Casa Lazio: Ungdomssatsningen

När Claudio Lotito, sedan Calciopoli-domarna formellt vid namn Felice Pulici, tog över Lazio bedyrade han att lazialità, bland annat i form av satsningar i de egna leden, skulle bli nyckeln till framgång. Vi tar oss en titt på hur det hittills ser ut.

Tendenser till framsteg
En av de svåraste sakerna för en laziale är att försöka komma över lite information om klubbens yngre talanger. Inte nog med att den officiella hemsidan saknar en engelsk version, hemsidan är även dåligt uppdaterad när det gäller att rapportera om vilka ynglingar som står för fina prestationer, samt vilka som lämnar eller ansluter till Laziolägret.
   Fast det är inte det som är det mest sorgliga.
   Lazio har misskött sin uppgift kapitalt då det handlar om att vårda sina ungdomar. Genom tiderna har Lazio fostrat ett stort antal respektingivande Serie A-namn. Alessandro Nestas primaveralag, ett lag där bland andra Marco Di Vaio ingick, rönte på sin tid lysande framgångar men i slutändan var det ändock bara ”Sandro” som blev kvar när det var dags för a-lagsfotboll. Och det är just detta som har varit och i stor utsträckning fortfarande är det svåröverkomliga problemet för Lazio; tålamod, förtroende och en genomarbetad satsning – allting saknas. Därför är det inte särskilt häpnadsväckande att mängder med talanger har flytt Lazio och blommat ut i andra lag där förtroende har funnits.
   Alltså: rivalklubbarna gräver guld på Lazios självförvållade bekostnad.
   Med Claudio Lotito har egentligen inte heller något nämnvärt hänt. Klubben har alltjämt ingen genomarbetad satsning på talangerna i form av en förbättrad ungdomsakademi, och med Volfango Patarcas adjö – mer om det senare – försvann tyvärr det lilla av det tålamod och förtroende som trots allt fanns i klubben.
   När Delio Rossi skrev på för den ljusblå Romklubben var vi många som hoppades på att ynglingarna skulle börja tas på allvar, men än kan inte våra förväntningar ses som uppfyllda när det kommer till de egna ledens löften. Fast gällande värvningar till klubben finns det tydliga tendenser. På shoppinglistan är de etablerade spelarna strukna medan talangfulla spelare med Valon Behrami i spetsen ansluter i en allt högre takt. Och det bästa är att det inte enbart är högklassiga löften som är menade för a-laget som shoppinglistan innehåller, utan också spelare som står på tillväxt vilket otvivelaktigt tyder på långsiktigt tänkande med allt vad det innebär.

Volfango Patarca och den fule Bruno Conti
Volfango Patarca är ett namn som bör mötas med stor respekt. I 25 år ägnade sig tränaren åt att göra det han gillade allra mest - att arbeta med unga Laziotalanger. Pinzi, Di Canio, Nesta, Di Vaio, Di Biagio...ja, listan kan göras hur lång som helst. När Claudio Lotito steg in i handlingen förändrades dock allt radikalt. Vår legend till ungdomstränare var inte längre önskvärd i klubben, och tilldelades förutsättningar som inte ens han kunde acceptera. Avskedet var lika oundvikligt som tråkigt.
   Numera arbetar Patarca för Serie C-klubben Cisco Roma och Lotito med följe har, såvitt vi vet, ännu inte förmått ursäkta sig för sitt beteende.
   Och sen var det det här med Bruno Conti...
   När Lazios ungdomssektion var i spillror (vilket den i stort sett alltid har varit) steg han fram. Ett stort antal unga örnar lockades över till den andra sidan av staden för att börja träna med Roma. Ett exempel på en spelare som inledde sin karriär i Lazio, men som lämnade för lokalkonkurrenten, är den numera 19-åriga Aleandro Rosi, som vid det här laget har hunnit debutera i Serie A.
   Åt andra hållet då? Det är knappast några Bruno Conti-metoder som vi använder oss av, men visst finns det undantag som bekräftar regeln...
   Den 18-årige anfallaren Pio Crisci har en speciell historia. Han spelade nämligen så sent som förra säsongen i Romas primaveralag (där han inledde karriären) tillsammans med bland andra Stefano Okaka, som att döma av Romasupportrarnas kommentarer kommer att vara bäst i världen inom ett par år. Väl där producerade Crisci hela tretton mål, bara två färre än nämnde Okaka. Ynglingen beskrevs som "en ung Montella" med sin fina teknik och förmåga att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle i straffområdet.
Inför förra säsongen bytte dock Crisci sida av staden, till den "lite finare", som Matteo Sereni skulle ha uttryckt det.
   Ett hattrick i nästa års primaveraderby, tack!

