Spelarporträttet: Giorgio Chinaglia - Lazios störste genom tiderna
Giorgio Chinaglia är ett namn som inger respekt Italien över. För en laziale för hans namn dock med sig mycket mer än så. Vem är denne Long John, och varför är han klubbens kanske allra störste spelare genom tiderna? Jesper Lindberg fördjupar sig i en udda, men mycket framgångsrik karriär, från Swansea via Lazio till New York Cosmos. Chinaglias liv har präglats av stora framgångar, kontroverser och motgång - precis som klubben i hans hjärta.
Giorgio Chinaglia föddes i Carrara i norra Toscana 24 januari 1947, men på grund av Andra Världskrigets efterdyningar och arbetslöshet flyttade familjen ganska snart till Cardiff i Wales. Hans pappa Mario jobbade på ett stålverk, men lönen räckte knappt för att försörja familjen, som levde fyra personer i ett och samma rum. Lille Giorgio brukade dricka överbliven mjölk ståendes i kannor på folks verandor som frukost. Bristfällig kost åsido, detta hindrade inte Giorgio från att växa till sig och visa upp sin fotbollsmässiga talang. När han var åtta år spelade han tillsammans med trettonåringar, och när han själv fyllt femton, 1962, tog han plats som lärling i Swansea Town i engelska Football League Third Division. Ungefär vid denna tid hade pappa Mario lyckats köpa en italiensk restaurang i Cardiff, och plötsligt såg tillvaron lite ljusare ut för familjen Chinaglia.
Debuten för Swansea skedde 1964 mot Rotherham United i Ligacupens tredje omgång, och Chinaglia gjorde sin första och enda seriematch mot Portsmouth i februari 1965 innan han nästkommande säsong blev fullskaligt proffs. Säsongen 1965-1966 blev det tre starter och ett inhopp, och det första målet kom i en 2-1-förlust mot Bournemouth i augusti. Med Swansea vann Chinaglia West Wales Senior Cup, och han blev också målskytt i finalen mot Llanelli AFC. Under sin tonårsperiod i Swansea hatade Chinaglia att träna och att ta instruktioner från sina managers. Han var ofta sen till samlingarna och upptäckte också det ljuva livet med kvinnor, alkohol och gambling. På grund av att den obligatoriska militärtjänsten hägrade i hemlandet, men också för att ingen engelsk klubb var intresserad av att kontraktera honom, flyttade familjen hem till Carrara 1966.
Tiden inom det militära blev enligt Chinaglia själv en vändpunkt i livet. - Hade jag inte tvingats göra värnplikten hade jag säkert fortfarande varit i Wales, stökat runt och druckit ale. Den italienska armén har ett regemente specifikt för fotbollsspelare, så allt jag gjorde var att träna på dagarna, och få permission då min klubb hade match. Klubben han spelade med, Massese, befann sig i Serie C. Anledningen till att Chinaglia inte spelade på högre nivå var att italienska fotbollsförbundet stängt av honom från proffsspel under tre år, då han redan varit proffs utomlands. Underliga regelverk fanns alltså redan på 60-talet på den appeninska halvön...
I Massese blev det fem mål på trettiotvå matcher innan han gick till Internapoli utanför Neapel 1967, en klubb som följaktligen också befann sig i Serie C. Under sina två år och sextiosex matcher stod Chinaglia för tjugofyra mål, och det var i Kampanien som Long John började göra sig ett namn. 1969, när han var tjugotvå år gammal, värvades Chinaglia till Lazio. På denna tid tränades klubben av Fulvio Bernardini, den ende som innehar den kanske mindre smickrande titeln att både ha spelat i, och tränat, både Lazio och Roma, men som senare även skulle komma att bli manager för landslaget. Bernardini blev precis den mentor som Chinaglia behövde. Trots sin osedvanliga fysiska styrka och längd led han av orutin på högre nivå, en ganska svag teknisk skolning och en kondition som inte alls räckte till för Serie A. Men med en järnvilja att förbättra sig under Bernardinis kunniga ledarskap kom också resultaten, tolv mål första säsongen följdes av nio året efter. När Lazio vann den numera nedlagda Coppa delle Alpi 1971 blev Chinaglia skyttekung med sina sju mål. Tyvärr inföll denna cupvinst i samband med att Lazio flyttades ner till Serie B, och de efterföljande stormarna hade också med Long John att göra, som ville fortsätta inom det militära samtidigt som han spelade fotboll. Han bad om att få bli såld, men klubben ville inte för allt i världen bli av med sin stjärnanfallare och sade tvärt nej. Detta ledde till en tid av bråk mellan klubbledning och spelare, som dock avslutades då evigt älskade Tommaso Maestrelli tog över som Laziotränare. En ny, gyllene epok såg dagens ljus.
