Inför Chievo - Juventus
Först tändes hoppet efter 2-1 borta mot Parma. Efter klara 0-3 hemma mot Milan känns det återigen tämligen hopplöst i Juventus-lägret. Hur mycket betydde matchen mot Napoli?
Det är verkligen ingen rolig tid vi går igenom som Juventus-tifosi. I Turin har våra "kamrater" börjat elda på läktaren och återigen ägnat sig åt att smäda en spelare som inte ens befann sig på plats. Snacka om att lägga fokus på en, och fel, person.
Kris hit och kris dit. Så fort ett lag inte spelar så bra som förhoppningarna var inför en säsong är det kris. I elitserien i ishockey är det alltid ett "krislag" som till sist ändå alltid klarar sig till slutspel. Denna säsong har det varit Juventus som har varit Serie A:s krislag. Och ja, det har gått bra mycket sämre än vad vi hade förväntat oss, och ja, kris är ett ord som faktiskt är rätt användbart vad gäller Juventus anno 09/10 hittills. Vi får hoppas att laget till slut ändå kniper en CL-plats. Vi ligger ju trots allt fortfarande på en tredjeplats.
Inte blev det mindre kris efter klara 0-3 hemma mot ärkerivalen Milan. Inför säsongen var Juventus Inters stora utmanare om ligasegern, frågan är om det inte är Milan som får stå för den biten nu? Om Juventus fortsätter att spela så som laget har gjort hittills är den frågan tyvärr alldeles för enkel att svara på. Det krävs att laget lyfter sig, inte ett, inte två, utan tre steg för att överhuvudtaget ha en teoretisk chans. Champions League är redan kört och frågan är hur taggade spelarna är inför Europa League. Ännu en "mellansäsong" att lägga till handlingarna?
Jag är trött på att se ett Juventus som spelar utan vilja, utan någon idé och utan att ens springa en meter extra för att hjälpa varandra. Jag är trött på lunkande mittfältare som dräller med bollar, jag är trött på ytterbackar vars inlägg oftare träffar pressläktaren än en medspelares huvud. Detta är inte Juventus.
Ferrara har inte en lätt uppgift, att vara tränare i Juventus är antagligen ett av de mest krävande tränarjobb man kan ha. Vi, fansen, är bortskämda med framgång och allt annat än en seger är ett misslyckande. Detta är dock något som så väl Ferrara som Juventus ledning måste ha insett innan han fick jobbet. Det är alltid svårt att säga hur stor del en tränare utgör när ett lag spelar dåligt eller bra, men att han har en stor del i hur laget försöker spela sitt spel måste ändå vara självklart. Klockan klämtar för dig - Ferrara.
Inför matchen mot Chievo är, som vanligt, ett helt koppel spelare skadade. Camoranesi, Caceres, Iaquinta, Trezeguet, Giovinco, Poulsen, Sissoko och Amauri är alla indisponibla då Sissoko spelar i Afrika och Amauri är avstängd. För att lösa klubbens akuta spelarbrist, främst på forwardssidan, har Paolucci hämtats hem och väntas få spela tillsammans med Del Piero från start. Det är givetvis stort för honom, men det säger en hel del om hur det ser ut på skadefronten.
I backlinjen är Cannavaro tillbaka och det ska bli skönt att se Chiellini spela bredvid en back som har mer fotboll än Legrottaglie i sig. Vi får hoppas att Canna har en bra dag, då lyfter sig Juventus försvar otroligt mycket.
Ferrara förväntas starta med följande spelare och uppställning:
Buffon
Grygera - Cannavaro - Chiellini - Grosso
Marchisio - Melo - De Ceglie
Diego
Del Piero - Paolucci
Buffon är alltså tillbaka mellan stolparna och Manninger får återigen finna sig i att sitta på bänken. En seger mot Chievo är ett måste - allt annat är bara, just det, ett ytterligare misslyckande. Vänder vinden, Ferrara?
