Juventus-Monaco 1-0: Fördel Juve inför returen
En bra första halvlek, en ganska tråkig andra halvlek och en straffbedömning i fokus efter matchen.
Juventus vinner mot Monaco med 1-0 i en match med dubbla identiteter. Kreativ och frisk satsning i första halvlek. Ganska statiskt spel i andra halvlek.
Första halvlek
Matchen inleds med halvchanser i båda riktningarna under de första minutrarna. Monaco skapar den absolut bästa chansen när Carrasco tillåts avsluta mitt i straffområdet, men Buffon gör en bra räddning. Under de första 20 minutrarna är Monaco det bättre laget och framför allt är det nämnde Carrasco som skapar väldigt mycket problem från sin vänsterkant. Högra sidan av den offensiva planhalvan tycks däremot inte intressera Monaco ett enda dugg. Kanske för att Carrasco är lagets skickligaste djupledsspelare, men också möjligen för att man hittat en svaghet i Juveförsvaret där Lichsteiner är den spelare som oftast går bort sig ofensivt.
Under den andra delen av halvleken är det Juventus som driver Monaco på defensiven och som skapar halvlekens farligaste cahnser. Marchisio når Tevez med en fantastisk lyftning, men Tevez får bara iväg en fösning mot mål. Matchens spelmässiga höjdpunkt kommer i första halvlekens sista minut. En absolut mästerlig utsida av Tevez följs av en precis lika mästerlig mottagning av Vidal. Hela det skickliga Monacoförsvaret är utmanövrerat på två tillslag och det är så vackert att man vill gråta. Vidal har ett tredjedels fotbollsmål att avsluta i, men skickar bollen långt över mål till vild förtvivlan. Synd på så rara ärtor, som det brukar heta.
Andra halvlek
Den andra halvleken är markant sämre och händelsefattigare än den första. Monaco har ett väldigt bra kontringsläge efter en Juventushörna (avskyr när vi får hörna - hade nästan föredragit att vi fick byta dem mot inspark). Kontringen havereras dock av en undermålig sistapassning som tvingar inbytte Silva att avsluta ur väldigt dålig vinkel.
Minuten senare får Juventus straff. Att Morata rivs ner är uppenbart, liksom att Carvalho uppträder förbluffande korkat och orutinerat och ska ha gult kort (domare helt befriade från fingertoppskänsla delar ibland ut rött kort för den typen av förseelse). Att den första kontakten med Morata inträffar utanför straffområdet går tydligt att se med tillgång till reprisbilder (en lyx som domaren inte förfogar över). Om man sedan anser att Carvalho fullföljer neddragningen av Morata är en bedömningsfråga, men jag tror jag har majoriteten med mig när jag säger att frispark hade varit mer korrekt. Som helhet är situationen en närmast övertydlig illustration av varför man definitivt inte vill vara fotbollsdomare.
Oavsett kvaliteten på domslutet - Vidal skickar upp bollen mycket propert i vänstra krysset och Juventus leder med 1-0. Så långt har matchen varit intensiv och intressant. Efter målet flyttar Juventus ner spelet en aning. Matchen förvandlas till ett ganska statiskt ställningskrig, och bortsett från några långskott och byten händer nästan ingenting under den sista halvtimmen. Juventus lämnar planen uppenbart nöjda med ett resultat som bör ge mycket goda chanser till avancemang efter returen.
Eftersnack
Monaco-tränaren Jardim lär efter matchen ha kommenterat den som en "stor orättvisa" - ett uttalande som går att förstå med tanke på hur avgörande straffbedömningen kom att bli. Samtidigt tycker jag Juventus är det bättre laget under större delen av matchen. Ska bli intressant att se hur Monaco hanterar returen, då man tvingas skapa något på egen hand och inte bara kan leva på omställningar mot en oförsiktigt attackerande motståndare.
Bäst i Juventus
Chiellini spelade i sitt speciella Champions League-mode och var monumental matchen igenom. Agerandet mot Martial i den 39:e minuten var en av matchens höjdpunkter - rätt placering, lagom mycket kraft och en perfekt avvägd liten åthutning (tydlig, men utan att ställa till någon scen) över fransmannens rop på straff. Mästerligt!
I mitt tycke klart bäst bland de svartvita. Överbetyg även till Bonucci och Vidal.
Sämst
Lichsteiner gör nog bäst i att bara glömma matchen helt och hållet. Oroande formkurva på en spelare som är väldigt viktig och svår att ersätta.
Övrigt
Bortsett från Juve-anfallet i 45:e minuten och resultatet håller jag Deschamps (som har förflutet i båda lagen) närvaro som matchens höjdpunkt. Juventus/Deschamps känns som en oavslutad kärlekshistoria, och jag hoppas att den tids nog får en andra chans.