Det är lätt att älska ett lag i framgång
Det är lätt att älska ett lag i framgång, det svåra börjar när förlusterna och den dåliga formen tar vid. När förlusterna snart radas upp och det börjar bli jobbigt att minnas senaste vinsten, det är då de kliver fram - de riktiga fansen.
Det var med ett slags resignerat tryck på fjärrkontrollen som jag bytte kanal vid halv elvatiden på lördagskvällen. Juventus hade haft ledningen, bräcklig men ändå välförtjänt. Roma kvitterade på en straff och när Buffon (var han inte på bollen först? Och blåser inte domaren av ren reflex i situationen?) blir frilägesutvisad är det svårt att inte tappa modet, om man nu hade något. Det var liksom klart att Roma skulle göra ett kanonmål på övertid. Ändå hade Juventus styrkor, anförda av kaptenen, presterat en långt bättre match spelmässigt än på mycket länge.
Vem vet varför det går som det gör just nu? Räcker det att Ferrara får gå, och det dagarna efter en riktigt väl genomförd match? Är det Felipe Melo som är syndabocken, han som inte ens var med på plan mot Roma? Ställde Buffons operation och frånvaro till Juves dåliga läge? Hur viktig är hans närvaro? Det var ändå han som missbedömde Riises frammarsch så till den milda grad.
Är det kanske Del Pieros ålder som börjar bli ett problem, trots att han gjorde en dunderinsats och ett klassmål mor Roma? Det kan vara en kombination av alla ovan nämnda eller ingen av dem. Det kvittar. Det enda som spelar roll är att fokus är på rätt saker. Just nu ska fokus inte vara på tabellplacering, inte bry sig om att vi är femma med en-två matcher mindre spelade. Nej, nu är det nästa match som gäller och enbart den. Den trasiga gamla klyschan "En match i taget" har aldrig passat bättre.
Till den siste medgångssupportern och till dig otrogna, som har andra lag jämte Juventus: Det är dags att släppa greppet. Du är välkommen tillbaka om nån säsong. Slösa inte bort din och vår tid på att reta dig på ett gudomligt, stiligt och ojämförligt fotbollslag som Juventus. Lägg energin på att följa Barcelona eller Internazionale, det går bra för dem just nu. Det är lätt att älska ett lag i framgång, det svåra börjar när förlusterna och den dåliga formen tar vid. Det Juventus som du en gång började älska är inte detsamma. Dagens Juventus kommer inte vinna scudetton. Dagens Juventus kommer få frammana varje liten gnutta som finns kvar av spelglädje, motivation och i värsta fall yrkesstolthet för att ta en plats i Champions League till hösten.
Det är nu det kommer att märkas vilka som är de riktiga supportrarna. En riktig supporter lider vid varje förlust och plågas av motgångar, men skulle aldrig tänka tanken att lämna skeppet, inte kan lämna skeppet. Det är den äkta supportern som vet att det kommer att vända, och frustrerat följer varje omgång fram tills dess.
Till dig som känner igen dig: Älska ditt lag som mest när det förtjänar det som minst, för det är då det behöver det som bäst.
