Reflektioner efter Juventus - Livorno 2-0
Juventus besegrade Livorno med 2-0. Här är kvällens reflektioner
Fin offensiv
Äntligen fick man se spelarna dra upp tempot igen! Enligt min mening stod killarna för den bästa matchen i anfallsväg på flera månader. I princip alla på plan var involverade i anfallen och man kom runt på både kanterna och i mitten av banan. Man anföll med kortpassningsspel, inlägg och avslut utanför straffområdet. Är det någonting som jag har efterlyst den här säsongen är det större variation i offensiven och idag fick vi se det. Jag bryr mig inte om att motståndet hette Livorno. Det var oerhört inspirerande att se.
Styrkebesked
Ja, vi mötte som sagt Livorno. På hemmaplan dessutom. Trots det anser jag att spelarna visade prov på rutin och styrka under dagens match. Roma vann igår och förminskade avståndet till fem poäng. Samtidigt har vi returen mot Lyon i Europa League att tänka på. Därför kände jag ändå viss oro för att man skulle gå på halvfart och hoppas på att det skulle räcka. Som tur är slapp vi det. Spelarna tog kommando direkt och ökade avståndet till åtta poäng igen.
Konungens återkomst
Efter sju mållösa matcher fick han äntligen nätet att rassla. Två gånger om till och med. Det första avslutet är helt fantastiskt. Han håller undan en försvarare och skickar upp honom på läktaren med en perfekt förstatouch innan han trycker upp den i nättaket med fel fot. Det andra var en nick som Bardi egentligen borde ha tagit men istället fumlar in i eget nät. Med andra ord ett mål som kännetecknar en målgörare med vind i ryggen. Låt oss i alla fall hoppas det, för är det någon som jag verkligen unnade de målen är det just lejonkungen.
-Är det bara jag som reagerade på att Marchisio valde att passa vid flera tillfällen han hade utmärkta skottlägen precis utanför straffområdet? Jag saknar hans avslut från 2011/2012
-Nog för att Emeghara skapade en del oreda i första halvlek men jag måste ändå säga att vår mittbackstrio känns fräsch fast man blivit intensivt matchade den senaste månaden.
