Dagen efter förlust - Återblick och framåtblick
Lazio kom efter gårdagsförlusten mot Torino ner på jorden igen efter förra helgens storseger mot Perugia.
Förlusten i går kan knappast sägas var helt oväntad, men visst hade man hoppats på en bestående positiv reaktion efter Perugiamatchen. Kanske är det så enkelt att förlusten igår var ett faktum då Lazio för närvarande inte förfogar sådana spelare som kan forcera ett motståndarförsvar, när nu både Crespo och Inzaghi var borta efter skador, och att Lazios spel därmed blir alltför lätt att genomskåda. Om man inte kan mönstra någon utpräglad anfallare som uppträder ”på rätt sätt”, är det väldigt lätt hänt att inte bara anfallsspelet, utan hela spelet, går i baklås.
Att Lazio har haft en felbalanserad trupp från säsongsstart har vi kunnat konstatera för flera månader sedan, men det kan inte heller förnekas att alla skador urholkar en redan tämligen ojämnt balanserad trupp. Att det sedan är så att konstant ”fel” spelare skadas är olyckligt, för Lazio är mycket beroende av spelare som Nesta och Crespo för att inte truppens slagkraft ska försvagas alltför mycket. När bägge dessa spelare dessutom är borta samtidigt förmår de ljusblå inte prestera annat än som ett typiskt mittenlag.
Samstämmiga rapporter skriver att matchen igår i princip innehöll två chanser, en för vardera laget. Torino utnyttjade sin, Lazio missade sin chans. Det är ganska typiskt för årets upplaga av Lazio. Men det är inte heller bara tillfälligheter. Lazio är helt enkelt inte tillräckligt starka för närvarande för att aspirera på en Champions League plats. Det är inte heller säkert att en eller annan panikartad förändring i spelartruppen kan hela den sjukdom Lazio drabbats av. Förändringen som främst måste till, stavas TILLFÄLLIGHETER.
Igår var det Peruzzis tur att (återigen…) bli skadad. Nu finns det i och för sig en bra ersättare på målvaktsfronten i form av Marchegianni, men Lazio måste nu på något obegripligt sätt undvika skador framöver – framförallt på vissa nyckelspelare - annars kommer Lazio kanske aldrig återfå den harmoni, som laget så väl behöver för att kunna klättra i tabellen.
Nu hade Lazio på sätt och vis tur(!) i går. Milan förlorade mycket överaskande hemma, liksom - inte lika överaskande - Chievo föll hemma mot ett Juventus som nu verkat fått upp farten ordentligt. Milan och Chievo, utnämner åtminstone jag, som de lag Lazio framförallt kommer att få tampas med om den fjärde, och sista, Champions League platsen senare i vår. Dessa två lag är också de lag Lazio möter denna vecka i ligaspelet. Milan har lite liknande problem som Lazio, men inte lika urskiljbart. Någon större form visar i vart fall inte Milanolaget för närvarande. Chievo, som Lazio möter i den uppskjutna sjunde omgången redan nu på onsdag, har de flesta (alla?) väntat ska börja ”dala” i tabellen snart. Möjligtvis, möjligtvis har en reaktion på nykomlingen kunnat skönjas omgångarna efter jul.
Igår förlorade Chievo återigen mot Juventus i en bra och underhållande match. Jag blev stundtals återigen mycket imponerad av Veronalaget. Dagens Lazio, med eller utan Inzaghi, kommer få det mycket tufft att ta poäng på onsdag om Chevio återigen kan spela med sådant självförtroende. Chievo spelar, som just sagt, med ett stort självförtroende. Men också med ett mycket intelligent spel, där alla vet sin roller. Ungefär diametralt från hur Lazio spelar således. Just de löpningar utan boll som Chievos anfallare ständigt utför, kommer ett Lazioförsvar utan Nesta få det mycket svårt att kontrollera. Som ni märker bävar jag. Inte så lite heller, för Lazio måste verkligen prestera på onsdag för att ha den ringaste chans.
Sannolikheten att den negativa bortatrenden ska brytas i just denna match måste betecknas som ganska minimal. Lazio har inte gjort mål på snart sju halvlekar i bortaspelet. På de senaste fyra bortamatcherna har Lazio endast mäktat med att ta en enda poäng. Är det någon som tror att hemmastarka och målglada Chievo bävar?
