Reflektioner efter matchen
När man vänder underläge till seger med 3-1 trots en svårt skadedrabbad trupp finns det mycket positivt att ta till vara på, även om motståndet heter Cesena.
Alessandro Del Piero - Gammal är äldst.
Jag skrev redan innan matchen att Del Piero skulle vara bra. Det är han alltid när förutsättningarna inte är det. Igår tog han sitt ansvar och visade vägen för sina tvivlande medspelare. Man kunde inte annat än njuta när han tog steg som förde minnena tillbaka till hans ungdomliga dagar. Visar samma kyla som alltid från elva meter och står för sin hittills bästa match för säsongen. Gammal är äldst och kaptenen har tystat kritikerna för minst hundrade gången.
Frederik Sørensen - Vilken debut!
Låt oss hålla fötterna på jorden. En lyckad debut mot ett bottenlag i Serie A gör honom inte till någon ny Simon Kjaer men det finns onekligen potential. Dansken som lånats in från Lyngby i danska andradivisionen kastas rakt in i hetluften utan att visa tecken på nervositet. Han spelar istället lugnt och behärskat och visar prov på fin känsla i fötterna. Vi slipper förhoppningsvis se honom från start fler gånger i år men Marotta ska definitivt köpa loss honom helt. Låna ut honom till en klubb på den nedre halvan av tabellen och låt honom stå på tillväxt där den kommande säsongen.
Alberto Aquilani - Kvar för att stanna
Blicken för spelet, det tunga skottet och den säkra bollbehandlingen är på sin plats. Aquilani är registan som vi sökt efter under flera år och håller redan på att växa ut till en av lagets absolut viktigaste pjäser. Slår sällan bort passningar och håller sig ständigt rörlig för att vara spelbar för sina lagkamrater. Kompletterar samtliga innermittfältare på ett utmärkt sätt där framför allt Felipe Melo stormtrivs med en mer passningsskicklig mittfältare vid sin sida. Marotta kan redan dra av 16 miljoner € från sommarens budget och göra lånet permanent.
Fabio Quagliarella - Fortsätter att leverera
Jag var en av de största kritikerna till köpet av Quagliarella i somras. Jag har alltid ansett att han är en ojämn spelare som lever på sin förmåga att göra sinnesjukt snygga mål. Efter 10 spelade omgångar har jag redan börjat äta upp mina ord. Quagliarella är nu uppe i fem stycken mål där flera av dem varit oerhört viktiga. Han jobbar hårt för sina lagkamrater både med och utan boll och är farlig med både fötterna och huvudet. Den mest givna anfallaren vi har just nu.
Claudio Marchisio - Vår nya fanbärare
Bra på allt utan att vara bäst på något. Marchisio är ett praktexemplar på en fotbollsspelare utan några tydliga spetsegenskaper. Han är inte särskilt snabb, har ingen magisk passningssfot och är heller inget fysiskt praktexemplar. Han har lite av varje och utnyttjar det till max. Jobbar stenhårt i defensiven, står för viktiga mål och assists och eldar på sina medsspelare. Det spelar ingen roll om man sätter honom på kanterna eller i mitten. Marchisio gör alltid ett bra jobb. Var det någon annan än jag som fick gåshud när han drog på sig kaptensbindeln när Del Piero klev av?