Palermo - Juventus 2-0: Nedved hade behövts
Juventus åkte till Sicilien för att vinna, men återvände hem till Turin med noll poäng och förhoppningsvis en hel del skam i kroppen.
Juventus anländer, som vanligt dessa dagar, med en sargad trupp där en varsin nyckelspelare per lagdel saknas. Del Piero åkte på en ny törn i veckan när han slog upp en ny skada. Sissoko är inte redo förrän efter landslagsuppehållet och Cannavaro klarade endast bänken. Marchisio som matchats flitigt under hösten vilas och ger Poulsen chansen i startelvan. En vinst på Sicilien skulle lyfta Ferraras män till en förstaplats.
Serie A, sjunde omgången
Söndag 4/10 2009
Palermo (W. Zenga):
Sirigu
Kjaer – Bovo – Migliaccio
Cassani – Bresciano – Simplicio – Balzaretti
Pastore
Cavani - Miccoli
Flera före detta bianconeri och två – om man får tro alla rykten - blivande. Det mest anmärkningsvärda är dock hur gamle interlegenden Walter Zenga formerade truppen. Spindelmannen överraskade nog alla med sitt 3-4-1-2. Stortalangen Pastore tog hand om ytan mellan mittfält och försvar och hans uppgift var att servera Miccoli och Cavani med öppnande passningar.
Juventus (Ferrara):
Buffon
Zebina – Legrottaglie – Chiellini – Grosso
Camoranesi – Melo – Poulsen
Diego
Amauri - Iaquinta
En relativt stark förstaelva där tidigare nämnda spelare trots allt lyser med sin frånvaro. Med ett centrerat mittfält som saknar löpvilliga och slitstarka Marchisio och Sissoko tappar man mycket. Kraftpaketen Iaquinta och Amauri startar på topp, och måtte den senares målskytt komma igång snart. Diego som trequartista är betryggande.
Första halvlek
Lagen inleder lugnt och metodiskt även om Juve håller mest boll. Någon högtempomatch finns i början inte några indikationer på att vi kommer att få skåda. Miccoli får ett skottläge efter en instickare och Amauri är nära att stressa Sirigu till ett misstag. Efter en jättemiss i markeringen av Grosso i den femtonde minuten håller Cavani på att sätta bollen, men hans avslut håller ungefär samma klass som markeringen¬ han utsätts för. Försvaret har känts halvdarrigt hittills med ett par billiga, om än inte ödesdigra, misstag. Chiellini är undantaget som briljerar genom säkra brytningar i elfte timmen när hans försvarskollegor sjabblat.
Poulsen får ett riktigt bra skottläge i den tjugonde minuten precis utanför straffområdet men skickar bollen tillbaka till fastlandet. Nog för att det inte är avslut som ska vara danskens starka sida, men lite mer kan man kräva. Simplicio orsakar ett par minuter senare en frispark som Diego tar hand om. Han sätter en hård boll mot straffområdet där Amauri försöker skarva men får lite för mycket träff på bollen.
Matchen hittar något slags dödläge där matchen går fram och tillbaka över planen utan några konkreta händelser. Det dröjer till 30e minuten innan Juventus kommer till nästa avslut, och det är en tam nick flera meter utanför efter en frispark av Grosso. Strax därefter uppstår dock en jättechans där Kjaer räddar Camoranesis skott på mållinjen. Tyvärr hade domaren redan blåst av efter en ruff av Amauri, men frågetecken dyker fortfarande upp efter att Camoranesi lyckades pricka Kjaers fot mitt i mål när resten av målet var vidöppet. Juves anfall känns uddlösa och man lyckas inte komma till några bra lägen för skott.
Camoranesi åker på ett gult kort efter en väldigt sen tackling på Simplicio. Cavani kommer i anfallet efter på vänsterkanten och skär in. Han skickar in ett tungt skott mot första stolpen där Buffon är med men tappar ut till hörna. Hörnan blir resultatlös men när Juventus rullar igång igen står Melo och stampar med bollen och lyckas tappa den efter en aggresiv press av Pastore. Palermo kommer i ett tre-mot-tvåläge. Cavani friställs av argentinaren och skjuter en otagbar kanon i första krysset. 1-0 Palermo. Syndabocken är utan tvekan Melo som är alldeles för bollkär. Nog för att spelare ska trivas med bollen, men det är inte första gången vår mittfältsgigant känner sig så bekväm att han vänder ryggen hemåt och tar en siesta som bollhållare.
