Juventus-Lazio 2-1: Del Piero matchvinnare i sin 700:e match för Juventus
Forsatt ligaledning efter en klassisk Del Piero-frispark.
Två av säsongens vackraste Juventus-mål, tre nya poäng och fortsatt grepp om ligan. Det är trevligt att vara juventino för tillfället.
Första halvlek
Efter 58 sekunder leder Juventus hörnstatistiken med 2-0. Inledningen ökar min redan optimistiska inställning till matchen, och jag börjar förvänta mig en smärre utskåpning. En sådan får jag också se. Juventus attackerar furiöst mot ett passivt Lazio som har stora problem att nå fram till mittlinjen. Lagen spelar i två helt olika tempon och Juventus hinner både attackera bollhållaren, markera passningsalternativen och täcka upp ytorna. Man vinner därtill alla närkamper och andrabollar. Målen döjer, men spelmässigt är det kross och inget annat.
Ju längre halvleken lider, desto fler och öppnare blir Juventus målchanser. I minut 27 är Pepe helt ren i straffområdet, men Marchetti gör en bra räddning. Tre minuter senare gör han ändå 1-0 via ett fenomenalt mottagning/volley-avslut på en lika fin passning från Pirlo. Därefter tvingar Vidal Marchetti till en jätteräddning med sitt lobbförsök från 60 meter. Marchettis nästa räddning, den här gången på ett närskott från Quagliarella, är så överjävlig att jag inte ens tänker försöka beskriva den. Juventus hinner med ytterligare ett halvdussin chanser innan Lazio noterar sitt första avslut mot mål - en klinisk nick av Mauri som Buffon är helt chanslös på. Lagen går till pausvila med varsitt mål och det känns inte särskilt rättvist.
Andra halvlek
Den här gången dröjer det nästan 70 sekunder innan Juventus har fått två hörnor. Förseningen är dock acceptabel, då Lazio trots allt hade avsparken.
Matchen följer ungefär samma mönster i andra halvlek som i den första. Juventus spelar sig ganska problemfritt över planen, men skapar inte lika många klara målchanser. Inläggen går till Marchetti och väggpassningarna i mitten fastnar på väg in i straffområdet. Halvlekens bästa chans har Lichsteiner på en intelligent lobbpassning från Vidal, men han missar bollen i ivern.
I 82:a minuten får Juventus frispark en bit utanför straffområdet. Del Piero, som ersatt en för dagen svag Vucinic, ställer sig vid bollen. En spark senare formligen exploderar arenan. Del Piero springer runt som en vettvilling. Buffon ser än mer galen ut. Conte kastar sig i famnen på alla han kommer åt, och publiken ser ut som ett svart stormande hav. Jag kan inte bestämma mig för vad som är vackrast - målet eller kaoset på arenan. Som tur är behöver jag inte välja utan kan njuta av båda delarna.
De avslutande minutrarna blir smågriniga, och irritationen tycks smitta av sig på domaren som lite onödigt visar ut både tränare Reja och inhopparen Kozak i Lazio.
När slutsignalen går ser jag Del Piero och Buffon jubla tillsammans. För fem år sedan spelade de i serie B mot lag som Ancona och Frosinone. Nu har de tagit Juventus till Champions League och om några veckor kan de vara ligamästare. Det känns riktigt riktigt stort.
Bäst: Pirlo var magisk. Slog han en enda passning fel uder matchen?
Sämst: Inläggen var inget vidare. Vi hade knappt ett enda avslut på våra femtinitton inlägg - Lazio gjorde mål på sitt enda. En dag som denna är det en detalj man kan leva med, men det vore trevligt om vi fick se en förbättring unde de återstående sex matcherna.
