Matchkrönika: Lazio - Sampdoria 2-1
Och så kom den. Den banbrytande första vinsten som kommer vara ett riktmärke, en milstolpe, för vårens Lazio – ett vinnande Lazio.
Dagens match var egentligen inte svårare än vad den behövde vara. Hade den spelats förra säsongen hade det slutat med en säker hemmavinst efter två mål av Rocchi och ett av Pandev.
Men det här är inte förra säsongen. Det här är den nuvarande säsongen. Och då är det snarare en regel än undantag om att det ska bli onödigt komplicerat.
Hursomhelst, jag klagar inte. 2-1 mot Sampdoria väger tungt och kommer visa vägen inför framtida matcher.
Det skulle kanske sitta på sin plats att nämna några ord om försvaret innan vi fortsätter.
Jag vet inte om det beror på att innermittfältet var långt under par i och med att både Mauri och Ledesma turades om att kasta bort boll efter boll.
Inte heller vet jag om det beror på att den snart 44-årige veteranen av någon anledning står som sista utpost.
Men av någon anledning är årets Lazioförsvar katastrof. I stort sett samma försvar som förra säsongen var ett av ligans stabilaste är som fullständigt förändrat.
Siviglia-Cribari var ruskigt skakiga nu mot Sampdoria och visst kan man inte lita till hundra procent på att nye Radu ska täppa till på vänsterkanten.
Och Behrami är Behrami – kommentarer känns överflödiga.
Stundtals kändes det pinsamt när motståndet hittade oändligt antal vägar fram till Ballotta och när åldermannen själv sätter en boll några meter framför sig för att sedan dunka in i Cassano kändes det verkligen som en cirkus.
Cassano, ja. Trevligt mottagande – välkommen hem till Rom.
Trots både busvädret och busvisslingarna kopplade han på sitt pojkaktiga flin och vore det inte för att hans sanna attityd fullständigt lyste igenom det finniga ansiktet så kunde man nästan missta sig.
Och visst gjorde det nästan ont när han utnyttjade Lazios promiskuösa försvar, bara för att lägga bollen över buren trots öppet mål. Hoho…
Det kunde dock ha slutat illa.
Efter att ha planterat sin sko någonstans nära Rossis genitalier och därefter kvitterat i en snarlik situation som den han tidigare fått, fanns risken att matchen skulle ha fått en besk eftersmak.
Tacka Rocchi för att det inte blev så. Återigen, det behövde inte bli så komplicerat.
Och på tal om att missa målburen. Pandev ska vi inte ens tala om.
Skulle annars varit intressant att se honom göra det i Bayern Münchens tröja.
Tänk er - final i Champions League mot Manchester United. Engelsmännen har precis kvitterat till 1-1 och det är stopptid när makedoniern från och med några meter in på egen planhalva kommer fri med målvakten. Han rusar, springer, joggar och lägger deeen…
Utanför.
Och som extra salt på såren avgör Solskjær i nittisjunde minuten.
Skratta eller gråta? Nej hörredu Goran, det här med toppklubb och mångmiljonlön kan vi nog vänta med några år till.
Värt att notera annars är att Rozehnal hoppade in mot slutet samt att Dabo spelade från start. Lika bra det, få igång nyförvärven så snart det går.
Även om kanske inte den gode Ousmane hamnar i den kategorin.
Lazio - Sampdoria 2-1 (Mauri 37 (L), Cassano 45 (S), Rocchi 77 (L))
Lazio: Ballotta; Behrami, Siviglia, Cribari, Radu; Mudingayi, Ledesma, Dabo (Manfredini 51), Mauri (Rozenhal 85); Rocchi (Tare 93), Pandev
Sampdoria: Castellazzi; Campagnaro, Accardi, Maggio; Palombo, Volpi (Delvecchio 16), Franceschini (Bonazzoli 80), Pieri (Ziegler 86); Cassano, Bellucci
Domare: Orsato
Lazios mål
