Lazio-Juventus 0-2
Juventus återvänder från Rom med tre friska poäng efter en slarvig men ganska underhållande match mot Lazio.
Juventus kommer till spel med något som mest påminner om ett sexmannamitfält, men Lichsteiner/Asamoah på kanterna, Vidal/Pirlo/Pogba i mitten och Marchisio som en slags släpande forward. En mycket intressant uppställning, som (om man ska vara efterklok) kanske borde ha spelat CL-kvartsfinal i München. Jag tror inte det var sista gången vi fick se den här formationen.
Lazio kom till spel med nära nog samtliga försvarare på skadelistan, vilket skulle komma att ge tydliga avtryck på planen...
Matchen
Under matchinledningen färdas bollen ganska okontrollerat från kortlinje till kortlinje, med en mängd resultatlösa hörnor som följd. Spelet ser inte särskilt organiserat ut på någon av planhalvorna, och den omedelbara känslan är att det knappast lär stå 0-0 länge till.
Så blir det inte heller. Efter en lång och spelsekvens präglad av smått parodiska felträffar, så svarar Juventus plötsligt för lite gammaldags gediget passningsspel och spelar in bollen till Vucinic i Lazios straffområde. Försvararen Cana reder upp situationen med en klumpig kapning, och straffen är så solklar att hemmaspelarna inte ens bryr sig om att debattera den med domaren. Vidal pangar in bollen utan pardon och ger Juventus ledningen efter bara 8 minuters spel..
Efter ledningsmålet tar Juventus över matchen och skapar mängder av målchanser mot sina dåligt organiserade motståndare. Vidal, Lichsteiner och Marchisio står för matchens finaste anfall i den 16:e minuten, men Marchisios avslut blockeras. Vucinic skapar chanser via en tå på en Pirlo-frispark och genom att få bollen till skänks av Lazioförsvaret i straffområdet. Vidal gör sitt andra mål när han snappar upp en boll som studsar via en Lazioförsvarare. Lite turligt kanske, men med tanke på att Juventus i det läget radade upp målchanser kändes målet inte särskilt slumpartat.
Efter 0-2 kändes matchen stendöd. De ljusblå spelarna såg uppgivna ut och jag ställde in mig på målkalas. Men Juventus slog av på takten och båda lagen brände omsorgsfullt alla sina målchanser. Tekniskt sett svarar Marchisio för matchens främsta prestation i den 56:e minuten, då han med imponerande kraft lyckas sparka en frisparksretur ner i marken och högt högt högt över ribban från bara tre meters håll. [klipp] Notera att tre (!!) Juventusspelare är först fram på returen. Lazioförsvaret var verkligen inte på topp igår!
Matchen slutar 0-2 efter en ganska oinspirerad andra halvlek. Visst skulle man kunna höja laget till skyarna när de vinner i Rom, men i ärlighetens namn krävdes det inga övermänskliga insatser för att slå ett för dagen tröttkört och skadedrabbat Lazio.
Bäst: Tycker Vucinic och Vidal förtjänar beröm. Dessutom är det alltid kul att se Klose. Han må ha sina bästa år bakom sig, men det är en ruskigt klassig anfallare som förtjänar all respekt.
Sämst: Bortsett från den nämnda missen av Marchisio förtjänar Barzaglis egendomliga felbedömning på Edersons inlägg i den 60:e minuten ett omnämnande. Men sett över hela matchen tycker jag ingen i Juventus behöver nämnas under den här rubriken. Det såg ganska stabilt ut över hela linjen.
Med elva poängs ledning är frågan nu inte längre OM utan NÄR Juventus blir ligamästare. Fjolårets obesegrade mästarlag spurtade i mål på 84 poäng och ett snitt på 2,21 poäng per match. Årets upplaga har fyra förluster, men faktiskt ett högre poängsnitt - 2,31 per match. Vi är kanske ingen skyskrapa som Bayern München, men en jäkla bra byggarbetsplats!
