20 minuter fotboll, 70 minuter
Juventus tog tre poäng mot Reggina på tristast möjliga sätt.
Det är inte helt lätt att rapportera händelseförloppet i gårdagens match mot Reggina, eftersom det inte fanns några händelser att rapportera alls under den inledande timmen. Faktum är att det här måste vara var den mest slätstrukna match man genomlevt i tv-soffan. Juventusspelarna var lika rörliga som en fiat med motorstopp och det var mer action i akvariet på bokhyllan än i 28-tummaren. Jag hade hellre tittat på färg som torkar än Turinklubben den här lördagen. De få ströchanser som fanns tillhörde Reggina, bland annat hade utmärkte Borriello en giftig nick och borde ha belönats med några frisparkar vid flera olika tillfällen.
I andra halvlek byttes Blasi ut till förmån för Tacchinardi och även om det inte med bästa vilja i världen kan kallas för någon direkt revolution så var det i alla fall en liten vitamininjektion. Flera spelare blev något mera aktiva och den som verkligen vaknade till liv var Zlatan. En nick i ribban och flera fina nedtagningar i trängda situationer. Näste man att aktivera sig och träffa ribban var Del Piero, med ett välriktat långskott.
Och i 64:e minuten fick man åtminstone någon slags valuta för sitt canalplusabonnemang. Zebina vinner boll på sin kant och forsar likt en ursinnig tjur fram längs högerkanten, spelar in till Zlatan. Denne klackar fullständigt felvänd bollen till en fri Del Piero som inte gör något misstag. Snyggt som bara den.
Tack och lov backade man sen inte genast tillbaka utan fortsatte, hör och häpna, att spela. Del Piero svarade för flera finurligt fina dragningar och vaskade fram ett antal bra frisparkslägen. Några sumpade han på egen hand och vid något tillfälle fick han hjälp av den optimale frisparksmarodören själv - Ibrahimovic. Med tio minuter kvar av matchen byttes Pessotto in och så var det slut på det roliga för den här gången. Reggina lyckades vaska fram ytterligare några halvchanser, men Juve hade läget under kontroll.
Sammanfattningsvis var det här en match som bjöd på något som var så långt från propagandafotboll man kan komma. Juventushatarna fick vatten på sin kvarn och lyckades dessutom hitta en straffsituation när Cannavaro tog bollen med handen i slutet. Men att skylla på mutade domare håller inte den här gången. Vi vann lika lite på grund av domaren som tack vare något fint spel, vi vann trots en genomsunkig inställning och total avsaknad av energi. Många är de kommentatorer som påpekat hur stor saknaden av Nedved är och en dag som igår kunde man inte annat än hålla med.
Efter urladdningarna mot Roma och Real är det logiskt att man tappar lite fokus. Man har förstås också siktet inställt på kommande matcher, så det är förståligt att man gör en slätstruken insats i en match mot Reggina. Men om man vill vinna ligan, vilket man ju vill, så krävs det att man spelar alla matcher. Och det är baske mig tveksamt om man kan säga att laget gjorde i lördags...
