Mårtensson listar
Vad kommer vi ihåg, och vilka var bäst år 2003?
* Årets match: Juventus - Real Madrid (3-1)
Efter nederlaget på Santiago Bernabeu (2-1) var våra svart-vita krigare tvungna att vinna hemma på Stadio Delle Alpi mot ett stjärnspäckat Real Madrid bestående av spelare som Casillas, Figo, Raúl, Zidane, Ronaldo och Robert Carlos. Il Bianconeri visade dock vilket lag som var bäst i världen och spelade ut spanjorerna i dubbel bemärkelse. Årets klart bästa "Juve" match!
Utmanare: Barcelona - Juventus
*Årets mål: Marco Di Vaio (1-1 på San Siro mot AC Milan)
Matchklockan började närma sig 85:e minuten, San Siro kokar, en herre vid namn Marco Di Vaio tar emot bollen, vänder upp, passar bollen till Trezeguet som med hjälp av klacken väggar bollen tillbaka till "Super Marco". Ett steg och en vänster yttersida, San Siro tystnar...
Bollen borrar sig stenhårt i Didas högra kryss, otagbart! Målet står i en klass för sig: betydelsefullmatch, två klassiska lag, fullsatta läktare och i slutskedet av matchen.
Utmanare: Birindelli (Deportivo - Juventus)
*Årets spelare: Pavel Nedved
Behöver knappast någon motivering. Världens mest kompletta mittfältare ledde Juventus till ytterligare en Lo Scudetto och var dessutom genomgående bra under Juventus väg till Champions League finalen. Med sin vägledande spelstil som är en blandning av kraft, teknik och fart stormar han fram från match till och match och kombinerat med sitt rungande skott blir det alltid farligt då Pavel närmar sig målet.
Nedved avslutade året med att kamma hem Guldbollen 2003, ett pris som förövrigt kom i skymundan av det rent utsagt idiotiska resultaten. Inte en enda röst på Totti!
Utmanare: Gianluca Zambrotta
*Årets talang: Onwuachi Benjamin
Nigerianen slog igenom med dunder o brak under hösten efter att ha gjort hela åtta (!) mål på sina två första matcher för Primaveralaget. År 2002 spenderade Benjamin i Reggianas Beretti-lag och som Jonas Söderström rapporterat stod han även då för en imponerande målskörd. Nästa säsong kommer han med största sannolikhet lånas ut. Framtiden lär utvisa om det blir något stort av nigerianen. Många vill redan nu jämföra honom med Inters dito, Oba Oba Martins.
Utmanare: Andrea Gasbarroni
*Årets back: Gianluca Zambrotta
När Camoranesi värvades för ett och ett halvt år sedan fanns det inte längre någon plats för Gianluca Zambrotta på mittfältet. Camoranesi hade imponerat enormt under "Zambos" skadeperiod och var på den tiden given som högermittfältare. Zambrotta var dock alldeles för bra för att slösas bort och efter Lippis experimenterande med Zambrotta som back hade nu Juventus den vänsterback som man så länge letat efter. Under 2003 tog Zambrotta ytterligare ett steg och är nu inte bara Juventus bästa back utan i mitt tycke hela Europas bästa vänsterback. "Evighetsmaskinen" som Petter Johansson på Canal plus ständigt kallar honom, rusar fram och tillbaka matcherna igenom och blandar fina skott med underbara inlägg. Till skillnad från de andra backarna som Ferrara och Thuram var Zambrotta bra hela säsongen och är därför given som årets back!
Utmanare: Lilian Thuram
*Årets mittfältare: Pavel Nedved
Årets spelare utses givetvis även som årets mittfältare. Han var inte bara Juventus bästa mittfältare under året utan även Europas, ja hela världens bästa mittfältare. Det svider fortfarande i hjärtat varje gång jag ser Tjeckens tårar efter den tok-idiotiska varningen i slutminuterna mot Real Madrid. Varför, varför?
Se årets spelare för ytterligare motivering.
Utmanare: Alessio Tacchinardi
*Årets anfallare: Alessandro Del Piero
Årets anfallare var kanske det svåraste valet. Trezeguet har under året blandat underbart spel med måltorka, skador, löneförhandlingar och dåligt humör. Med sitt emellanåt urusla spel och gnäll på medspelare har han inte gjort sig förtjänt av titeln "årets anfallare". Därav faller han bort.
Marco Di Vaio har haft en fantastisk period under hösten och gjorde ett tag mål på allt. Men en spelare som sällan eller aldrig startar kan omöjligt bli "årets anfallare". Sedan har vi då Fabrizio Miccoli. Miccoli har varit helt fantastisk under hela året men efter att ha spelat halva året i Perugia så kan det omöjligt bli han som krönts till "årets anfallare". Då har vi bara en kvar (Ursäkta Zalayeta, men ett viktigt mål mot Barcelona kompenserar inte en säsong på bänken), Alessandro Del Piero. Il capitano har precis som vanligt haft en säsong blandad av framgång och motgång men i stora hela vår klart bästa anfallare under året som gått. Målet mot Real Madrid på Delle Alpi visade vilken klass-spelare vår kära kapten är och får han bara en säsong utan skador, familjetragedier och annan motgång så är jag helt övertygad om att "Pinturicchio" åter kommer vara en av favoriterna när guldbollen skall till att utdelas.
Utmanare: Marco Di Vaio