Sejouren i Serie B blev endast ettårig. Lazio slutade tvåa och Chinaglia blev capocannoniere med tjugoen fullträffar. Han blev också den förste spelaren i modern tid som fått en kallelse till gli Azzurri utan att spela i förstadivisionen, och kommande säsong fortsatte framgångarna. Maestrellis lagbygge tog Serie A med storm 1972/1973, med Long John som en av de allra viktigaste pjäserna. Med sina tio mål hjälpte han Lazio till en imponerande fjärdeplats, och detta trots att olika fraktioner inom truppen till och med hade egna omklädningsrum(!), och de interna stridigheterna ibland tedde sig nästan komiska. Politiken spelade en ofantligt stor roll i Lazio på 70-talet, och flera spelare bar vapen dygnet runt.
Debuten för Swansea skedde 1964 mot Rotherham United i Ligacupens tredje omgång, och Chinaglia gjorde sin första och enda seriematch mot Portsmouth i februari 1965 innan han nästkommande säsong blev fullskaligt proffs. Säsongen 1965-1966 blev det tre starter och ett inhopp, och det första målet kom i en 2-1-förlust mot Bournemouth i augusti. Med Swansea vann Chinaglia West Wales Senior Cup, och han blev också målskytt i finalen mot Llanelli AFC. Under sin tonårsperiod i Swansea hatade Chinaglia att träna och att ta instruktioner från sina managers. Han var ofta sen till samlingarna och upptäckte också det ljuva livet med kvinnor, alkohol och gambling. På grund av att den obligatoriska militärtjänsten hägrade i hemlandet, men också för att ingen engelsk klubb var intresserad av att kontraktera honom, flyttade familjen hem till Carrara 1966.
Tiden inom det militära blev enligt Chinaglia själv en vändpunkt i livet. - Hade jag inte tvingats göra värnplikten hade jag säkert fortfarande varit i Wales, stökat runt och druckit ale. Den italienska armén har ett regemente specifikt för fotbollsspelare, så allt jag gjorde var att träna på dagarna, och få permission då min klubb hade match. Klubben han spelade med, Massese, befann sig i Serie C. Anledningen till att Chinaglia inte spelade på högre nivå var att italienska fotbollsförbundet stängt av honom från proffsspel under tre år, då han redan varit proffs utomlands. Underliga regelverk fanns alltså redan på 60-talet på den appeninska halvön...
I Massese blev det fem mål på trettiotvå matcher innan han gick till Internapoli utanför Neapel 1967, en klubb som följaktligen också befann sig i Serie C. Under sina två år och sextiosex matcher stod Chinaglia för tjugofyra mål, och det var i Kampanien som Long John började göra sig ett namn. 1969, när han var tjugotvå år gammal, värvades Chinaglia till Lazio. På denna tid tränades klubben av Fulvio Bernardini, den ende som innehar den kanske mindre smickrande titeln att både ha spelat i, och tränat, både Lazio och Roma, men som senare även skulle komma att bli manager för landslaget. Bernardini blev precis den mentor som Chinaglia behövde. Trots sin osedvanliga fysiska styrka och längd led han av orutin på högre nivå, en ganska svag teknisk skolning och en kondition som inte alls räckte till för Serie A. Men med en järnvilja att förbättra sig under Bernardinis kunniga ledarskap kom också resultaten, tolv mål första säsongen följdes av nio året efter. När Lazio vann den numera nedlagda Coppa delle Alpi 1971 blev Chinaglia skyttekung med sina sju mål. Tyvärr inföll denna cupvinst i samband med att Lazio flyttades ner till Serie B, och de efterföljande stormarna hade också med Long John att göra, som ville fortsätta inom det militära samtidigt som han spelade fotboll. Han bad om att få bli såld, men klubben ville inte för allt i världen bli av med sin stjärnanfallare och sade tvärt nej. Detta ledde till en tid av bråk mellan klubbledning och spelare, som dock avslutades då evigt älskade Tommaso Maestrelli tog över som Laziotränare. En ny, gyllene epok såg dagens ljus.
Sejouren i Serie B blev endast ettårig. Lazio slutade tvåa och Chinaglia blev capocannoniere med tjugoen fullträffar. Han blev också den förste spelaren i modern tid som fått en kallelse till gli Azzurri utan att spela i förstadivisionen, och kommande säsong fortsatte framgångarna. Maestrellis lagbygge tog Serie A med storm 1972/1973, med Long John som en av de allra viktigaste pjäserna. Med sina tio mål hjälpte han Lazio till en imponerande fjärdeplats, och detta trots att olika fraktioner inom truppen till och med hade egna omklädningsrum(!), och de interna stridigheterna ibland tedde sig nästan komiska. Politiken spelade en ofantligt stor roll i Lazio på 70-talet, och flera spelare bar vapen dygnet runt.
Säsongen 1973-1974 tog Lazio sin första scudetto. Med spelare som Vincenzo D'Amico, Luciano Re Cecconi, Giuseppe Wilson, Felice Pulici, Renzo Garlaschelli, Mario Frustalupi, Giancarlo Oddi och Luigi Martini bakom sig ledde Chinaglia sitt Lazio till en otroligt sensationell scudetto med sina tjugofyra mål. Med sin oerhörda fysik verkade han stundtals ostoppbar, och skytteligavinsten var ett faktum.
