Juventus-Fiorentina 1-1
30 minuter underhållning, 1 timme ZZZZZZZZZ, 1 sekund Gomez.
Fiorentina inleder matchen med absurt hög press på Juventus uppspel. "Det där borde kosta i längden", säger jag högt för mig själv, och i spelminut 3 skickar Vidal mycket riktigt in bollen i Fiorentinamålet. Trots det fortsätter Fiorentina pressa högt - vid några tillfällen med så många som fem spelare på offensiv tredjedel av planen. Juventus spelar sig oftast ur pressen utan några större problem och skapar under de första 25 minutrarna hyggliga målchanser nästan varannan minut. Men även Fiorentina skapar en del chanser. Isla och Caceres envisas med att slå omdömeslösa passningar från högerkanten mot miten av egen planhalva, och jag känner mig orolig varje gång. Dessutom känns backlinjen Caceres/Ogbonna/Chiellini som en enda röra, och de lyckas få Matri att se ut som en storspelare.
Efter 25 minuter underhållande vilda västern-fotboll lugnar matchen ner sig. Jämfört med inledningen går den sista timmen sövande långsamt. Pizarro lyckas i mitten av första halvlek genom några småfula efterslängar få sin landsman Vidal ur balans, så pass at jag börjar oroa mig för ett rött kort. Men Vidal lugnar ner sig, gör en utmärkt match och är förutom målet i den tredje minuten nära att näta två gånger till, båda gångerna på nick. Det som inte händer kring Vidal under slutet av den första halvleken är nästan inte värt att nämna överhuvudtaget.
Under den intensiva matchinledningen är det Juventus som dominerar spelet, med bra rörelse och mycket spel i djupled. Därefter tar Fiorentina över matchen och väljer att hålla i bollen under långa spelsekvenser - känslan är att man är nöjda med resultatet och vill att klockan ska gå. Pizarro och Valero har nog bollen lika mycket som alla våra mittfältare och anfallare tillsammans under den andra halvleken, som för övrigt är dötråkig att titta på.
Till råga på allt tillåts dessutom Gomez göra 1-1 efter tre ganska stora misstag från svartvita spelare:
* Pogbas krångliga och onödiga passning till Marchisio i mittcirkeln kostar oss bollinnehavet.
* Ogbonna reagerar för långsamt när spelet vänder och ligger för högt i position.
* Buffon överger sitt eget mål för att jaga efter bollen långt ute i straffområdet.
Tre fall av dåligt/långsamt beslutsfattande i samma spelsekvens känns som två för många, och sur som en citron väljer jag att inte njuta av Gomez avslut ett endaste dugg - trots att det är klass rakt igenom och att jag egentligen borde stå upp och applådera i vardagsrummet. Jag gillar ju egentligen Fiorentina, och jag hoppas verkligen att Gomez får vara skadefri nästa säsong för det är en briljant spelare. Så skicklig och så tysk!
Målet genererar ingen uppryckning från Juventus sida, snarare får man vara glada över att Fiorentina inte gör 2-1, då de lila dominerar även under slutminutrarna. Nu väntar en spännande retur i Florens nästa vecka, förhoppningsvis med svartvita spelare som engagerar sig mer än i en halvtimme.
Bäst i Juventus:
Chiellini och Vidal, i den ordningen.
Sämst i Juventus:
Många om budet, men Ogbonna gör alldeles för många fel för att spela mittback och får titeln, tätt före stackars Isla som det formligen glänser dåligt självförtroende om. Attitydmässigt var matchen ett lågvattenmärke för Contes Juventus - är våra spelare verkligen inte mer taggade än såhär över möjligheten att få spela en Europeisk final på hemmaplan...?
