Gästkrönika: Har Italien fått en ny anfallsstjärna?
När Sassuolo i söndags besegrade Atalanta med 2-0, så var det nog även en del juventini som drog på smilbanden. Detta då Simone Zaza och Domenico Berardi, båda delägda av Juventus, gjorde mål. Dessutom var det Luca Marrone, även han Juve-ägd, som assisterade två gånger om. Men den som sticker ut mest av dessa tre är Berardi, den yngsta ur trion.
Berardi, född 1994, gjorde sig ett namn redan förra säsongen i Serie B, där han stod för elva mål och sex assist på 37 matcher. Redan då jagades han bland annat av engelska toppklubbar som Manchester City och Liverpool. Till slut blev det däremot Juventus som drog det längsta strået och köpte loss halva ägandet av supertalangen från Cariati i södra Italien. Och det är först i år som han har visat upp sig inför den breda massan. Sju mål har det blivit på nio spelade matcher. Lika många som Carlos Tevez och Rodrigo Palacio, och två fler än högt rankade spelare som Antonio Cassano och Gonzalo Higuain. Ett imponerande facit, som blir än mer imponerande om man tar i beaktande att Berardi var avstängd i de tre inledande matcherna för säsongen, efter att ha bråkat med Livorno-målvakten, Vincenzo Fiorillo, under en Serie B-match förra säsongen.
Trots sitt fina målfacit så är "Mimmo", som han kallas, ingen utpräglad måltjuv eller prima punta. I Sassuolo spelar han oftast på en av kanterna i ett tremannaanfall. Sättet han kombinerar sin 185 centimeter långa kropp med ett fantastiskt driv med bollen gör honom mycket svårfångad. Han närmast flyter förbi motståndarna på ett sätt som får en att tänka på en Kaká i sina bästa dagar. Lägg därtill teknisk skicklighet, näsa för mål och en vänsterfot av guld, som även gör honom till en mycket vass frisparksskytt, så inser man att denne unge man har det mesta i sitt register. Det är ingen överdrift att anse att Berardi är något utöver det vanliga.
Självklart finns det även en vacker historia om hur Berardis fotbollskarriär tog fart på allvar. 2010 var året. Vid den tidpunkten var Domenico sexton år gammal och en stor supporter av Inter. En dag besökte han sin bror, Francesco, på dennes universitet och började av en slump spela fotboll med några av broderns vänner. En av dem blev så pass imponerad att han tipsade Sassuolos assisterande Primavera-tränare, Luciano Carlino, som sedan bjöd in "Mimmo" för ett provspel. Väl där tog det inte speciellt lång tid innan såväl Carlino som Sassuolos Direttore sportivo övertygades av hans talang.
"Vid den tidpunkten lämnade Domenico oss alla mållösa. Han var ett fenomen. Jag väntade inte ens en dag innan jag frågade min sportdirektör om vi kunde värva honom. Tjugo minuter räckte. Han tog mig åt sidan och sa till mig att jag hade rätt och att han var bäst av dem alla", har Carlino berättat för Tuttosport.
"Han har en otrolig hunger. Jämfört med de andra duktiga unga spelarna som jag har sett så var Domenico mer beslutsam och inte lika bortskämd som de andra kan vara. Ur en teknisk synvinkel behövde man bara se honom skjuta tio skott och göra tio mål, alla i krysset. Han har en vänsterfot som gör honom kapabel till att göra mål från alla positioner. Hans känsliga bollberöring och förmåga att skära inåt i planen med hög fart gör att han påminner mig om Arjen Robben", fortsatte Carlino. Stora ord, minst sagt.
Drygt två år efter att Berardi följt med sin bror till universitetet debuterade han i Sassuolos A-lag, och ännu ett år senare, sommaren 2013, värvades han som bekant av de regerande mästarna, Juventus. En saga. En mycket vacker sådan.
Den stora frågan är om denna saga kan få ett lika vackert slut, något som alltid är svårt att sia om när det kommer till unga lovande spelare. Känslan är dock att han kan gå riktigt långt. Att han kan bli en framtida italiensk anfallsstjärna. En Alessandro Del Piero. Eller en Roberto Baggio. Visst är det tidigt att nämna Berardi i samma mening som sådana spelare, men med tanke på att han redan vid 19 års ålder visar upp ett så pass brett fotbollsregister och även gör poäng så ser jag en mycket ljus framtid för honom. Man brukar kalla unga talanger för oslipade diamanter. När det gäller Berardi skulle jag däremot säga att han är ganska välslipad redan nu. Det mesta talar för att han efter säsongen köps loss helt och hållet av Juventus. Redan i år har han, på sätt och vis, hjälpt "La Vecchia Signora" i Scudetto-striden, då han för ett par veckor sedan satte käppar i hjulet för Roma med sitt 1-1-mål i den 94:e minuten.
Kanske får vi se honom göra likadant nästa säsong, fast iklädd en svartvit tröja istället för en grönsvart.