Nästa händelse av intresse dröjer till 43e minuten. Camoranesi verkar övertänd och sätter en ful tackling. Det visar sig bli ödesdigert då Simplicio, i linje med Chiellini när frisparken slås, helt sopren i straffområdet kan volleystyra in 2-0 bakom en chanslös Buffon. Ingen i försvaret hänger med Simplicio utan står på hälarna och viftar för offside. ”Spela tills domaren blåser” ekar min pojklagstränares röst i huvudet.
I 44e minuten bryter Chiellini fram längs vänsterkanten och slår ett inlägg som går över alla anfallare och bort till Melo i bortre delen av straffområdet. Han spelar snett inåt bakåt och ett avslut kommer. Efter lite tumult går bollen ut till Chiellini igen som borde slå in bollen på en gång men börjar fumla och bestämmer sig för att skära in. Tyvärr är inte Chiellini någon Maradona utan glömmer bort att vårda bollen. Juventus lyckas dock bibehålla det lilla trycket man har och visar för första gången lite aggresivitet och vilja i anfallszon. Efter ytterligare en hörna kan Palermo kontra. Bovo stormar fram och kapas av Legrottaglie som åker på ett gult kort. Frisparken blir resultatlös och domaren blåser för halvtid.
Det känns som att Marchisios löpvilja och aggresiva sätt att vinna boll saknas idag. Självklart gäller detsamma för Momo Sissoko. Någon direkt spelidé verkar inte finnas och anfallarna blir isolerade högt upp i banan då mittfältet ligger ur position. Det finns inga intentioner till att ge varken Diego eller anfallarna något som helst understöd i anfallen. Zebina är undantaget, men konsekvensen blir att den svartvita högerkanten blir en gata åt Balzaretti och gänget när den fumle fransmannen tappar boll. Just nu känns inte formationen som någon hit. Båda målen är egentligen de svartvitas egna fel, även om Palermo är påpassliga och utnyttjar dem. Dessa chanser ska dock inte uppstå.
Andra halvlek
Direkt inger Juventus spel hopp. Det som saknats, lite breddning och vilja, verkar nu plötsligt närvarande. Diego spelar långt ut till vänster där Grosso slår ett inlägg. Det blir för långt och Palermo får inkast. Juve återvinner dock bollen som Poulsen sticker igenom mot Amauri som sånär lyckas spräcka nollan med ett stenhårt skott som går strax över ribban. Det dröjer inte en minut förrän Poulsen själv får chansen när han dyker upp från ingenstans vid målområdet, men än en gång – han är ingen anfallare. Det blir en snedträff på volley som mest skarvar bollen vidare.
Spelet har öppnat sig mer och ett mål ligger i luften. Juventus kontrar och Poulsen lyckas för en gångs skull vara vän med bollen när han släpper till Iaquinta vars avslut täcks ut till hörna. Efter hörnan uppstår en grötig situation där man kan tycka att ett skott borde kunnat träffa mål, men icke. Istället är Palermo farligt nära två gånger om efter ett hårt långskott av Bresciano som Buffon plockar, och därefter ett läge där Chiellini ställs ensam mot Cavani och Miccoli. Den sistnämnde når dock inte riktigt bollen vid den bortre stolpen.
Ett par minuter senare kan sicilianarna återigen kontra och det är bara Chiellinis stortå som hindrar Miccoli från ett drömläge. Istället kan Buffon stoppa det lösa skottet från den gamla Juve- och Benficaspelaren.
I den 61a minuten får Juventus ett ruskigt bra frisparksläge efter att man rullat runt bollen en stund och Diego slutligen hittat Camoranesi någon decimeter från straffområdeslinjen. Palermo ställer upp sex spelare i muren. Diego och Grosso placerar sig på varsin sida om bollen, redo med varsin fot. Det blir brassen som smäller till med högerfoten, i en i princip perfekt bana över muren, men vad som utan tvekan blir omgångens räddning av målvakten hindrar bollen från att leta sig in i nätmaskorna. Det blir det sista brassen gör innan han ersätts av De Ceglie. Ferrara flyttar om till 4-4-2 och kommer antagligen satsa på kantspel med inlägg.
En frispark i ett fint läge i den 69e minuten, där många bianconeri ställer upp i straffområdet, blir aningen för lång och når endast målvakten. När Juve återvinner bollen åker Cassani på ett gult kort efter att ha slitit ner De Ceglie. I samband med avblåsningen plockar Ferrara av Camoranesi och slänger in Trezeguet och den andra formationsändringen på tio minuter är ett faktum – 4-3-3 blir det nya valet. Frisparken touchar en av de rosa vilket leder till hörna. En av de sämre fasta situationerna världen skådat levereras av Grosso och Miccoli kontrar. Han blir nedriven av Zebina som åker på gult kort. Frisparken slås mot straffpunkten varifrån den studsar ut till skottläge för Bresciano, men Buffon är vaken och boxar bort.
