Marcello Lippi - vad har hänt?
Italien har blott två poäng efter lika många spelade matcher i VM. En klar missräkning då matcherna mot Paraguay och Nya Zeeland som minst skulle ha renderat i 4 poäng. Aningen bekymmersamt, men Italien tar sig nog vidare till åttondelen i vilket fall. Vad som verkligen oroar är däremot Lippis märkliga laguttagningar och förvirrade taktik.
Som Juveanhängare har man förstås största tänkbara respekt för Marcello Lippi. Efter de makalösa framgångarna med Juventus från mitten av 90-talet och framåt samt VM-guldet för 4 år sedan tillhör han historiens främsta tränare. Tyvärr skulle han nog inte ha tackat ja till en comeback som förbundskapten efter förra EM. Marcello Lippi riskerade med comebacken den gloria som han annars skulle ha fått bära på livstid.
Förutsättningarna är inte av allra bästa slag för Marcello Lippi. Samtliga nyckelspelare från Tyskland har numera passerat zenit och det rejält. Egentligen är det rätt så anmärkningsvärt då endast Cannavaro får ses som rejält ålderstigen (född 1973). Till råga på det så har inga spelare ur de yngre generationerna, förutom Chiellini, klivit fram och blivit nyckelspelare. Trots det får man som regernade mästare räkna med extra press i mästerskapet. I synnerhet då det är guldcoachen som återigen sitter på tränarbänken!
Med åldrade nyckelspelare och få unga påläggskalvar så förstår alla att ett försvarat VM-guld vore rent sensationellt. Vad man dock skulle önska är en Lippi med mer glöd och med en tydlig bild av hur han ska formera sitt Italien. Han dribblade med olika uppställningar och använde spelare på ovana positioner redan i matcherna under våren. Detta beteende har knappast minskat under VM, snarare har det eskalerat!
Inför turneringens start mixtrade Lippi rejält. Exempelvis så fick lagets enda mittback av rang, Chiellini, en plats som vänsterback. Trots att denne är rent medioker som ytterback. Lyckligt nog så slopades dessa planer när väl premiären mot Paraguay stod för dörren. Istället valde Lippi att skapa lite oreda framåt, 4-2-3-1 blev experimentet för dagen. Denna uppställning fick en ganska märklig bemanning, eller vad sägs om Clauudio Marchisio som trequartista?
Vi som följer Juventus vet att Marchisio både är duktig och mångsidig men knappast någon trequartista! Utöver detta så fick Pepe och Iaquinta göra den unge Turin-sonen sällskap på det offensiva mittfältet. Pepe är visserligen ytter men knappast tillräckligt kreativ för en sådan (4-2-3-1) position, vidare så bör Iaquinta anses som rent malplacerad som ytter. Följden av Lippis ”mixtrande" blev ett statiskt anfallsspel med Gilardino som isolerad och ensam på topp. Man kan även starkt ifrågasätta valet av just formsvage Gilardino istället för skyttekungen Di Natale.
Hur som helst, Italien lyckades aningen tveksamt tråckla sig till oavgjort mot Paraguay - med tanke på den lätta gruppen ingen panik. Inför andra matchen mot VM:s, på pappret, svagaste lag Nya Zeeland var det åter dags för Lippi att veva igång tombolan. Den här gången föll valet på 4-4-2. Förbundskaptenen varnade för de Nyzeeländska spelarnas storlek och styrka, han efterlyste ett snabbare spel efter marken. För ett snabbt spel längs marken fordras spelare som är tekniska och bra på små ytor. Italien har två spelare som mer än andra behärskar dessa egenskaper, Camoranesi och Di Natale. Fick de spela från start?
Ni vet svaret, ni vet också att Italien spelade skrämmande svagt offensivt. Det krävdes en relativt tveksam straff för att ens ta poäng mot Nya Zeeland! Den här prestationen får betraktas som VM:s största sensation hittills, trots Spaniens förlust mot Schweiz. Nu väntar Slovakien i sista gruppmatchen och tre poäng ger sannolikt avancemang till åttondelen. Man kan emellertid långtifrån vara säker med Lippi vid rodret. Vilken uppställning får han för sig att pröva nu? Vilka spelare får spela på ovana positioner? Tråkigt att en så stor tränare går mot en så tråkig sorti!
