Juve kapitulerar?
På presskonferensen efter förlusten mot Milan la sig Juventus-managern Marcello Lippi på rygg och viftade med en vit flagga.
Inför den här veckan hade man anledning att känna viss oro. Skulle vi verkligen, ens på hemmaplan, kunna bemästra såväl Deportivo som Milan. Svaret blev ett klockrent nej. Varken det ena eller det andra. Lippis tidigare uttalanden i stil med "det här är ingen måste-match" har helt upphört. Igår konstaterade han t o m att det nog börjar bli dags att rikta in sig på kampen om andra platsen i ligan. Och det är nog en rimlig analys.
Och att matchen mot Deportivo i tisdags var en "måste-match" kan väl inte ens Lippi förneka...
Marco DiVaio skyllde däremot gårdagens semi-fiasko på otur och det är till viss del en sanning. Är man välvilligt inställd kan man till och med säga en sanning till 50% eftersom första halvlek mot Milan var helt okej. Vi hängde med, trots vår svaga förstaelva och såg nästan taggade ut (när hände det senast?). DiVaio själv kan rent av få en eloge för att han inte enbart ägnade sig åt att springa offside.
Men luften gick ur laget i pausvilan. Märkligt nog. Om det är något som den gamla damen aldrig gjort, gör eller ska göra så är det att ge upp. I går gjorde vi det. Lippi på rygg viftandes med en vit flagg. Låt oss hoppas att vi slipper se mer av den varan framöver, även om vi varmt välkomnar att man nu åtminstone vågar se verkligheten i vitögat.
Forza Bianconeri.