.
Resultatet 2-0 speglade inte direkt händelserna på planen, Juventus spelade som vanligt och hade mycket boll. Roma jagade, och jagade framgångsrikt, samt hade en och annan farlig kontring. Men så fort Juventus kom fram till planens sista tredjedel så rann anfallen ofta ut i sanden, man skapa väldigt få chanser. I första halvlek hade man knapp ett enda avslut på mål, när Trezeguet byttes in till den andra halvleken blev det lite bättre tyngd framåt.
Juventus var spelmässigt det bättre laget under hela matchen, och har varit det i alla matcher de spelat under säsongen. Man har dominerat kraftigt men avsluten har varit få och inte särskilt giftiga. Roma gjorde en taktiskt bra första halvlek, de backade hem och stack emellan med en och annan kontring. Men Roma hade tydliga problem, man ställde upp väldigt defensivt och saknade de kantspel som brukar vara Romas adelsmärke, Assuncao och Tommasi blev sittande i knät på sina försvarare på grund av att O’Neill rörde sig otroligt mycket, och över stora ytor. Dessutom så rörde sig Nedved väldigt mycket in i mitten vilket förvirrade Romas innermittfält, på så vis fick Tacchinardi väldigt fria tyglar. Buffon fortsatte även han att göra mindre övertygande ingrepp, Batistutas mål var en bjudning utan dess like, fortsätter de så här så måste Carini får chansen om inte annat så för att få Buffon att tända till ordentligt igen.
I andra halvlek spelade Juve med ett tremannamittfält, en omställning som gjorde att Roma kunde ta över ett par minuter. Trezeguet hade några chanser men de mesta rann ut i sanden, han hade en boll inne som dömdes bor vi för offside, rätt eller fel låter jag vara osagt men mål blev det inte. Mot slutet så bildade Roma en ordentlig köttmur runt eget straffområde och var inte direkt intresserade av att spela utan att bevaka sina tre poäng, förståeligt förstås. Mot slutet tappade Juve tålamodet och Roma kunde kontra ett par gånger, vilket till slut ledde till 2-0 målet som är mer av akademiskt intresse. En taktiskt bra match av Roma, en spelmässigt bra match av Juve, tyvärr måste Lippi tänka om och gör något åt Alex.
Men Juventus problem är på anfallssidan, beror nästan enbart på Alessandro Del Piero. Missförstå mig inte nu, jag tycker att han är en underbar fotbollspelare, och ovärderlig för klubben. Men nu när Juve spelar 4-4-2 kan han inte spela som han gjort innan. Han är väldigt rörlig och möter ofta bollar på kanterna, dribblar lite och så vidare, ofta med framgång. Men hans rörlighet och vilja att starta och styra anfall bakifrån vållar problem för hans anfallsparter som blir väldigt ensam. De fungerade när Zidane vari klubben för då fyllde han på bakifrån och agerade som en tredje anfallare när Juve anföll och Del Piero gjorde sina utflykter. Som det ser ut nu när Juve spelar 4-4-2 finns det ingen som är villig att fylla på bakifrån på samma sätt som innan. Då måste Del Piero ta ett större ansvar som anfallare och låta mittfältet sköta mer av speluppbyggning, eller acceptera att spela om offensivmittfältare i stället. För en fri roll skulle passa honom så otroligt mycket bättre, i alla fall som han spelar nu.
Han ska vara på planen, inget snack om saken men inte i den rollen han har nu, och ska han spela forward så kan det inte vara i sällskap med Marcelo Salas, de är alldeles för lika. Salas i all ära men Juventus just nu viktigaste forward är David Trezeguet, han är den enda riktiga målskytten. De har varit mycket snack om att Salas är en duktig huvudspelare och giftig i straffområdet, men nja. Salas är spänstlig när han får gå upp och nicka Oattackerad, men i en ren nickduell är 173 centimeter långe Salas chanslös. En duktig bollmottagare är han, och kvick. Men inte en målskytt i klass med Trezeguet eller för den delen Kovacevic som byttes mot Salas.
Den ultimata uppställningen framåt för Juve är utan tvekan att spela Salas och Trezeguet på topp, och Del Piero i en fri roll bakom, eller ett renodlad tremannaanfall med Del Piero längst ut till vänster. Hans roll som framspelare och speluppläggare är de som betyder mest för Juve just nu. Målen kommer ändå, men han är ingen spelare som ska vara med och tampas i skytteligatoppen. Sen så har inte Nedved varit riktigt effektiv i Juves tröja än, men de är mer en formsvacka för han försöker verkligen. Han är skottvillig och rör sig bra så det är nog bara en tidsfråga innan det lossnar för honom.
En annan sak är att Juve måste förstärka på forwardssidan under säsongen, när transfermarknaden öppnar igen den 4 januari så kommer vi att få se Juve handla en anfallare till. Bonazzoli från Parma eller Kezman från PSV är de hetaste kandidaterna, men även Trezeguets kompis Nicolas Anelka har nämnts i diskussionen. För Juve klarar sig inte med tre anfallare och Del Piero under den här säsongen.
Vi får vänta och se vad Lippi gör åt saken, men en sak borde han i alla fall ha insett redan nu. De är att Del Piero och Salas inte kan spela på topp tillsammans, de är alldeles för lika, de är mer framspelare än avslutare även om Salas rykte säger annat. Men de behöver man bara titta på honom för att förstå att han inte är och att ryktet har levt kvar sedan tiden i River Plate. Detta kommer att betyda i att Trezeguet kommet att få dra ett väldigt tungt lass den här säsongen, och att Juve inte klarar av en skada på honom. Tiden får utvisa vad som sker, men att en till anfallare ansluter sig i januari är nog ingen vild gissning, att plocka hem Esnaider från Porto eller lillebror Vieri från Ancona är också bra alternativ. Eller kanske ge Primavera spelarna Guzmán eller Romano en chans.