Krönika: Förändring i truppen
Efter förra årets grymma insats av våra blå örnar har Lazio gjort ett minst sagt mediokert framträdande i årets Serie A. Jag försöker i denna krönika samla mina tankar och åsikter om vad som behöver förändras i klubben.
Jag lägger fram korten på bordet direkt: Lazio har ingen bra trupp. Det hade vi inte förra säsongen heller. Då lyckades vi tack vare ett väl fungerande försvar, en ”riktig” målvakt, Tommaso Rocchi och lite minuspoäng samt nedflyttningar knipa åt oss en välförtjänt tredjeplats, som senare innebar spel i Champions League.
Men i år har vi inte flytet med oss.
Och den främsta anledningen till det är att det saknas ett jävlar anamma på planen. Alla som spelat fotboll på någorlunda nivå vet att ingenting löser sig av sig självt på en fotbollsplan. Det talas om fotbollslag som har ett härligt flyt i spelet, allting bara rullar på och det ser så enkelt ut. Ett sådant lag är tveklöst Arsenal just nu. Men den som tror att Arsenals fantastiska spel enbart grundar sig på skickligheten i spelarnas fötter hugger i sten. Om man skulle jämföra antal löpmeter på planen mellan Arsenals och Lazios mittfältare skulle differensen mellan talen med all sannolikhet vara väldigt stor.
Om det är en lagdel vi ska förstärka i vinter så är det definitivt mittfältet. Vi saknar en riktigt pålitlig, tung och ansvarsfull innermittfältare. En mångsidig ledare som hellre besitter en hög lägstanivå än en hög högstanivå. Ledesma har definitivt de spelskickliga kvalitéerna som krävs, men har ändå inte den där absoluta kämpaglöden eller fighterinställningen. Mudingayi känns lite som raka motsatsen: han har en hungrig inställning och är en bra bollvinnare, men hans speluppfattning är ibland helt värdelös och tekniskt sett har han inte vad som krävs av en fotbollsspelare på högsta nivå. Mauri är i god form en fantastisk spelare, men har han en dålig dag är han en av de sämsta på planen. Med sina offensiva kvalitéer är han dock given i Lazios startelva. Mutarelli ger alltid 100 % och känns som en väldigt lojal och pålitlig mittfältare. Han saknar i sin tur det där lilla extra som gör honom till en mittfältare av högsta kvalité.
Som sagt, fyra - på olika sätt – klart godkända fotbollsspelare, men jag saknar ändå en spelare som alltid finns där, alltid tar de där viktiga hemjobben, vinner nickdueller men ändå kan slå viktiga passningar och näta ibland. Dessutom är det bevisligen otroligt tunt bakom dessa fyra, så en värvning av en mittfältare av rang ser jag som absolut nödvändig.
Försvaret då? Jodå, här ser det bättre ut. Cribari, Siviglia och Stendardo är enligt mig tre riktigt solida mittbackar. På ytterbacksplatserna, som var lite av Lazios signum förra säsongen, har det dock bleknat något. Luckan efter Oddo är svår att fylla upp, och Zauri är för tillfället inte i närheten av den form han var i förra säsongen. Vi måste dock komma ihåg att det i truppen finns tre talangfulla, unga ytterbackar i Behrami, De Silvestri och Kolarov. Hoppas att ledningen har tålamod med dessa, de kommer alla tre att bli utmärkta ytterbackar/yttermittfältare - förr eller senare.
Om det finns två spelare från Lazio som en vanlig Svensson med någorlunda koll på fotboll känner till så är det Pandev och Rocchi. Pandev har varit mycket bra i år, och även om Rocchi kanske inte är i samma form som han var i förra säsongen har han ändå spelat på en klart godkänd nivå än så länge.
Även här ser det dock tunt ut bakom dessa båda herrar. Makinwa gör väl hyfsade inhopp, men är enligt mig inte en spelare som ska lira i ett lag som spelar 2-2 mot Real Madrid i Champions league. Igli Tare är helt enkelt en värdelös fotbollsspelare; slö, ofarlig och besitter ingen teknik. Och med dessa tre egenskaper ska man absolut inte spela forward, men det gör han. Sälj omgående!
Våra två målvakter tillhör kanske de märkligaste jag stött på. Ballotta är, med sina 43 år, 77 kg ren rutin. I sina bästa stunder räddar han ensam Lazio från pinsamma resultat, men man kan på internationell toppnivå inte lägga ansvaret på en sådan gammal spelare. Speciellt med tanke på hur det ser ut på bänken. Ni som såg Muslera vakta målramen mot Milan vet vad jag talar om. Jag skämdes samtidigt som jag tyckte väldigt synd om pojkstackaren. Jag har på toppnivå aldrig sett en målvakt göra så många grova felbeslut i samma match. Här behöver Lazio införskaffa en reko målvakt med erfarenheter från minst mittenlag i någon av de stora ligorna. Inte för ung, men heller inte en målvakt som ska avsluta karriären i våra vackra färger.
Sammanfattningsvis kan jag säga att om ledningen lyckas värva:
En hyfsat bra målvakt
En hyfsat bra anfallare och
En mycket bra mittfältare
…och om samtliga spelare visar lite mer vilja, så har vi femte-/sjätteplatsen inom räckhåll. Nu vet jag givetvis att tre bra värvningar under vinterfönstret inte är särskilt rimligt, men det är ändå vad jag tror behövs för att verkligen lyfta Lazio.
Som vi alla vet måste ändå den viktigaste förändringen ske i ledningen, men den diskussionen är ett kapitel för sig.
