
Lazio-Torino 1-1: sänkta förväntningar...
Jag sitter framför TV:n, matchen är precis slut och slutresultat 1-1 lämnar en fadd känsla i kroppen. Jag känner mig lika håglös som spelarna där ute. All den glädje som spelarna utstrålade under hösten är borta, den glädjen som spelarna smittade av på fansen är borta och sångerna över Olimpico är utbyta mot burop och förakt. Vem är skyldig, vem kan vi hänga?
