Lazio - Juventus
Inför Copa Italia semifinal 2
Just nu känns det mest som att jag vill att den här säsongen ska vara över. Det är svårt att hitta entusiasm i supporterskapet just nu. Jag behöver en nystart och jag tror många känner likadant. Men en titel hade i alla fall varit ett litet plåster på såren som Allegris negativa fotboll har lämnat. Den gamla damen sitter i förarsätet inför returen mot Lazio, klarar Jhon att ta sig hela vägen till finalen?
”Nu är det inte tid att exprimentera”.
Det var Allegris ord för ett par matcher sedan. Och det efter en katastrofal period med dålig fotboll och dåliga resultat. Jag ställer mig frågande till citatet. Om det inte är nu när laget är sämre än på mycket länge en tränare borde hitta på något så vet jag inte när han ska göra det egentligen? Han är som en envis tvååring som försöker trycka en fyrkantig kloss genom ett trekantigt hål. Det bara ska gå! Och om det inte går så försöker vi igen och igen och igen tills själva hålet ger upp och släpper igenom klossen. Trots att det är fysiskt omöjligt. Jag kan inte mycket om att leda ett lag eller leda människor överhuvudtaget. Men jag vet att ett passivt ledarskap har en tendens att smitta av sig neråt i leden. Att en brist på förändringar när det blåser motvind kan ta bort gnistan och glädjen i en grupp. Jag tror att det är precis det som har hänt Juventus under den andra halvan av säsongen. Oviljan att spela mer än två offensiva spelare samtidigt, oviljan att gå ifrån en utdöende taktik och oviljan att agera har nästan paralyserat truppen. Jag förstår att det känns ganska hopplöst när du sitter där med din fyrkantiga kloss och tvingas dunka den mot det trekantiga hålet när allt du vill är att försöka med något annat. En annan lösning. Det är inte garanti att det gör någon skillnad, men att se någon försöka kan åtminstone inge lite mod. Lite hopp. Men nej, nu är det inte tid att exprimentera.
2-0 i ryggen.
Första mötet var en av få ljusglimtar under den här nattsvarta perioden. Man spelade ganska bra mot ett svårt motstånd och fick med sig ett positivt resultat från hemmamatchen. Nu finns det två vägar att välja; antingen spelar man på samma sätt och försöker döda matchen, eller så slår man vakt om sin ledning och hoppas att den håller tiden ut. Jag vet i alla fall vad jag skulle föredra. Vad Mister Max tänker vet jag inte, men något säger mig att han lutar åt det andra hållet. Vilket hade varit fine om vi hade haft ett kvickt och flytande kontringsspel att luta oss tillbaka på. Men det har vi tyvärr inte. Spelarna hamnar för lågt ner i planen och det krävs för många passningar för att komma in i farliga områden. Att alltid spela med ryggen mot mål är inte det bästa receptet för att skapa ett kontringsspel som kan skada motståndarna. Visst, en stunds briljans av Chiesa eller Yildiz kan låsa upp det. Men det är också mycket att kräva då en spelare har varit ur form sedan omgång två, och den andra nyss fyllt 18 år. Juventus har en spets som Lazio saknar, men den kan också neutraliseras ganska enkelt då den består av två-tre spelare. Frågan är om det är kollektivet Lazio eller Juves individualism som vinner slaget imorgon?
En final är alltid en final.
Oavsett hur opepp jag är på den här säsongens gråa upplösning så vet jag att det kommer tändas en liten låga om Juventus tar sig till en final. Det är den typen av match där det inte går att inte bry sig. En titel hade sminkat den här svettiga grisen till säsong åtminstone hyfsat. Det hade gett spelartruppen lite självförtroende och en boost inför 24/25. Coppan har spottat upp sig rejält sedan 00-talets eftertanke till turnering och att vinna hade varit en prestation oavsett vilka lag man har mött på vägen. Det hade också gett en legendarisk Juventustränare ett fint avslut på en totalt misslyckad andra sejour i klubben. På ett sätt är det orättvist att Allegris tid i klubben har svärtas ner så otroligt mycket dom senaste tre åren. Det han gjorde dom första fem åren är inget annat än spektakulärt. Men det är dags att gå vidare nu, det hoppas jag att alla inblandade inser. Så låt honom go out with a lil bang.