De framstående talangerna
Trots att vår ungdomsakademi är långt ifrån vad vi önskar, finns fortfarande hopp om att vissa spelare skall ta det där extra klivet och utvecklas till fasta a-lagsspelare. De fyra med kanske störst potential, som genom hela livet enbart har representerat Lazio, följer nedan:

Simone Santarelli
Position: Målvakt
Ålder: 17 (1988)
Har, trots sin ringa ålder, visat framfötterna vid ett flertal tillfällen. Redan förra säsongen fick han chansen att delta i träningslägret för a-laget, och medverkade även i årets uppladdning i Österrike samt Norcia. Santarelli beskrivs som vår ledande målvakt med en stor potential att utvecklas. För detta belönades han med en plats i det italienska landslaget säsongen som gick.

Claudio Castroni
Position: Försvarare
Ålder: 19 (1987)
Framstående mittback i primaveralaget som beskrivs som väldigt fysiskt stark, och dessutom med fin bollkänsla. Talangen upptäcktes av den före detta ungdomstränaren Mimmo Caso (förra säsongen i Ternana) som tog honom till Lazio samma år som scudetton bärgades.

Daniele Greco
Position: Mittfältare
Ålder: 18 (1988)
En född ledare som har den kanske viktigaste rollen i primaveralaget. Trots sina blott 18 år på nacken beskrivs den centrala mittfältaren som en väldigt smart och mogen spelare, med den unika förmågan att alltid vara ett steg före alla andra. Vårdar bollen med omsorg och har en matchteknik som också gör honom till en användbar regista. Greco är ordinarie i det italienska landslaget och självklar kapten i Lazio. Han har dessutom fått prova på spel i U19-landslaget, och tränade redan förra året med Lazios a-trupp. I år är han med igen, och spelade senast hela den andra halvleken i 5-0-vinsten mot Berretti. Daniele Greco är sammanfattningsvis, med sina egenskaper och unga ålder, kanske den spelare som har störst potential av alla i primaveralaget.
   Vem som upptäckte honom...?
   Volfango Patarca, såklart.

Lorenzo De Silvestri
Position: Försvarare
Ålder: 18 (1988)
Lorenzo är det löftet som Delio Rossi har visat störst förtjusning över. På sin backposition har han varit en viktig kugge i primaveralaget såväl som i U17-landslaget – där han också har kunnat titulera sig lagkapten. Har sedan förra säsongen fått spela i många av a-lagets träningsmatcher och varit uttagen i flertalet matchtrupper. Det som återstår nu är en Serie A-debut för att få en ordentlig skjuts i det stora steget från ungdomsfotboll till riktig a-lagsfotboll. Värt att säga är också att det är många som håller tummarna för att spelaren blir den ikon som har saknats så mycket alltsedan Alessandro Nestas avsked.

De förlorade talangerna
Det finns en hel del spelare som likt dagens fick sitt genombrott i primaveralaget för ett par år sedan, men som dess har åkt bergochdalbana mellan Serie C-klubbar, Lazios a- och primaveralag. Vissa av spelarna fick till och med chansen att debutera i stora sammanhang. Fabrizio Melara är ett exempel. Spelaren har sedan dess spenderat en handfull säsonger i Serie C1, och nu verkar sagan ta slut då Sambenedattese verkar ha löst spelaren från kontraktet med Lazio.
   Även klubbkamraterna Marco Angeletti och Simone Perugini (Lazios mest framstående målskytt i primaveralaget innan flytten) spenderade de senaste månaderna i "Samb", och Lazio verkar inte ha för intention att ta tillbaka dem.
   Men frågan är om inte hanteringen av Simone Sannibale, central försvarare, är den mest intressanta. Så sent som förra säsongen fick Sannibale träna med a-laget och till och med debutera med två matcher i Intertotocupen. Ynglingen lånades i inledningen av säsongen ut till Serie C1-klubben Salernitana. Rapporter i romersk media skvallrade om att säsongen hade varit riktigt lyckad för Sannibales del, och röster höjdes om att Delio Rossi var intresserad av att flytta upp honom i a-laget redan nu.
   Nu blev det emellertid inte så. Juve Stabia, Serie C1, har istället skrivit ett lånekontrakt och kommer förmodligen att få stor användning av sin värvning. Utav "de förlorade talangerna", besitter tveklöst Simone Sannibale de egenskaper som inbringar störst hopp för framtiden.
   För er som undrar är samtliga spelare ovan födda 1986.
   Ett synnerligen beklagligt exempel på hur det kan gå om man inte vårdar sina talanger är fallet Andrea Russotto, född 1988 och före detta vapendragare med De Silvestri. Russotto spelade också i U17-landslaget, men istället för att vara lagkapten var han den som satt inne på överlägset mest talang, förmodligen är han Italiens största löfte i sin årskull. Men efter att ha hamnat i en omtvistad situation under den period innan Lotito räddade Lazio, lämnade talangen klubben eftersom det inte fanns någon som brydde sig om honom. Efter en tid på drift spelar han i dagsläget för Treviso.
   Visserligen var detta den förra ledningens fel och inte Lotitos, men faktum kvarstår att Lazio har gjort en jätteblunder.

