Juventus - Inter2 - 0
Efter Juve 2 - 0 Inter: Ormen är död!
Igår kom Juves stora nemesis Inter på besök. Efter två diametralt olika halvlekar kunde den gamla damen lämna arenan som vinnare. Något som kändes ganska osannolikt i halvtid.
En ”Dr. Jekyll och Mr. Hyde”-prestation som räckte hela vägen
Jag var nog inte ensam om att känna mig smått uppgiven efter dom första 45 minuterna. Det var en sån där håglös insats som vi tyvärr vant oss vid nu för tiden. Det var inte så att Inter totalt dominerade, men dom skapade tre ganska heta chanser och borde väl egentligen tagit ledningen på någon av dom. Och då hade det förmodligen varit ett annat ljud i skällan denna ljuvliga måndag. Men det krävs lite tur för att vinna en stormatch också. Även om Dumfires inte är en forward så gör han mål 95 gånger av 100 på läget han får i slutet på första. Men nu studsade bollen rätt och Juventus kunde gå in i pausvilan med ett kryss istället för ett mål i röven.
Vad som hände där inne i omklädningsrummet låter jag vara osagt, men att Juve kom ut som ett helt annat i lag i andra halvlek är ett faktum. Det fanns en annan energi, en vilja att faktiskt göra något av den här matchen. Och det dröjde inte länge innan den nya inställningen också gav resultat. Sju minuter för att vara exakt. Sen bestämde sig Kostic för att bolluslingen bara ska in. Han vänder bort Barella långt ner på egen planhalva och transporterar bollen hela vägen till Inters straffområde, i full fart mind you. Väl där behåller han lugnet och hittar en framstormande Rabiot som oerhört skickligt styr bollen mot det bortre hörnet och in i mål. Magi. Och den skönaste 1-0 ledningen på länge. Efter målet känns det som att luften går ur Inter och Juventus tar över kontrollen mer och mer. Juve får ett bortdömt mål efter en hörna och prickar senare stolpen medan Inters anfallsförsök ofta slutade vid just försök.
Början på något stort?
Jag nämnde det i min införrapport och Cmore studion var inne på samma spår; en match av den här digniteten kan mycket väl vända en säsong. Segern innebär så mycket mer än tre poäng. Den innebär att man kan lägga inledningen av säsongen bakom sig och blicka framåt, uppåt. Den innebär också en rejäl boost för självförtroendet och garanterat god stämning i klubben, i alla fall fram tills matchen mot Hellas på torsdag. Det ska inte underskattas, det är ju inte så att det har varit en klang- och jubelfest på Continassa den här säsongen.
Med Chiesa, Pogba och Di Maria på väg tillbaka och en formkurva som pekar stadigt uppåt blåser det helt plötsligt andra vindar runt vår gamla dam. Det är nästan så att man vågar tro på det här igen. För första gången på jag vet inte när har Juve plockat fyra ligavinster i rad och klättrat om självaste Inter i tabellen. Bara det är något att fira. När vi summerar insatsen i vår kanske vi ser tillbaka på den här vinsten som ett av säsongens mest avgörande ögonblick. Lite som den där derbysegern mot Torino förra gången Allegri styrde skutan. Men då gäller det att vi håller i det här hela vägen till VM. Två matcher kvar, det är långt ifrån omöjligt.
Hatten av till Kostic
Han har haft det lite kämpigt hittills. Det är inte så att han har varit dålig, men han har sett ganska begränsad ut i sitt spel. Det har liksom inte riktigt lossnat, vilket inte är så konstigt i och med att han nyss bytt klubb, liga och land. Men det har varit frustrerande. Kostic är en av få offensiva vapen som inte skadat sig (än) vilket gjort att han har spelat nästan varje match, ofta utan att göra något större avtryck.
Men avtrycket han gjorde igår var däremot gigantiskt. Två (nästan tre) assist, ett skott i stolpen och en allmänt gedigen arbetsinsats längs hela vänsterkanten. Om han kan fortsätta på det här sättet kommer Allegri ha lyxproblem när han ska ta ut elvan efter VM.
Spelarbetyg
Szczesny - 7
Hade inte överdrivet mycket att göra men räddar Martinez friläge vid 1-0 vilket var matchavgörande.
Cuadrado - 6.5
Gör en ganska bra första halvlek men försvinner lite i andra. Mycket beroende på Kostics show på andra kanten.
Danilo - 7.5
Det finns inte mycket den här mannen inte kan. Nu visar han sig vara en mittback som kan klara av dom flesta motståndarna på ett utomordentligt sätt.
Bremer - 7
Mittback hela vägen ut i fingerspetsarna. Som gjord för att leda den här backlinjen dom kommande åren.
Sandro - 6
Gör inte mycket väsen av sig vilket får ses som positivt då han har en tendens att bjuda på baklängesmål lite titt som tätt.
Locatelli - 7
Har hittat formen. Gör ännu en stabil insats på mitten, även om hans kollegor glänste ännu starkare för dagen.
Fagioli - 7.5
Nicolo är här för att stanna. Till skillnad från Miretti som behöver lite tid att växa kan Fagioli komma in och leverera på en jämn nivå direkt. Mål mot Lecce, en bra insats mot PSG och mål igen mot Inter. Vilken dröm för en Juvekille som honom.
Rabiot - 7.5
Adrien for the win! Den bespottade fransosen har en tendes att dyka upp lite som gubben i lådan och bidrar med ännu ett vitalt mål för Juve.
Miretti - 6
Kom inte riktigt in i matchen men visar fina intentioner.
Kostic - 8.5
Planens gigant, framförallt i andra halvlek där han låg bakom i stort sett allt som Juve skapade framåt. Kul för serben som haft det lite småtungt i inledningen.
Milik - 5.5
Osynlig vilket är en dålig egenskap för lagets enda forward.
Chiesa och Di Maria inget betyg då dom spelade för kort tid för att utvärderas. Men det är alltid kul att se dom på planen, det ska dom ha.