Nya, målglada, Juventus
Juventus tog sig ännu en gång i kragen och bortaslog Atalanta med 5-2. Trots den ena måltokiga matchen efter den andra låter kritiken likadan - Serie A är tråkig.
Först och främst vill jag be om ursäkt för de uteblivna inför- och matchrapporterna. På grund av personliga omständigheter och slarv från min sida stod det inte klart vem som skulle skriva. Ber så hemskt mycket om ursäkt för detta.
I förra veckan såg jag Juventus tappa 2-0 till 2-3 inom loppet av 30 minuter hemma mot Napoli. Jag svor, och jag svor, och jag svor, att allt minsan var bättre förr. Förr kunde Juventus sätta dit 1-0 i slutet av första för att sedan gå ut och spela av, döda, hela andra halvlek utan att någon gång ens vara nära att tappa in ett mål och därmed även poäng. Att hålla på Juventus var säkert. Det blev 1-0 i de matcher de skulle vinna med 1-0. Nu är det andra tider.
I alla år har jag fått höra att Serie A är "såååå tråkig", att det bara är en massa 1-0-segrar och att mitten- och bottenlagen aldrig ens försöker när storklubbarna står för motståndet. Idag kan inget vara mer fel. Juventus vinner knappt några säkra 1-0-matcher istället är det 5-1 för att i nästa vecka förlora med 2-3 för att sedan vinna med 5-2 som gäller. Det är nya tider för nya Juventus och jag gillar det.
Jag skulle givetvis helst se att Juventus vann med 5-1 i varje match, och att de någon gång ibland kunde lyckas spela på resultat och göra det lite enkelt för sig. Det verkar inte riktigt funka så längre. Juventus är inte en maskin utan en samling fullt mänskliga spelare som blandar riktiga idiotmissar med underbart eleganta framspelningar och mål, Juventus är inte längre en maskin som kan tråka ut den mest inbitne supportern efter ytterligare en pliktskyldig 3:a på hemmaplan. Det är också detta jag hatar. Jag känner mig aldrig säker inför en match, jag kan aldrig vara kaxig mot mina kompisar som håller på andra lag utan att frukta att jag kommer att få äta upp det.
Nu när Ranieris Roma lyckades sno poäng av Inter på bortaplan minskade avståndet en aning i tabellen. Det är fortfarande på tok för många poäng som skiljer ettan från tvåan men sakta men säkert kommer Juventus förhoppningsvis att kunna hämta in än fler pinnar innan det hyperviktiga mötet med de blåsvarta om en dryg månad.
Tills dess fortsätter jag med min napoleonbakelse tillsammans med god kopp kaffe efter att ha varit och lyssnat på Marcus Birro och Magdalena Ribbing i ett samtal om vett och etikett i livet och på nätet. Det ligger något i att de personer som spyr galla och skriver att man förtjänar att dö inte kan ha det så himla roligt i sina liv.