Chinaglia hade alltså spelat för landslaget i början av 70-talet, och blev efter sin fina scudettosäsong uttagen till VM i Västtyskland 1974. Självförtroendet var på topp, och kraven höga både från honom själv, lagledning och det italienska folket. Det hela slutade dock inte särskilt bra. Efter att ha blivit utbytt i gruppspelsmatchen mot Haiti uppstod en synnerligen hård ordväxling mellan anfallaren och Italiens manager Ferruccio Valcareggi. Chinaglia skrek, gjorde obscena gester och fortsatte med att gå lös på inredningen i omklädningsrummet. Både medspelare och media fördömde hans agerande, och med det så var Chinaglias landslagskarriär till ända för all framtid. Det blev totalt fjorton matcher och fyra mål för hans del i den azurblå tröjan.
Efterföljande säsong i Lazio innebar däremot fortsatt fina insatser. Lazio slutade fyra och Chinaglia stod för fjorton mål, men säsongen efter gick det sämre för både klubben och Long John. Lazio hamnade på trettonde plats och anfallaren gjorde åtta mål. Tommaso Maestrelli insjuknade i cancer, som senare också visade sig vara dödlig, vilket berövade Chinaglia en viktig referenspunkt i livet. Ett par veckor innan säsongen 1975/1976 tog slut bestämde han sig för att lämna Lazio och Italien för spel i New York Cosmos. Härföraren hade lämnat skutan, på toppen av sin karriär. För Lazio blev det totalt 123 mål, varav 98 i seriesammanhang.
Giorgio Chinaglia är unik i flera avseenden. Ett av dessa är att han som förste storspelare lämnade för USA medan han fortfarande var på topp. Varken Pelé, Beckenbauer, Cruyff eller moderna exempel som Beckham och Henry faller in i den kategorin, även om det givetvis ändå inte är några dussinspelare vi pratar om. Detta avspeglar sig också i Chinaglias smått sanslösa statistik från tiden i Cosmos. På sju år gjorde han hela 193 mål på 213 matcher i seriespel, och 53 mål på 43 matcher i playoffsammanhang. Han är North American Soccer Leagues (föregångaren till MLS) bäste målskytt genom tiderna, invald i Hall of Fame, vann ligan fyra gånger och skytteligan fem gånger.
Efter att den aktiva karriären tagit slut 1983 återvände Chinaglia till Lazio som president. Han mottogs som en frälsare, men i själva verket gick det mesta dåligt under hans tid vid rodret. Ett par innan hade Lazio blivit tvångsnedflyttat till Serie B efter en stor spelskandal, och trots att bombern Bruno Giordano nästan lyckats fylla tomrummet efter Chinaglia degraderades Lazio 1985 och hamnade säsongen efter på en tolfteplats i Serie B. Ekonomin var körd i botten, Giordano hade blivit såld till Napoli och Chinaglia lämnade Lazio än en gång.
Sedan 80-talet har Long John alternerat boende mellan USA och Italien, men han har alltid varit inblandad i fotboll. 2006 var Giorgio Chinaglia återigen högaktuell i Lazios sfär, då supportrarna fullkomligen skrek efter någon som kunde ta över efter den så oerhört hatade Claudio Lotito. Det ryktades om att Chinaglia och Irriducibili, som då var en tynande maktfaktor i curvan, med Camorrans hjälp tvättat pengar för att kunna köpa upp aktieandelar i Lazio. Lotito ska ha utsatts för både mordhot och utpressning, och ledarna för Irriducibili häktades. En arresteringsorder utgick även för Giorgio Chinaglia, men då han var bosatt och befann sig i USA kunde han inte gripas. 2007 dömdes han dock i sin frånvaro att betala 4,2 miljoner euro, för att med kriminella metoder ha försökt manipulera aktiemarknaden och med hjälp av ett farmaceutiskt företag ta kontroll över klubben i hans hjärta. Chinaglia har dock hållit sig undan lagens långa arm, och Italien, sedan dess. Somliga säger att Chinaglia agerade utifrån personliga vinstintressen. Somliga att han enbart är skyldig till att älska Lazio, och att han ville rädda klubben från Claudio Lotito.
Detta är Lazio, mina damer och herrar. Men sorger, vedermödor och skandaler till trots; år 2000, under Lazios hundraårsfirande, utsågs Giorgo "Long John" Chinaglia till klubbens störste spelare genom tiderna. Med sina 123 mål är han endast slagen av Silvio Piola och Giuseppe Signori, och Chinaglia var klubbens tveklöst störste stjärna när den första historiska scudetton lyftes 1974. Med sina ledaregenskaper, sin glöd, sin imponerande fysik, sitt tunga skott och sin näsa för mål var han en ytterst unik spelare. En bomber ut i fingerspetsarna, vars like den yngre generationen, om vi bortser från Bobo Vieri, inte varit i närheten av att få bevittna. Giorgio Chinaglia är och förblir en Laziohjälte, vars stjärnglans från 70-talet aldrig kommer att falna. Vi glömmer dig aldrig!
Jesper Lindbergjeppe_97@hotmail.com2011-08-08 21:00:00
