Juventus - Parma 2-2
Juventus som den senaste tiden imponerat stort visade att man kan gå långt med vilja, riktigt långt. För det var med vilja som man tillslut fick med sig en poäng mot ett frenetiskt kämpande Parma.
Juventus kom aldrig upp till den nivå vi vant oss vid. Istället för det lugna, kontrollerade och konstruktiva spelet fick vi se ett stressat Juventus utan någon som helst press på bollhållare.
Juve försökte förflytta spelet längre upp i banan men de enorma ytor som skapades bakåt var som gjort för Parmas effektiva kontringsspel.
Detta är dock ingen nyhet, Parma är ett bra lag när de får spela som idag. När motståndarna flyttar upp laget och lämnar ytor bakåt slår de till, ofta med en snabb boll av duktige Lamouchi till någon av de snabba anfallarna Mutu eller Adriano.
Tråkigt men sant, Juventus gör dem bra!
Trots Parmas många målchanser ska vi dock ha klart för oss att vi inte på något sätt saknade anfallsspel. Del Piero var ständigt ett orosmoment och Nedved lossade den stora kanonen flertalet gånger, dock utan framgång.
Nedved, som var tveksam till spel, kom aldrig upp till normalstandard och det är kanske den största orsaken till det något destruktiva spelet vårt mittfält stod för denna match.
Davids började dock matchen mycket bra och några bollar var nära att hitta fram till en stormande Di Vaio, denne har tyvärr en hel del problem i sin timing. Förhoppningsvis kommer timingen i sinom tid…
Den första halvleken slutar mållös, trots diverse målchanser för båda lagen. Parma visar dock ambitioner på mer än ”bara” oavgjort mot de Italienska mästarna och vi hade tur att Buffon gjorde en av sina bästa matcher i klubben.
Till den andra halvleken byter Lippi ut Davids och kastar in Tudor på mittfältet. Ett matchavgörande byte skulle det visa sig. Vi ska dock inte gå händelserna i förväg.
Parma fortsatte sitt fina spel i andra halvlek och Adrian Mutu var ständigt ett orosmoment för försvaret. Mutu är känd sedan tidigare som en snabb och teknisk spelare och det är en gåta för mig hur försvaret kan ge denne dessa enorma ytor!?
Det var dock inte Mutu som gav Parma ledningen. Nakata sköt ett skott som en annars storspelande Buffon fick släppa förbi sig. Det var inte på något sätt Buffons fel, hade skottet varit tagbart hade han tagit det, var så säkra!
I och med Parmas ledningsmål tvingades Juventus flytta upp spelet ytterligare. Lippi bytte in Salas på bekostnad av Camoranesi. Chanser började skapas och nu blir det mål snart tänkte man, men ack så fel man kan ha. Visst blev det mål, tyvärr i fel mål.
I en av Parmas patenterade kontringar fann Adrian Mutu brassen Adriano som kunde utöka ledningen till 2-0.
Uppförsbacken blev med andra ord mycket, mycket längre!
Det heta känslorna och samtidigt nervositeten tog sitt utryck i gula kort och matchen blev precis så het som förutspåtts.
Med Del Piero, Di Vaio och Salas på topp med Nedved bakom började Juve nu rada upp målchanser. Parmas annars så effektiva kontringsspel bara försvann! Nu var det bara ett lag på banan, Juventus!
I den 87 minuten skapar Del Piero en hörna som han själv lägger. Och den lägger han på pannan på Igor Tudor. 1-2 och ett visst hopp tändes.
Efter målet blev lamouchi utvisad. Jag vet inte vad han sa för något men förmodligen något väldigt dumt och väldigt orutinerat. En liknande utvisning fick vi bevittna förra helgen då Panucci sa några väl valda ord till domaren och fick se det röda kortet. Utvisningen var med andra ord helt riktig, domarna kommer vara stenhårda när det gäller snacket och så länge domarna är konsekventa så är det en mycket bra förändring.
Hela 5 minuters tilläggstid och Juventus kämpade frenetiskt för att nå en kvittering.
Man matade bollar in i Parmas straffområde och i den 94 minuten kommer kvitteringen, Alessandro Del Piero!
Snyggt tar han med sig bollen, i de bilder jag sett är de omöjligt att se om han använder handen (visa mig bildligt bevis så lovar jag att ändra min uppfattning) och trycker dit kvitteringen! 2-2
Juventus visade prov på lagarbete, kämpaanda och vilja. Allt ett bra lag måste ha.
Visst, vi spelade värdelöst men å andra sidan är det en styrka att hämta upp ett 0-2 underläge när man spelar så pass dåligt som vi gör.
Jag har en känsla av att det här behövde vi. Efter alla hyllningar så behövde Juventus komma ner på jorden, precis som jag. De senaste dagarna har man gått på moln och nu fick vi oss en tankeställare. Men faktum kvarstår dock, Del Piero är världens bästa spelare och Juventus är världens bästa lag! Forza Bianconeri!
