Kris, men inte på alla plan.
Juve har den senaste tiden inte direkt rosat marknaden med sitt spel, men ska vi klaga? Alla lag, och då menar jag alla lag genomgår någon gång under säsongen en större formsvacka, det är naturligt. Man orkar inte spela på topp i 34 matcher.
Juve är mitt i sin formsvacka nu, men vi har upplevt botten och är snart ur den ska ni se. Nästa match är om två veckor mot Parma, på hemmaplan, då blir det vinst.
Vi ska dessutom komma ihåg att trots att laget inte vunnit på sex omgångar så är det bara fyra poäng upp till ledningen (då räknar jag inte Chievo som en titelutmanare), det är rätt starkt ändå. Trots uselt och ineffektivt spel så har Juve plockat poäng, mycket tack vare att inget lag direkt spelat på topp och tabellen därför är väldigt jämn. Vi ska inte stirra oss blinda på tabellplaceringen för det är trots allt poängen som är det vitala och vi är inte långt borta. Det kluriga är ändå att inget lag har sprungit ifrån de övriga för sällan har det kört ihop sig så för topplagen som i år. Jag tycker inte att vi ska vara alldeles för besvikna, för det är nästan ett helt nytt lag som ställs ut på planen i år, men visst är det så att hjärtat säger en sak och hjärnan en annan. Man vill gärna att Juve ska vinna varje match, men det är varken troligt eller realistiskt. Dessutom ska man komma ihåg att Verona är ett bra lag, ett mycket bra lag i mycket bra form, jag är nöjd med 2-2.
Många nya spelare men framförallt ett helt nytt sätt att spela fotboll på, de tar tid att vänja sig. Men de är helt klart på rätt väg. De två matcherna den här gångna veckan har varit ett klart fall framåt, spelet har stämt väldigt bra framförallt passningsspelet från mittfältet, vilket är glädjande. Försvaret funkar så länge Thuram får sällskap av Montero, men Iuliano bredvid sig funkar det tydligen inte alls, märkligt men sant. Annars så är mittfältet problemet, om man nu ska klassa något som problem. Men märkligt är att Juves mittfält består enbart av riktiga stjärnspelare, det är precis som om det inte är kompatibla, för att de alla skulle vara ur form samtidigt är föga troligt, Davids har dock börjat styra upp det lite, dessutom kan han ge defensivt understöd åt Nedved så att denne kan släppa lite av det ansvaret. Tudor och Tacchinardi kunde inte det då ingen av dem ville kännas vid vänsterkanten. Vad som ligger bakom är en bra fråga, är det så enkelt att de inte passar ihop så är ju inköpen dåligt planerade, men å andra sidan så är det bara Nedved som är ny. Det mest troliga är att Lippi alldeles för slaviskt litade på sin 4-4-2 uppställning istället för att se till hur spelarna fungerar bäst, han har börjat tänka i de banorna nu tror jag med tanke på hur han formerat laget de två senaste matcherna.
Han har äntligen gjort något åt sin 4-4-2 uppställning. Mot Verona ställde han upp med något som kan liknas med en 4-3-2-1 uppställning med Del Piero och Nedved bakom en ensam Trezeguet på topp. Jag personligen trodde inte alls att det skulle fungera men det gjorde det, i alla fall ett tag. Nedved fick lämna planen ganska tidigt i andra halvlek. Visserligen så gjorde varken Del Piero eller Nedved någon stormatch men det fungerade bra att ha de lite bakom, man ska komma ihåg att de trots allt var mycket mer anfallare än mittfältare båda två. Det är den rollen som jag tycker att Del Piero ska ha. Mitt förslag är således att Juve skiter i att inhandla någon offensiv kreativ mittfältare i Januari och istället lägger ner all energi på att köpa en klassforward typ Cissé eller Kezman. Del Piero passar så mycket bättre som offensivmittfältare än som forward, de är jag nu helt övertygad om. Köper vi en offensiv mittfältare som kommer den spelaren att få dela mycket av sina tilldelade sysslor med Del Piero för att han rent instinktivt spelar lite tillbakadragen. Därför tycker jag att det är bättre att Lippi ger Del Piero en mer tillbakadragen utgångspunkt, och två man framför honom, alternativt en väldigt offensiv Nedved. Ett problem är dock att ska Del Piero ta den rollen så kommer det inte att räcka med att köpa en forward utan två är nödvändigt, men som tur var så finns alternativet att plocka hem Marcello Zalayeta som har gått en ny höst till mötes i Spanien, om man nu kan säga så om en 22 åring?
Hur som helst spelet är på väg åt rätt håll, sista kvarten mot Verona var ren Juve propaganda, alla spelare kämpade järnet och Verona hade ingen annat val än att bygga köttmur framför eget straffområde för de kom ingen stans. Davids sista halvtimme visade att han är på väg tillbaks till gammal god form, för första gången sedan comebacken fick vi igår skåda hans explosiva löpningar, fräcka dribblingar och snabba passningsspel. En Davids i storform är bättre än Vieira enligt mig. Kommer han igång på allvar så lär han bli kvar i klubben. Jag håller heller inte med Andreas Bauducco om att Juve var utspelade och inte alls med i matchen i första halvlek. Visst, Verona var de bättre laget, den första kvarten, sedan var det någon form av dödläge resten av första halvlek, men klart övertag vad i bollinnehav av Juve, som vanligt. I andra syntes det verkligen vilket lag det var som bestämde, och det var inte Verona, att man tog ledningen med 2-0 var något slumpartat. Tudor och Trezeguet räddade Juve, det satt hårt åt men rättvist, eller kanske till och med lite i underkant.
Våra nyförvärv då? Jo, de har inte riktigt kommit in i Juvelivet än. Nedved har varit rent bedrövlig, frånsett ett par assist så har han inte åstadkommit någonting än så länge, han försöker och försöker men får inte ut nått. Buffon blandar och ger, dock inte matchvis utan periodvis. Han kan göra tio världsklassräddningar på rad, för att sedan göra en riktig blunder. Han var nära att göra bort sig på enkla bakåtpassningar ett par gånger igår, det övertygar inte direkt.
Thuram är väl den enda nya spelaren som har levt upp till förväntningarna än så länge, han har kanske inte direkt gett sken av att vara en världsback. Men å andra sidan så har han faktiskt inte ställts på några jättesvåra prov, han har haft små möjligheter att glänsa. Han har gjort sitt jobb, och han har gjort det bra.
Hur så helst så var matchen mot Verona med facit i hand ett fall framåt, laget visade vilja och glöd för en gångs skull och spelade rätt underhållande fotboll stundtals, precis som man gjorde i Skottland. Nu har de 14 dagar på sig att samla ihop sig och växa samman ytterligare inför hemmamatchen mot Parma som vi bör vinna även om Parma har ny tränare och vill visa upp sig.