Juventus - Genoa: 1-1, igen
1-1, för tredje gången i år, denna gången mot 18-placerade Genoa. Hur är egentligen läget i Juventus?
Juventus: Buffon; Barzagli, Bonucci, Caceres; Lichtsteiner, Vidal, Pogba, Marchisio, De Ceglie; Quagliarella, Vucinic
Genoa: Frey; Pisano, Granqvist, Manfredini, Antonelli, Moretti; Olivera, Matuzalem, Kucka; Immobile, Floro Flores
Matchen inleds inte i ett rasande tempo direkt. Det enda riktigt anmärkningsvärda inträffar efter tretton minuter, när självaste Paolo De Ceglie tunnlar Pisano på vänsterkanten för att slå in bollen i mitten. Följande avslut gick utanför, men matchens första chans var ett faktum.
Efter drygt 20 minuter visar dock Paul Pogba upp bevis på skicklighet när han väldigt lätt, ser det ut som i alla fall, chippar fram bollen till en framstormande Claudio Marchisio. Det är tyvärr ett svårt läge att få bollen på mål, och som ett resultat av Marchisios höga fart, en lite för djup boll och en chansning går bollen strax utanför.
Det är ingen sprudlande match, målchanserna löser inte av varandra direkt. Även om Juventus är det klart spelförande laget är inte Frey i Genoaburen speciellt hotad under första halvlek. Juventus anfallsspel imponerar inte alls, det är ofta goda intentioner och försök till skarvningar och intressanta passningar – men det är på en för hög nivå känns det som. Många bollar plockas enkelt upp av en hårdför Granqvist i den rödblåa backlinjen.
Andra halvlek inleds som första med ett Juventus som försöker anfalla mot en rödblå mur. Det krävs något extra för att luckra upp försvaret, och det är precis vad Vucinic bjuder på efter 53 minuter. En klockren djupledspassning till evigt löpande Lichtsteiner som spelar enkelt och säkert matchen genom, även så vid detta tillfälle. En hård passning på marken in i mitten, till en turlig Quagliarella som gör 1-0, via svenska Genoaben.
Men som vi tyvärr är vana att se nuförtiden så händer något efter målet. Initiativförmågan tappas helt och hållet och Genoa bjuds in i matchen. Juraj Kucka lurar en lättlurad De Ceglie på vänsterkanten och slår en perfekt boll till nyss inbytte Marco Borriello som enkelt kan knoppa in 1-1. Tamt försvarsspel av både De Ceglie, men även Barzagli. Borriello som inte var i Juventus mer än ett år visar respekt och ber nästan om ursäkt till hemmafansen efter målet.
Som svar på tal byts Giovinco och Giaccherini in, ut går Quagliarella och De Ceglie. Initativet tas tillbaka och anfallsspelet blir rakare och enklare. Helt plötsligt får Frey det lite svettigt. Först smeker Giovinco en frispark i stolpen, strax därefter dunkar debuterande Beltrame ett stenhårt skott som Frey räddar på klassisk tv-räddningsmanér.
I matchens sista sekunder får Juventus en mycket märkligt dömd hörna. Giovinco slår in bollen mot mitten, Granqvist slänger sig fram för att blockera bollen. Bollen tar först på svenskens fot för att sedan studsa upp på dennes arm och sedan ut till hörna. Ganska solklar straff, eller? Reglerna är faktiskt svårtolkade.
Sammanfattning: Det fungerar inte att bara vara spelförande i 90 minuter. Möter man ligans tredje sämsta lag måste man kunna spela sig genom försvarslinjen utan att slå bort så många passningar. Firma Quagliarella – Vucinic försöker ofta det svåraste alternativet, vilket bevisligen inte fungerar. Om det var straff eller ej, det får ni själva söka svar på.