Vi är framme i den 74e minuten när Simplicio byts ut för gamle Ranierifavoriten Nocerino som, något ironiskt, bär tröja nummer nio. Återigen är det Palermos anfall som är farliga, denna gång genom Cavani som vänder ut och in på Legrottaglie innan han avslutar mot bortre stolpen, men bollen rullar utanför. Buffon startar spelet snabbt och De Ceglie utmanar sin back på vänsterkanten innan ett riktigt fint inlägg slås mot bortre stolpen. Iaquinta hoppar högt, men inte tillräckligt.
Båda lagen gör ett varsitt byte i den 77e minuten när Juve slänger in Grygera mot Zebina och Palermo plockar ut målskytten Cavani mot Goian. Ett märkligt byte av Ferrara med tanke på att fransmannens offensiva färdigheter väl överväger Grygeras. Miccoli försöker i anfallet efter men avslutet går i stolpen(eller Buffon? Svårt att se). Juventus försöker och försöker, men den sista skärpan fattas och avsluten kommer aldrig riktigt. Denna gång är det Grosso som försöker med en liten chipp i straffområdet som blir några centimeter för hög för både Amauri och Iaquinta. Pastore åker i anfallet efter på ett gult kort. Frisparken går mot bortre stolpen när Legrottaglie får en riktigt dålig träff på bollen.
Palermos sista byte sker i den 85e minuten när Budan ersätter unge Pastore. Minuten därpå är det, föga förvånande, Miccoli som är nära igen, men Grosso täcker i sista stund ut till hörna. Hörnan nickas bort och Melo vinner boll efter slarv på mittplan. Iaquinta löper fram till höger och får bollen, men den kraftige italienaren verkar inte ens titta upp mot mål när han tar i för kung och fosterland och bollen går utanför. Minuten efter slutar ett, mot alla odds, fint anfall med ett dåligt inlägg av Iaquinta mot bortre stolpen.
I 90e minuten vinner en av matchens bästa, Miccoli, en frispark när Grosso drar ner honom. Det är fint att Grosso hjälper den kortväxte anfallaren att stretcha när han känner kramp i vaden, trots den rådande situationen. Efter fyra stopptidsminuter blåser domaren av en match vi helst vill glömma.
* * *
Spelarna såg idag alldeles för omotiverade ut. Melos nonchalans och Grossos halvdana försök till att hinna tillbaka vid 1-0 målet uppfyller på intet sätt de krav som ställs på en bianconero. Försökte spelarna ens markera vid det andra målet? I andra halvlek såg spelet stundtals bättre ut men var fortfarande alldeles för lättläst. Att Ferrara slänger in Trezeguet och går upp på tre anfallare kändes inte helt genomtänkt då det var på Camoranesis bekostnad. Utan varken honom eller Diego på plan fanns ingen som helst kreativitet längre ner i banan. Kjaer tackade och tog emot alla försök till långbollar från Poulsen och Melo fick i första hand inrikta sig på den defensiva biten.
Jag kan dock fortfarande på sätt och vis köpa bytena av en övertänd Camoranesi och en för dagen ytterst fantasilös fantasista i Diego. Vad jag däremot inte förstår är bytet av Zebina. Nästa säsong vill jag se fransosen så långt bort från Piemonte som möjligt. Där kan han bitchslappa sig till en dyr läktarplats i någon annan klubb. Man kan ändå inte ta ifrån honom att han idag är vår överlägset bästa högerback offensivt. Varför då plocka in vår sämsta i ett läge där vi försöker jaga ikapp ett tvåmålsunderläge? Grygera saknar den nödvändiga tekniken både för att göra sin gubbe och för att slå ett högkvalitetsinlägg. Han är dessutom långsam och lyckas ofta med bedriften att som proffsspelare ta rentav dumdristiga löpvägar. Även en trött Zebina tillför betydligt mer konstruktivitet på den sista tredjedelen av planen än vad en fräsch Grygera någonsin kan göra.
Jag saknar Nedved.
Att ta med oss:
Ferraras stiliga skjortor. Var får han dem ifrån?
Att jobba på:
Motivationen, anpassa taktik efter material, avsluten, inläggen, positionsspelet, markeringen med mera...
Matchens bianconero:
Buffon och Chiellini kommer undan med godkända betyg trots två bakåt. Buffon för att han var chanslös på målen men skötte resten och Chiellini för att han hindrade många andra farliga lägen då han var ensam i en fyrbackslinje. I slutändan väljer jag Chiellini för tagna initiativ, både bakåt och framåt. Grinta.
Nästa match:
17/10 2009 – Fiorentina (hemma)
Forza Juve!