Lazio 2 - 0 Bologna: Zarate är tillbaka!
Efter en tung tid vädrar Lazio återigen morgonluft. Andra raka segern är ett faktum, och vår argentinske superstrikers måltorka är äntligen ett minne blott.
Marco Di Vaio välkomnades glatt av Curva Nord innan matchen och gammal favorit som han är blev han sedvanligt bjuden på en ljusblå halsduk. Efter sitt uttalande i veckan om att Lazio för alltid kommer att vara klubben i hans hjärta blir han givetvis än mer populär hos i laziali. Idag kunde dock målen gott få utebli från hans vassa högerfot.
Muslera startade återigen i målet efter sin helt klart fina säsong. Jag sitter och tänker på hur Carrizo mår där på bänken och hur länge säsongen fortlöper innan han börjar gnälla i pressen. Lite märkligt, och samtidigt komiskt, är det faktum att en landslagsmålvakt från Argentina inte platsar i ett mittenlag i Serie A.
Första halvlek
Första kvarten består av ett spelande hemmalag och ett Bologna som mest slår chansbollar mot Di Vaio.
Pasquale Foggia inleder otroligt piggt och inspirerat och är klart bäst på planen under matchens inledning. De riktigt farliga chanserna lyser dock med sin frånvaro.
Sett till första halvtimmen har jag oerhört svårt att förstå hur vi kunde förlora med 3-1 borta, för klasskillnaden lagen emellan är påtaglig. Symptomatiskt för Lazio denna säsong har man dock förtvivlat svårt att lyckas bryta igenom på planens sista fjärdedel mot kompakta försvar.
I 34:e minuten kapas Foggia av Mudingayi och Lazio får ett farligt frisparksläge som gjutet för en känslig högerfot. Zarate kliver fram och äntligen slår han till!
Mycket elegant skruvar han in bollen bakom en chanslös Antonioli, och som vi har väntat. Ett berg av ångest och frustation verkar släppa från Zarates axlar när han firar målet med sina lagkamrater. 1-0 till Lazio och måltorkan är över för vår nummer tio.
Även om Bologna spelar upp sig sista kvarten ägs första halvlek av hemmalaget, och vi går till halvtidsvila med en fullt rättvis ledning.
Andra halvlek
En personlig favorit gör entré på Olimpico, klädd i bortalagets tröja. Massimo Mutarelli förtjänar all respekt då han alltid brann för uppgiften och spelade med stort hjärta. Han var värd ett finare avsked från Lazio.
Bologna tar tag i taktpinnen och ges tid att rulla boll inom laget. Lazio verkar ha druckit espresso med sömnmedel i pausen för passningsspelet är slarvigt och felbesluten många i inledningen. Anförda av Foggia, Zarate och Matuzalem jobbar man sig dock tillbaka in i matchen och vaskar fram ett par fina omställningar.
I 68:e går Pandev ut och ersätts av Rocchi. Knappast Pandevs bästa kväll i karriären. Noterbart är att Ledesma behåller lagkaptensbindeln runt armen vilket åtminstone svider en aning i mitt hjärta.
Fem minuter senare kliver Matuzalem av efter en otroligt bra insats. Den enda rimliga anledningen till det bytet måste vara att han än inte är matchtränad nog att spela 90 minuter. Dabo ersätter, och några minuter senare verkar det vara dags för ännu ett byte. Jag får anledning att utbrista i mitt gamla mantra från tidigare säsonger - "Nej, men inte Manfrediniii!" - då en av ligans mest begränsade fotbollsspelare byter av en sliten Brocchi strax innan matchminut 80. Curvan är av buropen att döma knappast överlyckliga,
men däremot får Mudingayi applåder av publiken då han kliver av i samma veva. Rätt och riktigt.
I 81:a minuten vrålar jag av glädje för andra gången ikväll. Och för andra gången ikväll heter målskytten Mauro Zarate. Efter ett fint samspel med Tommaso Rocchi chippar han iskallt in 2-0. Underbart!
Under resten av matchen har Lazio ett par snabba och farliga kontringar mot ett Bologna som pressar på framåt. Rocchi och Foggia, som fortfarande är väldigt pigg, kommer till ett antal avslut som dock inte resulterar i mål.
Efter fem tilläggsminuter blåser domaren av och andra raka segern är ett faktum. Idag är det fantastiskt att vara laziale!
Tankar från matchen
* Ledesma har aldrig varit, och kommer aldrig att bli en riktig bandiera.
Varför inte göra Lorenzo De Silvestri till lagkapten, och samtidigt ge honom en ordinarie plats med Lichtsteiner framför sig på mittfältet? Han må vara ung och en aning orutinerad emellanåt, men att överräcka kaptensbindeln till en äkta romare med Lazio i hjärtat kan väl aldrig någonsin vara fel? Jag tror också att De Silvestri hade vuxit med ansvaret och äran, och blivit en bättre fotbollsspelare på kuppen.
* Lazio behöver träna skytte. Rossi, mån om sitt jobb, gör klokt i att lägga in ett par extrapass per vecka med betoning på skott. En match som idag hade vi kunnat vinna med 5-0 om Kolarov, Foggia och Rocchi fått fler skottförsök på mål.
* Di Vaio? Ganska osynlig, men är ytterst nära en reducering i 87:e. Friställd med Muslera gör sig dock vår målvakt stor, och får hålla nollan även idag efter en solid insats.
Jag var väldigt fundersam innan matchen huruvida Di Vaio skulle fira ett eventuellt mål eller inte på sin gamla hemmaplan. Lyckligtvis fick vi inget svar på den frågeställningen.
* Att klaga på Zarate idag känns moraliskt förkastligt. Men måste han gestikulera som Fredrik Ljungberg varje gång han tappar bollen? Nåja, idag är han förlåten för vad som helst.