Säsongsbetyg 2011/12 – Anfallarna och tränaren
Sist men inte minst är det dags för lagets offensiva krafter, anfallarna, och tränare Conte att betygsättas. Hur ser säsongsbetygen ut för dessa mästare?
Mirko Vucinic – 7.5
I de bästa stunderna har Mirko varit fullständigt briljant. I andra stunder raka motsatsen. Vucinics betyg blir kanske inte lika lysande som många andra spelares, men jag är säker på att han kommer höja sig avsevärt med tiden. Det ska tilläggas att Vucinic trots allt gjorde flera riktigt bra insatser under säsongen, och hade samtidigt stor otur med stolp- och ribbträffar. Men när det som mest krävdes så klev han fram, och satte bland annat det avgörande målet i Trieste som tog scudetton hem till Turin. I en något blek och oteknisk offensiv, var Mirko den enda brytpunkten. Den som stack ut. 9 mål och 11 assist är ändå inte fy skam. Till nästa säsong är det dags att sätta i ännu en högre växel.
Alessandro Matri – 7
Inledde hösten magnifikt, och bar lagets offensiv på sina axlar under första halvan av säsongen. Därefter stagnerade formen något, men snygge Matri gjorde ändå en bra säsong i helhet. Nätade tio gånger, vilket konstigt nog räckte till att vinna den interna skytteligan. I en lagmaskin där alla turades om att göra mål, så drog Alessandro det längsta strået och gjorde allra flest. Det får ändå ses som en bedrift, med tanke på att han ofta förpassades till bänken på grund av rotation. Frågan är om Matri har Contes förtroende även nästa år, eller om han kanske rentav är på väg att lämna Juve. Hur det än ligger till, tack för en bra säsong Alessandro!
Fabio Quagliarella – 6
Med tanke på förra årets fruktansvärda knäskada så var det inga större förväntningar på Quagmire. Ändå blev man lite besviken på Fabios säsong. Visst var han godkänd, och man får inte glömma att han ändå lyckades göra fyra mål, men personligen hade jag velat se mer. Jag hade velat se hans typiska spektakulära drömmål som han bjöd oss på förra hösten. Jag hade velat se hans teknik, hans målfarlighet, hans briljanta spelförståelse. Tyvärr blev det inte så mycket av det. Men men, fyra mål är fyra mål. Och framför allt fyra mål som hade stor betydelse för den scudetto vi vann. Nya tag nästa säsong, Quag!
Marco Borriello – 5.5
Vem kunde tro att "reserven" Marco Borriello, som plockades in för att bredda truppen, skulle gå och bli ordinarie mot slutet av säsongen? För så var det. Marco Borriello fick ett stort förtroende av Conte, och spelade i princip match efter match under slutspurten. Två mål lyckades han mäkta med, varav ett var hyperviktigt. Dessutom levererade han fyra assist. Visst inledde han sin tid i Juve uruselt, med rejält dåliga matcher, men mot slutet lyckades han ändå göra några bra insatser. Ändå faller han lite på mållinjen, och får tyvärr ett något underkänt betyg.
Alessandro Del Piero – 10
Man kan säga vad man vill, men jag kan inte tillåta mig själv att sätta ett annat betyg än 10 på Alessandro Del Piero. Med just 10 på ryggen har han frälst oss under 19 säsonger. Han har gett sitt yttersta för sin dam. Och årets säsong var inget undantag. Ett spektakulärt mål mot Roma. Mål mot rivalerna, antagonisterna Milan och Inter. Ett magiskt, vitalt, livsviktigt frisparksmål mot Lazio i den 83:e minuten. Vad mer kan man begära av en 37-åring? Vad mer kan man begära av Alessandro Del Piero? Ingenting. Hans jobb med den gamla damen är tyvärr slutfört. Han var med och sydde ihop det som var kvar av henne efter Calciopoli, släpade henne med sig tillbaka till denna punkt. Och efter ännu en säsong präglad av lojalitet och kärlek så är han nu redo att lämna henne vidare till nästkommande krafter. Att han fick lyfta den trettionde scudetton i sin sista match inför hemmapubliken, var ett otroligt slut som inte ens världens bästa regissörer skulle kunna skapa tillsammans. Mer perfekt kunde det inte bli. Tack Alessandro för det du har gjort i år, och under alla 19 år. Det finns bara en kapten.
L’allenatore: Antonio Conte – 10
Det är omöjligt att med ord beskriva det jobb som Antonio Conte har gjort denna säsong. Han har vänt på ett sjunkande skepp, ingjutit självförtroende och vinnarmentalitet i ett deprimerat losergäng, och transformerat ett gäng virriga, nervösa spelare till blodtörstiga, vrålhungriga monster. Han har byggt en lagmaskin med ett ogenomträngligt försvar, ett ramstarkt mittfält och en grinta från en annan galax. Spelidén finns där, lagmoralen finns där, nu gäller det bara att satsa på kvalitet för att sedan sikta mot ännu högre höjder. Utan honom hade vi inte kommit någonstans. Juventus är campione dell'Italia 2011/12 och det är till största delen Antonio Contes förtjänst.
Än en gång, grattis alla juventini till den trettionde ligatiteln. Det skrevs historia den 13 maj, en dag vi aldrig någonsin kommer att glömma!
