Oavgjort med guldkant
Juventus var uträknade, utspelade och loja men reste sig ur smutsen och jobbade sig till ett oavgjort resultat.
Jag är ingen stor fan av Bologna, eller rättare sagt tränare Guidolin. Jag har lite svårt för den typen av fotboll som han representerar men mot Juventus verkar det fungera. Bologna är ett defensivt lag, man spelar på kontringar och försvarar sig med minst tio man. Så gjorde man även mot Juventus och man blev hjälpta av ett tidigt ledningsmål.
De första minuterna av matchen bjöd på relativt tråkig fotboll, båda lagen väntade ut varann. Även om Zalayeta fick en strålande chans efter bara ett par sekunder så var det Bologna som var giftigast i början. Juventus uppträdde väldigt lojt i försvaret och såg lite tagna ut efter veckans drabbning mot Barcelona.
I takt med att matchen skred fram så tog Juve över bollinnehavet men Tacchinardi som måste haft bollen i sitt innehav i flera minuter under den första halvleken hade väldigt svårt att hitta medspelarna som framgångsrikt täcktes bort av Bologna rörliga mittfält.
Efter en kvart kom kvällens första kalldusch, efter att försvaret inte lyckats rensa undan bollen och Davids missat Cruz fullständigt i markeringen kunde denna bryta sig lös och skjuta ett skott som Buffon var chanslös på vid den första stolpen. Kanske inte rättvist om man såg till bollinnehavet men faktum är att Bologna kändes farligare när man kom framåt.
Målet följdes av en massiv Juvedominans, men ack så chansfattigt. Pessotto och Del Piero försökte på vänsterkanten men stoppades gång på gång av en alldeles lysande Zaccardo och Zambrotta som i den första halvleken höll till ute till höger kom visserligen runt sin back men inläggen rensades ofta relativt enkelt bort hemmaförsvaret. Jag är dock av åsikten att Zambrotta skulle fått en straff strax innan paus då han blev uppenbart hindrad från att nå bollen av en Bolognaförsvarare som drog honom i tröjan rätt så grovt.
Inte förrän i slutet av halvleken vaknade Juventus till liv, Nedved vaknade först av alla och tog sig runt på vänsterkanten. Varpå han serverade Del Piero framför mål, men det var inte kaptenens kväll och hans vänsterskott rensades undan på mållinjen. Sekunderna senare när klockan tickat förbi 45 minuter skapade Zalayeta ett fint skottläge åt vår lagkapten men han fick lite för mycket kropp bakom bollen och den smet ett par centimeter över ribban.
Zalayeta underminerade Juventus anfallsspel i den första halvleken, han är visserligen en bra bollmottagare men han lyckas inte särskilt väl med det hans ska göra, nämligen mål eller i alla fall skapa chanser. Alltför ofta hamnar han på halvdistans och han blir ofta för ivrig i avgörande lägen, vilket givetvis handlar om både mognad och kunnande men det känns som om Zalayeta lite för fort är på väg bort från startelvan. Han måste lära sig att hålla sin position helt enkelt.
I den andra halvlekens inledning så radade Juventus upp målchanser och jag fick ta mig för huvudet vid ett flertal tillfällen. Del Piero, Di Vaio (som kom in istället för Pessotto) missade gyllene lägen. Efter att både Paramatti och stolpen hindrat Juventus så tappade man uppenbart humöret lite, spelet darrade och föll samman. Dessutom valde Lippi att ta ut Davids som var lite övertänd och som dessutom riskerade att bli avstängd mot Roma. Zambrotta missar den matchen efter en varning igår, inte alls lyckat då han verkar vara lagets formstarkaste spelare just nu.
Bologna ersatte Signori med Locatelli, ett byte som skulle visa sig vara rätt så lyckat. Han hann inte vara på planen länge när han drog ner ridån till marknivå för Juventus. Hans utsökta lobb på passning från matchens lirare Amoroso ställde Buffon och Juventusförsvaret. Målet var mycket vackert och förtjänade nog kanske ett bättre öde.
Med fem minuter kvar vaknade Juventus till liv igen, med styrka, tyngd och ett fantastiskt tålamod vände Juve på steken och fick tillslut med sig en poäng. När Bologna pressas tillbaks så är de en munsbit för laget blir så pass defensivt att de flesta spelarna hamnar på den sista tredjedelen. Camoranesi som ersatte Zalayeta var mycket pigg och låg bakom mycket i slutet. I den 87 minuter reducerade Zambrotta på ett långt distansskott, som ändrade riktning på Paramatti innan den hittade nätmaskorna. Målet gjöt nytt mod i Juve och i tv-soffan kände man nästan på sig att det även skulle komma en kvittering.
Det blev mycket snack om tillägget men fjärdedomaren visade klart och tydligt fem minuter på sin skylt, jag har det på video och har sett det ett par gånger. Bolognas stora löfte Mourad Meghni fick en jättechans men orkade inte med ett vettigt avslut, istället blev det Zambrotta och framför allt Camoranesi som fick det sista ordet.
Zambrotta snodde precis som mot Udinese bollen efter ett försvarsmisstag och serverade Camoranesi som trots sin ringa längd nådde högst och nickade in 2-2 bakom en chanslös målvakt.
Juventus var kanske inte värda någon poäng, men sett till antalet målchanser så var de två gjorda målen i underkant. Trots det så spelade Juve dåligt, stundtals uselt och en uppryckning är nödvändig. Dock ska man ha respekt för Bologna, de gjorde ett lysande jobb defensivt och släppte verkligen inte till några som helst ytor i onödan.
Visst var det bittert att inte få med sig alla tre poängen men med tanke på hur matchen utvecklade sig så är man som svartvit rätt så nöjd med den här poängen. Spelet var inte bra men inställningen i slutet var fantastisk och den här poängen kan vara guld värd. Det är fortfarande hela sex poäng ner till närmaste konkurrent och bara sex matcher kvar att spela. Till helgen väntar Roma på Stadio Delle Alpi, inte en lätt uppgift men mot topplagen på hemmaplan (om man räknar bort Lazio) så har Juve varit förkrossande bra och det räknar jag med att de är även på lördag. Dessutom saknar Roma sin enda riktiga mittback, läge att spela Di Vaio från start kanske.
