Tredje raka förlusten
Juventus spelar utan självförtroende just nu, det blev förlust på Olimpico efter att Stefano Fiore sin vana trogen sänkt Juventus.
Lazio skaffade sig ett alldeles strålande utgångsläge inför returen i Turin om nästan två månader. Stefano Fiore gjorde två mål, Juventus gjorde inget alls och detta blir utomordentligt svårt att vända.
Lippi verkade redan från start inte ha några större ambitioner att vinna matchen, en uppställning som mest liknade 4-5-1 startade matchen. Visserligen gör den stora mängden skador sitt, men Nedved hade inte behövt starta ute till vänster på mittfältet, han hade gjort mer nytta i mitten.
Trots den på pappret defensiva uppställningen började Juventus mycket bra, och en Di Vaio i form hade gett Juve ledningen redan efter ett par minuter då Camoranesi grundlurade Favalli och kom fri på sin kant. Camos inlägg var perfekt men Di Vaio kunde inte få bollen vid sidan av Sereni, utan han träffade honom rätt i bröstet.
Ett par minuter senare hade Nedved ett skott strax utanför, och med lite flyt kunde Juventus ha haft ledningen redan innan matchen kommit i gång på allvar. Inledningsvis såg det annars ut som väntat, två lag som backade hem och inte var sugna på att bjuda motståndarna på några lätta chanser. Juventus hade dock relativt lätt att skapa tryck på Lazio, troligen beroende på grund av ett övertag i antalet mittfältare.
Efter den första tiominutersperioden då matchen var öppen och underhållande skapade lagen inte mycket. För första gången på länge såg Juventus försvar väldigt bra ut, Tudor och Legrottaglie var riktigt bra i mitten, och för en gång skull hade Juventus mittbackspar en medelålder som till och med Parma skulle ha svårt att matcha.
Lazio hotade främst från fasta situationer i den första halvleken, Liverani hade en farlig frispark och Corradi var ytterst nära att nå högst på en annan frispark från Fiore, som utan tvekan var matchens lirare. Chimenti hann dock före den gången och kunde avstyra läget.
Lazio hade dessutom en boll i nätmaskorna i halvlek nummer ett, efter en hörna fick Oddo tillbaka bollen på kanten, han slog den direkt i mål. Det hade varit väldigt snyggt, om inte Corradi hade roat sig med att knuffa in Chimenti i målet så att Juvemålisens chanser att ta bollen var ungefär lika med noll.
Juventus startade även den andra halvleken mycket bra, hög press och stort bollinnehav. Men tyvärr är Juventus just nu fullständigt harmlösa offensivt, en anfallare är inte hållbart i dagens fotboll och Di Vaio, han är ungefär lika het som ett kylskåp. Juventus kommer att ha fortsatt problem med att göra mål tills Trezeguet är tillbaka, och det finns någon att slå upp bollarna på, han är dessutom den enda anfallaren som håller sig där han ska vara, i straffområdet. Om det beror på att han inte rör sig allt låter jag vara osagt, men Di Vaio, Miccoli och Del Piero spenderar alldeles för mycket tid på kanterna, där ska de inte vara.
Efter ungefär tio minuter i den andra halvleken tog Lazio över spelet, Mancini bytte in Simone Inzaghi och han skapade stora problem för försvaret med sin kvickhet och rörlighet. Lazio fick dessutom en lysande chans att ta ledningen när Chimenti vräkte omkull Liverani i straffområdet och Collina blåste straff. Cesar tog hand om straffen, men den var alltför lös och dåligt placerad och Chimenti kunde klistra bollen.
Bara någon minut senare ville Lazio ha straff igen, Tudor fällde Inzaghi och Collina rusade snabbt fram för att varna Inzaghi. Tudor var klockrent på bollen, så någon straff var det inte, men inte heller varning då Inzaghi inte direkt slängde sig. Collina hade matchen igenom svårt att hitta nivån, och är inte samma duktiga domare längre.
Hemmalaget skulle dock göra 1-0, efter en hörna lyckades Juventus inte få undan bollen ordentligt och Lazios mittfält kunde lyfta in den mot straffområdet på nytt. Där mötte Couto som nickade bollen snett bakåt till Fiore, som hann före Legrottaglie och kunde skjuta 1-0 på halvvolley bakom en chanslös Chimenti. Ett mycket vackert mål som det inte gick att göra någonting åt.
För fjärde matchen i rad släpper Juventus in det första målet, för tredje matchen i rad förlorar Juve, det är inte bra och självförtroendet behöver sig en riktig höjare snabbt. Till helgen väntar en tuff match mot Udinese, en seger i Udine vore inte fel men då måste laget göra mål!
Efter målet fick Juventus panik, och det dåliga självförtroendet gjorde sig påmint igen. Nedved drog på sig en varning, Di Vaio missade öppet mål, efter ännu ett fint inlägg av Camoranesi. Till hans försvar touchade Stam bollen ett par meter framför honom och störde hans nickförberedelser.
Juventus agerade nervöst. Appiah och Tacchinardi som varit duktiga fram till dess började missa enkla passningar. Tudor slutade agera säkert och matchen måste ha känts vunnen för Lazio. Lippi plockade in Maresca istället för Conte, vilket var till viss nytta då Maresca skapade ytor med sina kvicka dragningar och fina passningar. Men det är inte lätt när det inte finns någon i straffområdet att spela bollen till.
När Juventus var lite på gång igen, i jakt på en kvittering gjorde Lippi ett mycket märkligt byte. Han plockade ut Di Vaio och slängde in Raffale Palladino, visserligen är han duktig i Primavera, men i detta läget behövde Juventus göra mål på Lazio och Palladino kändes verkligen inte som rätt man. Även om Di Vaio inte gör mål, behöver inte Lippi byta ut honom i varje match, förr eller senare lossnar det.
Istället skulle Lazio göra 2-0. Cesar slog en hörna, Thuram touchade bollen och var ytterst nära att göra självmål, men Pessotto stod på mållinjen och kunde avstyra. Dock fick han inte bort bollen särskilt långt, Fiore kunde möte med något mellanting mellan en cykelspark och en vacker volley. Han fick ingen vidare träff, men Pessotto hade ingen balans kvar och kunde inte hindra bollen från att passera in i nätmaskorna.
Minuten senare fick Tudor rött kort, det var en våldsam satsning, men efter att ha sett reprisen är jag mycket tveksam till om Collina gjorde rätt den här gången heller.
På den efterföljande frisparken var Stam nära att göra 3-0 men Chimenti gjorde en fantastisk räddning och Juve kunde hålla undan hyfsat. För att säkra upp bakåt i slutet bytte Lippi in Bartolucci istället för Camoranesi, Bartolucci bjöd faktiskt på ett par fina nummer och jag hade gärna sett honom lite tidigare.
Tredje raka förlusten är ett faktum, något man som svartvit supporter inte direkt är van vid. Att vända det här underläget blir svårt, nästan omöjligt, med tanke på vilket facit Juve har mot Lazio de senaste åren. Det blir nog att ställa in sig på att Juve inte vinner någon titel i år, men lita på att laget kommer igen. Det går faktiskt inte att vinna allt varje år, motståndarna måste också få en chans då och då. Dock hade en tionde Coppa Italia-seger suttit fint, låt oss hoppas på en mirakelvändning på Delle Alpi, med några av de skadade spelarna på planen, friska och i form.
