Tre ögonblick med Del Piero
14 maj 2003, 18 maj 2008 och 5 november 2008 - tre datum som definerar spelaren, artisten och människan Alessandro Del Piero.
Med åtskilliga månader kvar av Del Pieros sista säsong kan det tyckas lite tidigt att skriva hyllningsartiklar. Men att ta farväl av en så fundamental spelare är ett digert arbete, och det är lika bra att börja redan nu. För min del finns det tre ögonblick som bättre än några andra definerar Del Pieros karriär och person.
14 maj 2003: Del Piero tar emot bollen i utkanten av straffområdet och driver den mot Real Madrids mästerförsvarare Hierro. Sedan förflyttning åt höger, skottfint, ny förflyttning till höger, skott och 2-0. Det ser så enkelt ut och det är så tekniskt fulländat och intelligent att man vill gråta. Hierros uppgivna gestalt säger allt - en stor stolt spelare som inser att han mött sin överman och besegrats. Jag har sett målet hundra gånger, men ser ändå alltid om repriserna. Ingen spelsekvens sammanfattar spelaren Del Piero bättre.
Se klipp: www.youtube.com/watch?v=t6V7qJ-Sgxw&feature=related
(Målet kommer 0,18 in på klippet, men det tål sannerligen att ses i sin helhet)
18 maj 2008: Inför säsongens sista match mot Sampdoria toppar Del Piero, Trezeguet och Genuas Borriello skytteligan på 19 mål vardera. Vare sig Juventus eller Samp har något att spela för, så kampen om skytteligatiteln tillåts stå ensam i fokus. Del Piero tar enam över ledningen när han gör sitt 20:e mål redan i den sjunde matchminuten. Tio minuter senare ordnar han dessutom en straff och har som straffskytt möjlighet att skaffa sig två måls försprång mot sina konkurrenter. Men han tar den inte. Istället lämnar han över bollen till Trezeguet i ambitionen att dela skytteligatiteln med sin anfallskollga. I en allt mer girig och självisk fotbollsvärld är det en ganska fantastisk gest. Under andra halvlek rivs Del Piero ner en andra gång i straffområdet, och den här gången förvaltar han straffen själv. När matchen tar slut har Del Piero vunnit skytteligan i serie B och serie A säsongerna efter varandra. En nog så stor idrottsprestation, men människan Del Piero lyser klarare än skyttekungen den här eftermiddagen.
5 november 2008: Del Piero gör båda målen när Juventus besegrar Real Madrid på Bernabeu. När han under tilläggstid byts ut mot De Ceglie tar den kunniga Real-publiken tillfället i akt att hylla en stor artist. Att föräras en stående ovation på bortaplan är få förunnat, och säger mycket om den status och respekt Del Piero har tjänat ihop under åren.
Se klipp: www.youtube.com/watch?v=aLX8F255syo
Epoken Del Piero har innehållit det mesta man kan tänka sig i form av både framgång och motgång. Rent sportsligt finns naturligtvis inget större än en VM- och Champions League-titel. Men efter de senaste årens anklagelser, förnedring, fråntagna mästerskap, degradering, drunkningsolyckor, självmordsörsök, misslyckanden och fiaskon skulle en ligatitel i maj nästa år slå ut allt vi har upplevt tillsammans med Del Piero känslomässigt och mänskligt. Det ensamt borde motivera alla inom klubben att prestera på topp den här säsongen.
