Serie A, en vecka kvar, del II
Årets försäsongskrönika. Om sju dagar drar den igång igen, Serie A, ligan med världens bästa lag. Det har blivit dags att ta en grundlig titt på hur det ser ut för Juventus i år.
De tre platserna bakom Trezeguet i en tänkt 4-2-3-1 formation lär det bli konkurrens om. Kombatanterna är i tur och ordning Camoranesi, Del Piero, Di Vaio, Miccoli, Nedved och Olivera (troligen kommer Olivera att lånas ut men han finns i skrivande stund med i truppen). Kanske kan man även använda Maresca på den centrala positionen där framme. Troligen så är Miccoli, Del Piero och Nedved förstavalen men både Camoranesi och Di Vaio kommer att bli användbara. Olivera är väldigt talangfull, det visade han inte minst i sista matchen mot Chievo förra året men han behöver få speltid någon annanstans innan han kan vara med och slåss om en plats i Juve, dock har Lippi spelat honom lite i träningsmatcherna där han gjort bra ifrån sig. Framför allt så tror jag att det kommer att gynna Camoranesi att det nu finns fler spelare som kan axla hans mantel, han orkade inte med den tuffa matchningen under förra hösten och gjorde en riktigt dålig vår.
Framåt ska Zalayeta agera back-up till Trezeguet, men ska han kunna axla den manteln vill det till att han fortsätter i samma stil som han avslutade förra säsongen. Annars blir det alldeles för lite mål. Troligen som kommer Di Vaio att återfinnas före Zalayeta i turordningen om han inte lyckas springa till sig en plats på någon av kanterna.
Många ser Juventus som en maskin som sakta men säkert äter upp allt i dess väg, jag håller faktiskt med. Laget är kanske inte lika starkt i cup-spel där allt ska avgöras på en enda match, men sett över en hel säsong är Juventus otroligt svårstoppade. Lägstanivån var förra året otroligt hög och inget talar för att den kommer att vara lägre i år, snarare tvärtom. Tar man lika många poäng som förra året så vinner man ligan igen, det är jag helt övertygad om.
Hotbilden
Blickar man mot de närmaste konkurrenterna så ser man större svagheter hos alla, i alla fall med mina otroligt ofärgade ögon. Milan har ett strålande bra lag, men alldeles för många "lyxlirare" som inte kavlar upp ärmarna och vinner de där tuffa bortamatcherna i Januari och Februari mot de där lagen som börjar känna flåset underifrån i tabellen.
Inter ser starka ut på pappret och det ska bli roligt att se vad Van Der Meyde kan göra i Italien, dock känns det som att de kommer att bli ännu mer beroende av Vieri och förr eller senare kommer något lag få fast honom och då lär fler följa. Det går dock inte att komma ifrån att Inter ser starka ut och att man mycket väl kan bli den tuffaste konkurrenten även i år, frågan är bara hur stämningen i truppen är efter den dåligt timade försäljningen av Crespo.
Lazio är inte direkt sämre i år, snarare tvärtom. Men anfallet är i alla fall i skrivande stund lite tunt och behöver förstärkas. Simeone som gjorde massor av viktiga mål förra året har lämnat klubben och Pizzarro-affären föll ihop. Lazio har kanske en lite för tunn trupp för att var med och slåss i både ligan och Champions League, mittfältet ser dock fantastiskt bra ut. Det ska bli intressant att se vad Conceicao gör när han är tillbaks i den enda klubb han trivts riktigt bra i.
Roma är underdog i år, inget snack om den saken. Chivu är en kanonvärvning om den nu går igenom. Frågan är vilka spår de ekonomiska problemen kommer att få under året. Lossnar det för Montella så kan det räcka långt i ligaspelet. Man är visserligen involverade i UEFA-cupen men ligan borde vara det stora målet i år. Men Roma är Roma och det har inte direkt hänt mycket sedan förra året, förlusten av Cafu kan komma att märkas. De får hösten på sig.
Sen känns det tyvärr som om det är ett litet kvalitetsmässigt hopp ner till Parma, Udinese & Co. De har varken spelarmaterial eller bredd för att kunna blanda sig i den absoluta toppstriden.
Precis som förra året, så känns det som om Juventus är den riktigt stora kandidaten till ligaguldet. Att det ska gå lika lätt som förra året är väl tveksamt men ändå.
Matchbilden
Spelschemat ser helt okej ut, den första riktigt tuffa matchen kommer dock redan i omgång 3 mot Roma på hemmaplan. Juve har ju traditionellt svårt mot Rom-lagen men en seger där skulle lägga grunden för en fin höst.
I slutet på November, början på December kommer en tung period med matcher mot Inter (hemma), Lazio (borta) och Parma (hemma). Just där brukar Juventus av tradition ha en liten formsvacka, det känns lite oroande. I början på April kommer returerna, då med två tunga bortamatcher mot Inter och Parma inom loppet av några veckor. Milan möter man borta först i höst, nämligen den 2 November och hemma under våren.
Matcherna mot topplagen är annars rätt bra spridda men det ska egentligen inte spela någon roll för ska man vinna ligan har man inte råd med några långa svackor och man har framförallt inte råd att tappa så många poäng mot topplagen. Det finns inga lätta matcher i serien och även om toppen på tabellen känns rätt given så betyder det inte att de andra lagen är ofarliga. De flesta lag kan slå varandra, och det ska bli extra intressant att se vad Sampdoria kan göra. Laget har värvat fantastiskt bra och om Novellino får alla att dra åt samma håll kan det bli roligt.
Läs fortsättningen..