De inköpta talangerna
Ett inslag som vi inte tidigare bevittnat i Lazio är satsningen på att köpa in unga talanger och sedan utveckla dem inom klubben. Ett lysande exempel är makedoniern Goran Pandev, som när han anslöt från Ancona som en del av Stankovic-affären, knappt någon hade hört talats om. Idag är anfallaren en av de högst värderade spelarna i Lazio. Men det finns, utöver Pandev, fler spelare som har potential att utvecklas i Lazio:

Tommaso Berni
Position: Målvakt
Ålder: 23 (1983)
Den U21-meriterade målvakten kommer närmast från Ternana. Han är i Lazio på lån tills vidare, men Lotito har en option att köpa 50 % av honom. Tränar för närvarande med a-laget och har, enligt de romerska tidningarna, imponerat i de träningsmatcher han fått chansen att spela i. Kommer förmodligen att agera tredjemålvakt kommande säsong.

Daniele Buelli
Position: Mittfältare
Ålder: 19 (1987)
Den talangfulle mittfältaren är fostrad i Atalantas ungdomssektion (vilket säger det mesta) och provspelar för närvarande för Lazio, som vill knyta honom till sig. Har fått chansen i flera av de träningsmatcher som Lazio spelat under sommaren, och nu återstår bara att övertyga Atalanta om att släppa honom.

Alberto Quadri
Position: Mittfältare/anfallare
Ålder: 23 (1983)
Tillbringade förra säsongen i Serie C1-klubben Pizzighettone innan det klev klart att han fick packa väskorna och åka till Rom. Quadri är Interprodukt i grunden, men tränar för närvarande med Lazios a-lag och står - enligt rapporterna - och väger mellan en fast plats och en "degradering" till primaveralaget.

Andra spelare som bör nämnas i sammanhanget är Libis Arenas (målvakt) och Mobido Diakitè (mittback), som bägge köpts in under sommaren. Det mesta pekar på att Arenas lånas ut medan Diakitè har imponerat och faktiskt aspirerar på en plats i a-truppen. Båda spelarna är födda 1987.

:: ::

På tal om våra lovande ynglingar går det inte undgå att nämna hur det gick för primaveralaget under fjolårssäsongen. Efter att ha kvalificerat sig för slutspel och kommit ganska långt i den italienska cupen de senaste säsongerna, gick ingenting vägen 2005/06 då man inte lyckades ta sig till slutspel i serien medan cupspelet också blev en besvikelse.
   Kanske har det att göra med att den populäre coachen Mimmo Caso numera sysslar med a-lagsfotboll, kanske har det att göra med att efterträdaren Roberto Sesena inte riktigt fick till det. Hur som helst så vittnar de många ungdomslandslagsmännen om att potentialen finns. Större framgångar under den stundande säsongen är därför långt ifrån för mycket hoppas på.
   För att avsluta det hela så får vi helt enkelt låta tiden utvisa om Claudio Lotito är bättre än sina föregångare på att vårda sina talanger. Än så länge har inga pengar satsats i själva ungdomsakademin i alla fall. Och det kan inga delikata värvningar av Valon Behrami, Goran Pandev och, som det verkar för tillfället, Luis Jimenez ändra på.