Utklassning på Delle Alpi
Juve kunde inte ha fått bättre start på det nya året. Man krossade ett, för dagen, mycket blekt Reggina med hela 5-0.
Vi dominerade matchen stort och Buffon stod för det mesta och frös i väntan på slutsignalen. Då och då stack gästerna upp ledda av deras japanske playmaker Nakamura, som gjorde en bra match, men oftast stoppades de upp redan runt mittcirkeln där Conte och Davids regerade. Vi kan också glädjas åt att Camoranesi har hittat tillbaks till den formen han visade under början av säsongen och var bäst på plan i går. Han skulle också få matchens första riktigt heta målchans då han redan i den 8: e minuten prickade stolpen. Han tog även emot en fint slagen frispark av Davids i den 22: a minuten och ”passade fram” ( det var nog inte menat som en passning ) till Conte som vräkte in bollen från nära håll. 10 minuter senare fick vi se kanske omgångens vackraste mål. Del Piero blev fri i straffområdet efter en fin passning av Nedved, men hans skott räddades av målvakten Belardi och studsade ut till Trez som med en cykelspark skjuter bollen i den tomma buren. Läckert, men det skulle komma ännu mer ifrån fransmannen under den andra halvleken. Matchen dog ett tag efter Juves andra mål och Reggina såg redan då slagna ut, men 20 minuter i den andra halvleken gjorde de faktiskt ett mål som blev helt korrekt bortdömd för offside på Franceschini. I anfallet efter punkterades matchen. Nedved hittade Trez som i sin tur hittade Alex framför mål, men han fick aldrig iväg att skott. Istället kom Regginas högerytter Cozza farandes bakifrån och stötte in bollen bakom sin egen målvakt. Vår kapten skulle få göra ett mål bara 5 minuter senare på straff. Cirillo fällde honom bakifrån ( något onödigt ) när han var på väg igenom på vänster sida och Alex var, som vanligt, säkerheten själv från straffpunkten. Di Vaio ( som byttes in med kvarten kvar att spela ) gjorde matchens sista mål efter en underbar öppnande passning av ingen annan än Trez. Skönt för bägge två; Di Vaio fick göra mål igen, det behövde han verkligen och Trez avslutade dagen med ett mål och två assists. Mycket mer kan man ju inte begära av honom.
En härlig insats av hela laget igår, faktiskt, Thuram och Ferrara klarade sig förvånansvärt bra som mittbacksparet ( även om man ibland kunde se att de inte var särskilt samspelta ), Conte gör sin bästa match på länge och Davids håller sin höga standard. Nedved lite osynligare än vanligt, men det tycker jag är bara positivt, han ska lastas av så mycket som möjligt och Alex gjorde väl det han skulle, varken mer eller mindre. Hans franska anfallskollega visade oss en annan sida igår också, den som man inte nästan aldrig nämner i samband med hans namn, vi är alla vana vid att se Trezeguet – målskytten, men igår fick vi också se Trezeguet – framspelaren. Nu är han tillbaks på allvar, kanske ännu starkare än förr. Avundsjuka journalister vill placera honom i x antal olika lag, men han tillhör bara Juve, han älskar den svartvita tröjan och trivs i Turin, det vet vi som följt honom noga de senaste två åren.
En utklassning igår alltså och vi får hoppas att vi kan behålla den här fina formen en bit in i februari, åtminstone fram till dubbelmötet med Man U. Men redan nästa vecka väntar en svår uppgift – Chievo borta. Det är inte många lag som tar 3 poäng i Verona nuförtiden, men gör vi det så blir det ett stort plus inför den fortsatta kampen om Lo Scudetto.
FORZA BIANCONERI!!!